Finansmarknader gläds åt minimal PMI-förbättring i Kina – varför?

13:27 by Hubert Fromlet, Kalmar

———————————————————————————–

Financial markets positive to minor improvement of China’s PMI – why?

Summary in English

China’s two PMI-indicators for manufacturing improved in November 2019: the private Caixin/Markit PMI with just 0.1 percentage points to 51,8 and the official PMI prepared by the National Bureau of Statistics from 49.3 to 50.2 (read more about these two indices in my blog chinaresearch.se from January 7 this year).

Financial markets reacted positive on the PMI news from China. This is very much about behavioral finance and psychology. However, neither the levels nor the changes of the PMIs invite to interesting new considerations at this very moment. At least currently, the Chinese PMIs receive too much attention. GDP growth will remain at around 6 percent – may be even slightly above 6 percent – for the time being, Q4 included.

———————————————————————————-

Kinas två PMI-varianter för tillverkningsindustrin steg något i november 2019, det privata Caixin/Markit-indexet från 51,7 i oktober till 51,8 i november och det officiella NBS-indexet lite mer från 49,3 till 50.2.  Utvecklingen av dessa två återspeglar dock ingalunda någon synlig vändpunkt eller konjunkturförbättring. Därför är de initiala positiva reaktionerna på finansmarknaderna överdrivna och kan troligen mestadels förklaras med finansmarknadspsykologi. Kinas BNP-tillväxt torde fortsätta att uppgå till nära 6 procent, oavsett dessa mindre PMI-rörelser. Så också under det fjärde kvartalet i år och för 2019 in sin helhet.

Mer detaljerat om PMI-analyser

För läsare som är intresserade av en mer detaljerad PMI-redogörelse avseende tolkningen eller analysen av PMI kan följande tillägg göras:

PMI (Purchasing Managers’ Index, inköpschefsindex) har onekligen hamnat i analytikernas fokus. Jag märker det framför allt avseende de tre länder jag främst fokuserar på – Kina, Tyskland och Sverige.

Allmän och historisk information

PMI startades redan 1931 i USA. I början av 1990 utvecklade jag – tillsammans med Swedbank-kollegan Åke Gustafsson – inköpschefsindex för Sverige. Samtidigt lanserades det även i Storbritannien och Ungern. Alla andra länder tillkom mycket senare. Då beräknades PMI exklusivt för tillverkningsindustrin. Tjänstesektorn fick vänta ett bra tag till.

Min historiska erfarenhet är att PMI alltid får extra uppmärksamhet när konjunkturen rör sig åt fel håll. Orsaken till det stigande intresset under en konjunkturnedgång är framför allt PMI:s snabbhet. Sifferunderlaget för den gångna månaden är normalt bara 1–2 veckor gammalt och publiceras i regel för tillverkningsindustrin första vardagen i den nya månaden och för tjänstesektorn mestadels en till två vardagar senare. Vissa undersökningar inkluderar endast privata företag, andra både privata och offentliga företag sammanlagt.

Styrkor och svagheter

PMI är normalt sett en bra kortsiktig konjunkturindikator, speciellt för finansmarknader men även för inköpare och säljare i icke finansiella företag.

Vidare är PMI en mycket snabb konjunkturindikator som ger ett säkert företagsorienterat och verklighetsbaserat statistikunderlag. I själva indexet finns inga opinionsmätningar eller tyckande utan endast fakta.

Samtidigt bör poängteras att PMI också har – eller kan ha – en del svagheter. Dels leder PMI alltför ofta till felaktiga tolkningar (se avsnitt 4), dels ges sällan information om svarsfrekvensen. Dessutom anges alltid samma siffra för antalet tillfrågade företag, vilket i praktiken knappast kan vara konstant över tid.

Analytiker vet dessutom för lite eller ingenting om de deltagande företagens storlek och branschtillhörighet. Hur mycket anpassar ansvariga institutioner sina indexberäkningar till strukturella förändringar av PMI-ramverket? Otillräcklig transparens kan – men behöver inte – framstå som en negativ faktor vid PMI-analyser.

Likväl bör sammanfattas att PMI under de senaste årtiondena etablerats som en viktig konjunkturindikator med fördelen att den överallt beräknas på samma sätt.

Tolkningen av PMI

Jag vill också ta tillfället i akt att något närmare beskriva PMI:s funktionssätt och nödvändiga tolkningar av detta månatliga indexvärde. PMI-analyser görs inte alltid på rätt sätt. Framför allt nedgångs- eller recessionstolkningen kan bli felaktig.

PMI beräknas som ett så kallad diffusionsindex som endast har fördelningen mellan “bättre”, “oförändrat” och “sämre/lägre” i sin formel. Det är viktigt att speciellt hänvisa till att jämförelsen sker med föregående månad. En siffra över 50 återspeglar således en positiv utveckling jämfört med föregående månad, även vid en utveckling från 51,8 till 51,0. En försvagning jämfört med förra månaden finns först vid ett lägre tal än 50.

Det är också viktigt att känna till att en eller två tiondels förändring av indexvärdet är statistiskt irrelevant. I de flesta PMI-länder räcker det med ett fåtal företag i jämförelse med förra månaden för att smärre indexförändringar kan noteras – samtidigt som dessa företags storlek och relevans är okända för PMI-användare.

Därför bör månadsvisa indexförändringar med en eller två tiondelar ej övertolkas. De kan till och med vara irrelevanta. Som hjälpmedel brukade jag också ta fram en PMI-kurva med ett så kallat 3 månaders glidande genomsnitt för att den vägen få en lätt trendkomponent i tidsserien. Det ger en något jämnare utveckling. Vikten av enskilda månadssiffror ökar dock när den senaste siffran bekräftar en redan pågående utveckling eller trend.

Slutligen bör poängteras att en PMI-siffra under 50 även under flera månader ej behöver innebära en pågående eller snart förestående recession. För att komma fram till slutsatsen om en recession behövs kompletterande beräkningar. När jag för mer än ett dussintal år sedan gjorde dylika beräkningar låg recessionsgränsen i de undersökta länderna kring 42–45, det vill säga en bra bit under 50.

Hubert Fromlet
Affiliate Professor at the School of Business and Economics, Linnaeus University
Editorial board

 

Back to Start Page

Comments are closed.