Om att praktisera i projektet

2024-02-16

Blogginlägget är skrivet av projektets praktikant Anton Andersson, student vid Göteborgs universitet.

Som studerande på Liberal arts-programmets femte termin ingår ett halvår av praktik. Min praktik blev i forskningsprojektet Mapping Lived Religion. Jag har nu under en hel termin spenderat min tid med att arbeta i projektet. Det har varit en spännande och väldigt lärorik period, där jag har fått använda mig av mina tidigare erfarenheter från mitt program Liberal arts och även fått lära mig nya saker inom projektet.

När jag började med databasen fick jag i framför allt i uppgift att mata in data från medeltida brev från Diplomatarium Fennicum. Detta är något som jag aldrig hade gjort tidigare, och jag hade definitivt inte jobbat med någon liknande databas. Jag hade ett möte med min handledare Terese Zachrisson och Johan Åhlfeldt som programmerar databasen. Jag fick en lärorik genomgång om hur den fungerade och hur allting hängde ihop när olika brev och texter läggs in. I början kändes det som väldigt komplicerat, med många saker att hålla koll på. Men efter att ha jobbat med det mycket i början så kom det ganska naturligt hur det gick till. Jag började lära mig och kunde ta mig an fler brev, och brev som blev mer komplicerade. Jag fick även utanför det försöka mig på att översätta vissa latinska texter till engelska eftersom jag läst flera kurser i latin under mitt program.

Arbetet som jag har fått ta störst del av är att lägga in dessa medeltida brev i databasen. Jag har fått gå in på Diplomatarium Fennicums hemsida för att sedan hitta ett brev som jag fått identifieringsnumret för av min handledare och sedan har jag läst igenom brevet för att lägga in det i databasen och kategorisera de kultmanifestationer brevet innehåller. Jag har också fått försöka hitta vilka personer som finns i breven, vem som har gjort vad, och om det är en t.ex. en donation. Jag har även fått försöka att ta reda på vilken plats brevet är skrivet ifrån osv. I vissa fall fanns det mesta redan inlagt i databasen, så jag bara kunde mata in dem. Men i andra fall kanske inte personen var inlagd och då har jag fått försöka söka mig fram för att hitta till exempel om det var en adlig person i någon känd släkt och vilka föräldrar och barn personen kan ha haft i det fall de förekommit i brevet. Detta gällde även för platser. De vanligaste platserna, som Åbo i Finland, där många brev utfärdats, har redan varit inlagda och jag kunde enkelt mata in dem. Men ibland kunde det gälla mindre sockenkyrkor och då har jag fått ta reda på information kring den här kyrkan, om den finns kvar eller om den har förstörts på något sätt, för att sedan lägga in den informationen i databasen så att kultmanifestationerna kan kopplas till den platsen i databasen.

Jag har även fått ge mig på lite latinska texter som jag fick översätta i början. Jag gjorde några stycken och blev ganska stolt över mina översättningar, men ju fler jag gjorde desto större och mer komplicerade blev de och jag kände att min kompetens från programmet inte riktigt sträckte mig så långt som att översätta källtexter på medeltida latin. Detta eftersom vi till stor del bara har studerat antikt latin från Rom, vilket skiljer sig en del i från det latin som jag skulle översätta från breven. Men det var en rolig utmaning och jag lyckades bra med de kortare texterna. Efter ett tag fann jag dock donationsbreven mer intressanta och jag började bygga upp en mycket större förståelse för de olika viktiga familjerna i framförallt Egentliga Finland och Åland, där jag kunde hitta spännande kopplingar och se deras inflytandet i dessa områden. Jag fick se en vardag inom medeltidens helgonkult som jag aldrig hade fått möjligheten att ta del av om jag inte hade börjat praktisera i detta projektet eller valt att jobba mer med just de här breven.

Ex-voto images: lived religion in visual form

2022-10-05

Lena Liepe, Linnaeus University

“In the year 1454 it so happened that Ingrid, servant of master Anders, priest in Värend, had a swollen hand, covered with wounds, that caused her a lot of pain. She was unable to use the hand for any sort of household work. She tried several remedies, but nothing worked. One day she came to the abbey [i.e. the Vadstena abbey]. In the morning mass, she said her usual prayers, and while she was praying, she remembered Lady Catherine, the daughter of Saint Birgitta, and she decided to go to her grave in the hope of being cured. She did this and promised to make an offer of a hand made from wax if she was healed. And when the promise had been made the swelling disappeared before noon and the hand was completely healed. In memory of this she hung a wax hand in honour of God and the blessed Catherine, on account of whose merits she believed herself having been cured (Lundén (ed.) 1981, [48], 67).”

The above episode appears in the collection of miracles, attributed to Catherine of Vadstena and chronicled by the clergymen of the abbey, compiled as part of the process to have her canonized (see Fröjmark 1992, 50–66). The wax hand donated by Ingrid of Värend was not the only such gift Catherine received. A total of 33 offerings, shaped in the likeness of humans, beasts, or objects, are recorded in the miracle collection: twenty whole figures made from silver or wax, including a wax nun; four wax children and one silver child; two wax heads and one silver head; one wax eye; one wax jaw; one wax hand; one wax arm; one wax leg; one wax breast and one silver breast; two wax horses; and one wax spoon.

The 33 wax and silver items are all examples of ex-votos: material artefacts made for offering to a saint or deity as an act of faith, to make a pledge, or fulfill a vow (Weinryb 2018, xi). Ex-votos (from the Latin phrase ex voto suscepto,‘from the vow made’), or votive offerings, could take all kinds of shapes, and also consist of mere lumps of matter; unspecified pieces of wax are frequently mentioned as offerings in the miracle collections (cf. below). A figurative ex-voto image is made in the likeness of the object for which a remedy is being sought: e.g. an aching limb, a sick child, an afflicted horse, or a silver spoon that has gone missing. It is a universal phenomenon: the catalogue of the exhibition Agents of Faith. Votive Objects in Time and Place, held at the Bard Graduate Center Gallery in New York from 2018–2019, documents ex-voto images coming from five continents and dating from prehistory to the present day (Weinryb (ed.) 2018).

Seen from a lived religion perspective, the miracle collections’ mentions of ex-voto images provide rare evidence for a lay visual culture in the Middle Ages of which otherwise practically no evidence has survived. A world of images made by and for common people may have existed, but if so, no physical traces thereof remain today. Admittedly, we cannot be certain that the ex-voto images as a rule were made by the devotees themselves; in particular the silver objects can be assumed to have been made by professional goldsmiths. Thus, the widow of a once blind man recounted how she, upon her husband having been instructed in a dream to make an offer of two silver eyes to St. Brynolf of Skara, went to a goldsmith to have the eyes made. As soon as they were offered at the shrine, the husband’s eyesight was restored (SRS 1871–1876, 171). Wax images, on the other hand, might have been within the capability of the devotees themselves to produce. A Gunnar from Mellby suffered from insanity, but was cured by St. Brynolf after the parish priest had made a vow in his name. According to the testimony given by Gunnar to the commission that investigated the miracle, after he had recovered he made an image in wax (“fecit sibi ymaginem de cera”) as an offer to St. Brynolf (SRS 1871–1876, 168). Whether the ex-voto images were manufactured by the individuals who had experienced the miracles or not, their status as expressions in visual form of lay agency in a devotional context is unquestionable, and unique.

St. Catherine leads the field among Nordic saints whose miracle stories include mention of offerings and votive images made from wax or silver. Next comes Nicolaus of Linköping with 23 recorded ex-votos, whereas the “Helga lösen” group – a gilded-silver sculpture of the Deposition from the Cross, in the Dominican convent church in Stockholm – comes third with eight documented ex-voto offerings. The miracle collection of St. Eric of Sweden mentions four offerings; the collections of St. Birgitta and of Niels of Århus three each; the collection of Brynolf of Skara two offerings; and the miracle collection of St. Henry of Finland one. These numbers do not include the more or less unformed lumps of wax that were frequently presented to the shrines, nor the wax candles that are mentioned in the miracle collections of St. Eric (two), Nicolaus of Linköping (one) and Helga lösen (three) (Lundén 1950, 54–54). A special category of votive offerings are fish and cereal ears made from silver, offered, it may be presumed, in the hope of or as thanksgiving for plentiful hauls and harvests. In his survey of Reformation confiscation protocols Olle Källström records the impounding of eight silver fish and 27 silver cereal ears from churches in Sweden and Finland (Källström 1936; Källström 1943, 136–137; see also Lundén 1950, 55–56).

It should be borne in mind that the records in the miracle collections need not reflect the actual number of ex-votos offered to the shrines. They are the result of the documentation carried out by clerics who had gotten hold of and interviewed pilgrims visiting the shrines. Hence, the ex-votos mentioned were connected to an experienced miraculous healing recounted by the pilgrim, and/or by witnesses able to confirm the authenticity of the account, as recorded by the commission that investigated the application for canonization. Many more ex-votos may have been presented by pilgrims seeking healing or help. If their appeals were unsuccessful, or they simply escaped the clergy’s notice, their offerings were not registered in the miracle collections.

The votives are long gone, but a few visual sources remain that give an idea of what it looked like in those churches where ex-voto¬s accumulated. A painted scene on the exterior of one of the wings of an altarpiece in Västerås Cathedral shows a priest holding up a reliquary before an audience of beggars and cripples (cult manifestation # 3535; Bedoire 2019, 143, 147). In the upper right corner of the panel, crutches and was limbs hang suspended from a rope right above what appears to be a saint’s shrine, standing on or behind the altar. It should be kept in mind, though, that the altarpiece was made in Antwerp and that the painting is generic in character, i.e. it is not an historically accurate rendering of the interior of Västerås Cathedral (cf. Liepe 2020, 56, on the apparent lack of a saint’s shrine in Västerås). Somewhat more reliable as a historical source is an engraving from around 1700 of the late medieval so-called Erik altarpiece in Uppsala Cathedral (cult manifestation # 3505; Bengtsson 2010, 57–58). The altarpiece disappeared in the great fire that ravaged the cathedral in 1702, but engravings made of it not long before on the initiative of Johan Peringskiöld, inform us of its appearance. One of the altarpiece’s painted panels depicted two pilgrims kneeling in front of the shrine of St. Erik. Included in the composition were votive offerings: to the right in the picture, a leg and a hand made from wax (or perhaps silver), and the upper part of a suit of armour, can be seen suspended from the vaults or piers in the chancel where the shrine had its place in the late fifteenth century, when the panel that the engraving reproduces was painted.

Votive gifts in wax or silver had monetary value, and were likely often given with the intention that the receiving institution could convert them into material or pecuniary assets Thus, one of the reasons for the complete loss of medieval ex-voto images is probably that the waxen ones were used for candles, whereas the silver ones were perhaps melted down and reused for making other objects, or were simply turned into an economic resource. The material value also attracted thieves. The miracle collection of the local Danish saint Niels of Aarhus tells of how thieves twice tried to steal silver – in one case a pair of silver eyes – from the shrine, but how the relics emitted a fragrance that alerted the clerics so that the thieves could be caught. The Stockholm legal protocols for 1482 recount how a woman confessed to stealing wax from the altar of “Helga Lösen” in the Dominican church. For this, she was first placed on the pillory and then banished from the city (Krötzl 2014, 215).

Another cause for their disappearance is that they were purged as part of the Reformation’s crackdown on the Catholic cult of saints. The saints were not banned in the strict sense; they were, and still are, accepted as pious models to be venerated and remembered as worthy examples of faith, piety, patience and obedience. They may not, however, be worshipped or invoked. The Danish reformer Peter Palladius writes in his Visitatsbog (Visitation book) from just after the mid-16th century, that “billeder som mand haffuer giort søgning til, och hengde voxbørn och krycker for, de schule borttagis och brendis op” (“images that people seek out, and hang wax children and crutches before, should be taken away and burned.”) (Jacobsen (ed.) 1926, 36). In Fana parish in Norway after the Reformation, the priest burned several wagonloads of crutches and staffs that pilgrims had donated to the church’s reputedly miracle-working cross or crucifix that had a reputation for miracle working (Hagen 2021, 386).

At the time of writing (September, 2022), 35 votive offerings in total are registered in the database, the majority of which are silver cereal ears and silver fish. As more miracle collections and other sources are harvested for cult manifestations, the number of entries belonging to this category will grow, and yet another dimension of the material forms that the cult of saints could take will be made visible and accessible for further study. By mean of these objects, another piece is added to the jigsaw puzzle of lived religion as it unfolded in medieval Sweden and Finland.


References

Bedoire, Fredric. Andligt och världsligt. Katedralen i Västerås under åtta sekel. Stockholm: Bokförlaget Langenskiöld, 2019.

Bengtsson, Herman. “Bevarade och försvunna inventarier”. In Herman Bengtsson, Inger Estham, Axel R. Unnerbäck. Uppsala domkyrka V. Inredning och inventarier. Sveriges kyrkor. Konsthistoriskt inventarium 231. Riksantikvarieämbetet & Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Uppsala, 2010: 27–201.

Fröjmark, Anders. Mirakler och helgonkult. Linköpings biskopsdöme under senmedeltiden. Acta Universitatis Upsaliensis. Studia Historica Upsaliensia 171. Uppsala: Uppsala universitet, 1992 (Diss.).

Hagen, Kaja Haug. “O Holy Cross, You are All Our Help and Comfort”. Wonderworking Crosses and Crucifixes in Late Medieval and Early Modern Norway. Series of dissertations submitted to the Faculty of Theology, University of Oslo Acta Theologica no. 82. Oslo: University of Oslo, 2021 (Diss.).

Jacobsen, Lis (ed.). Peder Palladius danske skrifter V. Copenhagen: H. H.Thiele, 1926.

Krötzl, Christian. Pilger, Mirakel und Alltag: Formen des Verhaltens im skandinavischen Mittelalter (12.–15. Jahrhundert). Helsinki: SHS, 1994.

Källström, Olle. Medeltida silverax från svenska och finska kyrkor. Kgl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens handlingar 42: 2. Stockholm: Wahlström & Widstam, 1936.

Källström, Olle. Medeltida kyrksilver från Sverige och Finland förlorat genom Gustav Vasas konfiskationer. Uppsala: Almqvist & Wiksells Boktryckeri-aktiebolag, 1936.

Liepe, Lena. Reliker och relikbruk i det medeltida Norden. Scripta Maiora 11. Stockholm: Runica et Mediaevalia, 2020.

Lundén, Tryggve. “Om de medeltida svenska mirakelsamlingarna”. Kyrkohistorisk årsskrift 50 (1950): 33–60.

Lundén, Tryggve (ed.). Vita Katherine. Facsimile tryck av Bartholomeus Ghotans i Stockholm 1487 tryckta bok. Uppsala: Pro veritate, 1981.

SRS = Annerstedt, Claudius (ed.). Scriptores rerum Svecicarum medii aevi 3:2. Uppsala: Edvard Berlings Akademitryckeri, 1871–1876.

Weinryb, Ittai. “Of votive things”. In Ittai Weinryb (ed.). Agents of Faith. Votive Objects in Time and Place. Bard Graduate Center Gallery. New Haven, London: Yale University Press, 2018.

Weinryb, Ittai (ed.). Agents of Faith. Votive Objects in Time and Place. Bard Graduate Center Gallery. New Haven, London: Yale University Press, 2018.

A Short Reflection on Mapping Saints in 2021

2022-02-01

Sara Ellis-Nilsson, Linnaeus University

The following content was originally published as a thread on Twitter @MappingSaints (Jan. 18, 2022). It has been edited for clarity.

At the beginning of a new year, it’s once again time to reflect on the project and, this time, our work in 2021.

The database has continued to grow and develop, with a lot of data being added. The interface now features a short description of the project and the research resource which is still under construction. The input interface, Mapping Saints, can now be viewed online, here: saints.dh.gu.se

In 2021, we focused on data input, creating places on the Finnish map, refining our database model, and implementing IIIF.

This update thread from April 2021 highlights that from mid-March to mid-June, Steffen Hope joined us as a research assistant to assist with the transcription and input of those calendar fragments that have images in the Medieval Parchment Cover database (MPO) at the Swedish National Archives.

Our collaborative partner, the Center for Digital Humanities, University of Gothenburg, where our research engineer, Johan Åhlfeldt, is based, has been working hard to implement a IIIF-server so we can utilize this to retrieve and view images directly in our research resource, including letters in the SDHK (Medieval charters/Svenskt diplomatarium) database and fragments in MPO. Johan has also worked with testing the possible implementation of an xml-editor.

While a lot of new material is continuously being input into the database, modelling discussions and implementations are also ongoing. For instance, Terese Zachrisson and Anders Fröjmark have been focusing their efforts on indulgence letters and miracle stories, respectively. Lena Liepe has been matching the digitized Iconographical Index cards to the correct Cult Manifestations in the database.

Throughout 2021, we were also active in presenting the project at conferences, such as at the (online) International Congress on Medieval Studies in May, in a session entitled ‘Saints Online’ together with other exciting mapping saints projects. In addition to co-writing an article about the spatial research data infrastructure of the project (forthcoming in 2022), we published an article in 2021 focusing on the project’s art historical aspects and the digitization work done in collaboration with our partners the Swedish National Heritage Board and the Swedish National Historical Museums. The article is available here: ojs.abo.fi/ojs/index.php/ 

We were joined by three student interns from the Department of History, Lund University, who input miracle stories. Our student research-assistant, Andreas Blixt, continued his work by inputting church bell and runic inscriptions, the latter including linking to relevant posts in the new database, ‘Runor‘.

Over the course of the autumn, we focused on questions of how we model time in the database, resulting in the implementation of a “function time-period” for our Cult Manifestations – enabling visualizations in both time and space.

From 2021-2023, our Wallenberg postdoc Sofia Lahti will be working with the Finnish art historical material. Speaking of Finland, starting in the spring 2022, we are also looking forward to finally beginning the delayed collaboration with our “sister” project, Lived Religion in Medieval Finland!

In addition to our Finnish collaborations and continued data input, our main goal in 2022 is to develop our future user interface. The first steps towards this goal will address appearance and functionality, as well as enabling visualizations and analyses.

Thanks to everyone who has helped us and shown an interest along the way! Keep yourselves posted on further developments via Twitter or here on our blog!

Re-post: News from our collaborative partner, the Swedish National Heritage Board

2022-01-18

Sara Ellis-Nilsson, Linnaeus University

As part of the Mapping Lived Religion project, we collaborated together with the Swedish National Heritage Board (SNHB, Riksantikvarieämbetet) and our contact there, Johan Nordinge, to digitize and digitally publish the “Iconographic Index” (IR, Ikonografiska registret). The IR, compiled by Meredith Lindgren and Ingalill Pegalow, contains about 35,000 index cards, as well as black and white photographs, detailing medieval iconographic motifs in Swedish churches. It is an invaluable resource for medieval art historical research.

In addition to being accessible via our research portal, Mapping Saints, the digitized IR is now available via the SNHB search interface, ArkivSök. More information can be found in Swedish on the SNHB site:

https://www.raa.se/2021/10/ikonografiska-registret-nu-digitaliserat/

Registerkort ur Ikonografiska registret

Index card featuring a 15th century mural from the Iconographic Index

Om att praktisera i projektet

2021-11-04

Blogginlägget är skrivet av projektets praktikant Hedda Skaarud, student på Lunds universitet.

Jag heter Hedda Skaarud och jag har under de senaste två veckorna praktiserat i projektet Mapping Lived Religion. Medieval Cults of Saints in Sweden and Finland. Jag är student vid Lunds universitet och läser min tredje termin på kandidatprogrammet i historia. Det är genom programmet som jag har fått möjlighet att praktisera i projektet. I det här inlägget berättar jag om min upplevelse av praktiken.

Mitt arbete gick ut på att transkribera medeltida mirakelberättelser och föra in dessa i hemsidan. Till att börja med transkriberade jag mirakelberättelser om Erik den helige från Miracula S. Erici regis et martyris i Scriptores rerum Svecicarum medii aevi T. 2: 1. Verket sammanställdes av Erik Gustaf Geijer och Johan Henrik Schröder och publicerades år 1828. Mirakelberättelserna återges på både latin och gammalsvenska så jag förstod de historier jag transkriberade. Verket är digitaliserat i den mån att det är inskannat. Det finns som PDF-fil, från vilken man med relativt goda resultat kan kopiera text. Jag renskrev den kopierade texten och såg till att den “passade in” i databasen, exempelvis genom att ta bort fotnoter. Som den historiestudent jag är föredrar jag att arbeta med fysiskt material, framförallt vid läsning. Av den anledningen letade jag upp den tryckta boken från 1828 i Universitetsbiblioteket i Lund. Jag fortsatte att kopiera texten från PDF-filen, men jämförde med det fysiska källmaterialet.

Image of a workplace at Lund University Library with book open

Scriptores rerum Svecicarum medii aevi T. 2: 1 på Universitetsbiblioteket i Lund. Foto: Hedda Skaarud (CC-BY-SA)

Efter Erik den helige kom Heliga Birgitta. Jag arbetade med mirakelberättelser från ​​Acta et processus canonizacionis Beate Birgitte som sammanställdes av Isak Collijn och publicerades 1924-1931. Jag hittade källmaterialet fysiskt på SOL-biblioteket i Lund och påbörjade arbetet med att skriva av mirakelberättelserna. Dessa var på latin så jag såg till att låna en översättning till modern svenska, Himmelska uppenbarelser/Bd 4 av Tryggve Lundén, publicerad 1959. I arbetet började jag med att läsa berättelsen på svenska, sedan skrev jag av den på latin. Efter att jag hade korrekturläst kunde jag föra in mirakelberättelserna in i databasens tabell ”Quote” (citat) som är knyten till tabellen ”Source” (källan). På så sätt byggde jag sakta men säkert upp källan, så att andra i projektet kan översätta och använda materialet i ett senare stadium.

Det var en större utmaning än vad jag hade föreställt mig att arbeta med källmaterial på latin. Då jag inte har någon kunskap i språket sedan tidigare hade jag svårt att hitta stavfel i de transkriberade texterna och det var tidskrävande att gå igenom berättelserna ord för ord. Under praktikens gång blev det något lättare, då jag blev mer bekväm med latin. Många ord återkom gång på gång då mirakelberättelserna ofta är uppbyggda efter samma mönster. Till och med de ovana böjningsformerna kändes mindre främmande i slutet och stavfelen blev färre. Jag tror också att det hjälpte att läsa på svenska parallellt med latin. En av de största vinsterna för mig med praktiken var att jag förstod berättelserna när jag läste dem på svenska. Som historiestudent har det varit fantastiskt att få läsa så levande om dramatiska händelser som helt vanliga människor på 1300-talet upplevde. Jag har ofta upplevt mirakelberättelserna som underhållande med sina beskrivningar av märkliga sjukdomar och elaka djävular. Precis som i en saga kan man lita på att hjälten, eller i detta fall helgonet, kommer att rädda offret. Jag har definitivt fått mycket inspiration till en framtida C-uppsats.

En förhoppning jag hade inför praktiken var att få en bättre inblick i hur forskningsarbete verkligen går till, vilket jag anser att jag fått. Jag har förstått att det krävs mycket hårt arbete och att det kan vara tidskrävande. Jag uppskattar att jag har blivit betrodd med intressanta och ibland svåra arbetsuppgifter. Mapping Lived Religion. Medieval Cults of Saints in Sweden and Finland är ett enormt projekt och jag imponeras över hur mycket tid och kraft som ligger bakom Mapping Saints. Jag är glad över att ha kunnat bidra till det arbetet. Jag ser stora möjligheter med databasen och uppskattar särskilt att resursen kommer kunna användas så brett. Både yrkesverksamma historiker och historieintresserade amatörer kommer kunna njuta av resultatet.

Till slut vill jag säga tack för att jag fått delta. Det har varit otroligt lärorikt och intressant! Jag ser fram emot att följa projektets utveckling.

Projektmedlemmarna tackar dig också för fint arbete!

Re-post: A blog by our collaborative partner, the Swedish National Historical Museums

2021-10-06

Sara Ellis-Nilsson, Linnaeus University

As part of the Mapping Lived Religion project, we collaborated together with the Swedish National Historical Museums (SHM) to digitize art historian and photographer Lennart Karlsson’s photographs of medieval ecclesiastical art as high-resolution images. Our contact, Eva Vedin, and the photographer, Ilar Gunilla Persson, have written a blog on the images, the original database (Medeltidens bildvärld), and the work digitizing the 19 000 images with “modern technology” (in Swedish on the SHM site).

Medeltidens bildvärld – nu högupplöst

Att praktisera inom projektet: Mapping Lived Religion: Medieval cults of saints in Sweden and Finland

2020-11-12

Blogginlägget är skrivet av projektets praktikanter Andreas M. Blixt och Douglas Reinvik, båda studenter på Lunds universitet.

Den här texten kommer att ge en inblick i två praktikanters upplevelser och tankar kring att praktisera inom projektet Mapping Lived Religion: Medieval cults of saints in Sweden and Finland. Vi fick möjlighet att praktisera inom det här projektet genom våra studier vid Lunds universitets historiska institution, där vi läste kursen Historia: Projektledning och projektarbete för historiker [HISA38]. Inom denna kurs förekom det en delkurs med namnet Praktikkurs, som gav oss studenter möjlighet att praktisera som en del av våra studier. Vi valde då att acceptera erbjudandet om denna praktik.

De relevanta egenskaper för praktikanter, som vi genom våra studier inom humaniora anskaffat oss är att kunna granska, läsa och förstå akademiska texter och verk. En annan egenskap är att göra om den här informationen, så att den både passar och är relevant till den angivna arbetsuppgift som ska utföras.

Huvudfokuset för vår praktik och våra arbetsuppgifter var Mats Åmarks verk; Sveriges medeltida kyrkklockor: Bevarade och kända klockor. Den här boken skulle läsas och granskas för att utvinna information om medeltida kyrkklockor i Sverige, där syftet var att finna och registrera kyrkklockor i databasen med en eller flera helgon-manifestationer. I vårt arbete fann vi helgon-manifestationer i olika former, exempelvis via klockornas inskrifter, deras pilgrimsmärken eller figurer och gestalter på klockornas kroppar.

Vi båda fann Åmarks bok välstrukturerad, lättanvänd och ett lärorikt material för våra arbetsuppgifter. Det som gjorde Åmarks verk välstrukturerat och lättanvänt var dess förmåga att ge läsaren en bra insikt och förståelse för kyrkklockornas historia och utseende. Den här strukturen, gällande kyrkklockornas information, förenklade vår arbetsbörda inom projektet. Den gav oss även kunskaper och utvecklade våra egenskaper i att tolka äldre skrifter. I det här fallet var det att tolka och tyda gotisk stil eller så kallad munkstil. Den gav oss också insikter och ökade kunskaper kring svensk, medeltida helgonkult och svenska kyrkklockor. De svårigheter som i början av arbetet uppkom med Åmarks verk, var att det vid ett fåtal kyrkklockors inskrifter, saknades svenska översättningar. På det stora hela uppskattade vi ändå att arbeta med Åmarks bok.

 

Mats Åmarks verk; Sveriges medeltida kyrkklockor: Bevarade och kända klockor från 1960. Foto: Andreas M. Blixt 2020.

Under den sista tiden av praktiken användes verken från rapport-serien Medeltidsstaden [Medeltidsstad 3 1976: Uppsala från 1977; Medeltidsstaden 6: Sigtuna från 1977; Medeltidsstaden 24: Skara från 1980 och Medeltidsstaden 46: Växjö från 1983]. De här rapporterna skulle vi använda till att skapa nya platser, byggnader eller andra av människor skapade strukturer, med någon form av medeltida religiös anknytning i databasen. Endast icke-registrerade platser skulle skapas av oss. Då de andra projektdeltagarna innan starten för vårt arbete redan hade registrerat en del platser, var vi också tvungna att försäkra oss om att ingen enskild plats blev registrerad mer än en gång. Fornsök är en databas som tillhör Riksantikvarieämbetet och skulle användas i kompletterande syfte till vad som fanns i Medeltidsstadens olika verk.

Vid vårt första granskande av Medeltidsstadens rapporter upplevde via dem vara välstrukturerade och ge oss praktikanter ett överflöd av information till vår arbetsuppgift att skapa platser i databasen. Dock insåg vi under arbetsgången med dessa verk att sanningen var den raka motsatsen. Medeltidsstadens största brister var både dess avsaknad av nödvändig information, samt utmaningen med att finna den relevanta informationen som geografisk placering, historia och helgon-kopplingar till vår arbetsuppgift. En annan utmaning med verken var att Fornsök inte kunde användas för att komplettera det som saknades, och därför blev vi mer beroende av Medeltidsstaden än vad som tidigare varit tänkt. Dessutom nämnde inte Fornsök platser som förekom i Medeltidsstaden. Uppgifter som inte gick att återfinna nämndes i Medeltidsstaden, som exempelvis plats för en byggnad och även en karta från 1600-talet. En ytterligare nackdel var att det förekom faktafel som exempelvis var en kyrka var placerad på en äldre karta. Medeltidsstadens verk hade dock den nyttan att de gav oss praktikanter ytterligare- eller grundläggande kunskaper kring historisk arkeologi. Vi fick även kunskap kring att utläsa äldre och nya kartor, samt kunskap kring vilka sorters byggnader som förekom i några av Sveriges medeltida städer.

 

Hans Anderssons (Red.) verk; Medeltidsstaden 3 1976: Uppsala från 1977. Foto: Andreas M. Blixt 2020.

Vi praktikanter har även diskuterat differenser som förekom mellan Åmarks verk och Medeltidsstadens rapporter. Medeltidsstaden i jämförelse med Åmarks verk var väldigt svårhanterliga, även om våra första tankar kring verken var rena motsatsen. En annan skillnad var att Medeltidsstaden i mycket högre grad än Åmark hänvisade till annan litteratur som vi inte hade tillgång till. Medeltidsstaden, till skillnad från Åmark, förmedlade inte den relevanta informationen till läsare gällande den litteratur som de hade hänvisat till. Den här strukturen gav upphov till att vi praktikanter i högre grad än tidigare uppskattade strukturen och innehållet i Åmarks verk, medan vi fick en mer negativ bild av Medeltidsstaden.

Databasen var den faktor som enade de olika arbetsuppgifterna. Denna databas utvecklades och förändrades under hela vår praktikperiod, såväl genom att dess struktur förändrades och genom att vi i vårt arbete bidrog till databasens ökade innehåll. Det största bidraget vi gjort till databasen har varit den information vi registrerat i databasen. Vi har också bidragit till vissa strukturella förändringar, exempelvis genom att vi förmedlat våra tankar kring den redan befintliga strukturen. Ett exempel var kyrkklockorna med pilgrimsmärken, där användaren ska ha möjlighet att se och lätt komma till pilgrimsmärkenas sidor i databasen. Det här gjordes möjligt genom att Associated cult manifestations skapades, där pilgrimsmärket kan ses under klockans informationstabell. Tidigare kunde användaren bara se kyrkklockan på pilgrimsmärkets sida via Associated cult manifestation som förekom i pilgrimsmärkets informationstabell, men inte på själva kyrkklockan.

Trots att det tidvis uppstått frågetecken kring användandet av databasen, har den generellt varit lätt att förstå och bruka. Det uppkom dock en utmaning då det visade sig att datainmatning inte hade varit konsekvent i vissa fall. Det saknades en riktig eller kontinuerlig struktur mellan hur de olika projektmedlemmarna hade registrerat exempelvis sina kyrkklockor och pilgrimsmärken i databasen. Med de här svårigheterna fick vi en insikt i vilka svårigheter som kan förekomma när alla är experter i varsitt område, men även hur det kan se ut när en projektgrupp försöker lösa de svårigheter som kan uppstå. Det visade sig i några enstaka fall vara svårt att försäkra sig om att platserna i databasen inte var registrerade. Ett exempel var Sankt Eriks källa i Uppsala, som vi placerade in i databasen. Dock framkom det sedan att den här platsen var redan inplanerad, men då på grund av att platsen doldes av en Fornsök-koordinat.

Den här praktiken varit intressant och det har varit lärorikt att praktisera inom detta projekt. Det intressanta med praktiken har varit att få delta i ett projekt, som försöker skapa en utförlig databas, som berör helgonkult i Sverige under medeltiden. Det som har varit lärorikt med den här praktiken har vi nämnt tidigare i texten. Vi anser att praktiken har varit ytterligare lärorik genom att vi har fått en mer verklig bild av hur ett historiskt projekt kan genomföras och se ut. Vi hade tämligen grundläggande kunskaper hur arbetet med ett projekt kan se ut, och väldigt grundläggande kunskaper kring svensk, medeltida helgon-kult. På båda dessa områden har vi genom vårt deltagande som praktikanter fått utökade kunskaper. Vi har också fått ett utökat intresse, såväl gällande forskningsområdet som för projektet i sig.

Tiden som vi deltog i projektet var kort, men givande. Dock var det en utmaning att känna att vi gjorde vårt bästa i slutet av praktiken, då vi kände att praktiken var på väg mot sitt slut och såväl arbetslusten som arbetsuppgifterna började att minska. Det här berodde på att vi visste att vårt deltagande i projektet var på väg mot sitt slut, men även att det inte förekom några riktiga arbetsuppgifter framöver och att vårt ansvar minskade när våra arbetsuppgifter blev mindre viktiga för projektets utveckling. Vi kommer båda att sakna att vara en mer direkt del av projektet, även om vi fortfarande kan se själva projektets utveckling.

Vi praktikanter vill därför avslutningsvis tacka för vår tid i det här projektet, och vi ser båda fram emot projektets fortsatta utveckling.

 

Projektmedlemmarna tackar er också för fint arbete!

 

CFP – Saints Online: Using digital methods to investigate the cults of saints

2019-09-04

CFP International Congress on Medieval Studies, Kalamazoo 2020

Please consider applying for the following panel at the International Congress on Medieval Studies at Kalamazoo sponsored by the project Mapping Lived Religion: Medieval Cults of Saints in Sweden and Finland/Kartläggning av religion i vardagen, Linnéuniversitetet, and the Centre for Digital Humanities, Göteborgs universitet. Please send all paper proposals to sara.ellisnilsson@lnu.se. Submission guidelines can be found here: https://wmich.edu/medievalcongress/submissions

The deadline for paper abstracts is September 15, 2019.

Saints Online: Using digital methods to investigate the cults of saints

The source material for researching saints’ cults in the Middle Ages is large and varied, ranging from texts (e.g. hagiography, liturgical texts, diplomas, miracle collections, antiquarian accounts, etc.) to material evidence (e.g. relics, reliquaries, altars, chapels, buildings, images, pilgrim badges, votive objects), and popular tradition. Until now, grasping this immense source material in its entirety has been beyond the capacity of most researchers. However, developments within digital technology open up new possibilities for working with comprehensive sets of different data. The session welcomes papers on the employment of new technology for interdisciplinary research on the cults of saints. Papers that engage with digital methods in the study of the cults of saints are especially encouraged. These contributions may include presentations of completed projects, works-in-progress, or critical approaches to digital methods. The following are of particular interest: mapping (e.g. GIS), visualizations, textual analysis (text technologies), reconstructing books/manuscripts from fragments (especially liturgical), database creation and design for historical analysis, and interdisciplinary (digital) studies, as well as forms of knowledge organization (e.g. linked open data).

 

 

Welcome to ‘Mapping Saints’!

2019-06-14

Welcome to ‘Mapping Saints’, the research project blog for Mapping Lived Religion: Medieval Cults of Saints in Sweden and Finland!

The blog belongs to a five-year digital humanities project with funding from the Swedish Research Council. The project members are currently building a comprehensive, online database that will provide users with access to data from cultural heritage collections (mainly museums, libraries, and archives) and previous research results through the principles of linked data. In this project, digital methods will be used to answer specific research questions centred around the concept of medieval “lived religion”, studying its expression in the material and textual sources related to the cults of saints. The digital aspect facilitates interdisciplinary research – archaeology, art history, and history – and allows for new perspectives in exploring this particular question. One way the project does this is through the creation of interactive, digital maps. This important digital component introduces a new aspect in terms of analyzing cult-sites both spatially and chronologically. The resource will be made freely available to other users when complete.

Blog-posts focusing on ongoing project work from various angles will be written by the project’s members: Sara Ellis Nilsson (researcher, PI), Anders Fröjmark (researcher), Lena Liepe (researcher), Terese Zachrisson (researcher), and Johan Åhlfeldt (research engineer).

For more information, see the project’s official home-page: https://lnu.se/en/research/searchresearch/forskningsprojekt/mapping-lived-religion-medieval-cults-of-saints-in-sweden-and-finland/