Rektorsbloggen

In English below.

Högskolereformen 1977 syftade till att göra högskolans forskningsbaserade utbildning närvarande i en större del av Sverige. 12 självständiga högskolor i 16 kommuner startades. Med detta skulle fler medborgare över hela Sverige delta i kunskapssamhället. Kalmar och Växjö var två av de 12 högskolorna.

Snart 50 år senare kan vi svara på frågan på vilka sätt man klarat av att infria förhoppningarna. SNS rapport om den åsyftade breddade rekryteringen och dess konsekvenser släpptes torsdagen den 25 april och diskuterades på ett seminarium i Stockholm – och på nätet.

Kunskapssamhället ställer idag andra och högre krav på forskningsbaserad högre utbildning än för 50 år sedan. Linnéuniversitetet är ett av Sveriges större lärosäten med en stor bredd på utbildning och forskning, placerat i en del av Sverige med starkt, exportinriktat näringsliv. En region som har behov av vidare forskning och innovation i nära samverkan med näringsliv och offentlig sektor. Linnéuniversitetet stöttar en regionförstoring, stärker konkurrenskraften för näringslivet och säkerställer kompetensförsörjningen för både offentlig och privat sektor. Historiskt är detta en region med låg andel högre utbildning, många små och medelstora företag och allt högre kompetensbehov för ökad konkurrenskraft.

Även om man inte tagit med effekten av fristående kurser och avgränsat sig till hemkommunerna för de nya högskolorna så konstaterar rapportförfattarna att det är en klassisk svensk reform som lyckats mobilisera fler studenter ur studieovana miljöer; och med en högre grad av etnisk mångfald än exempelvis universiteten i Lund och Uppsala.

Vi på Linnéuniversitetet utbildar dubbelt så stor andel studenter från familjer utan högutbildade föräldrar som Uppsala och Lund. Vi har även fler studenter med utländsk bakgrund, mer än 26 procent i jämförelse med Uppsalas och Lunds 20 respektive 22 procent. 

Från andra studier ser vi att 80 procent av de som söker från regionen stannar på den regionala arbetsmarknaden mot bara 20 procent av de som kommer utifrån. Från arbetsgivarperspektiv är 70 procent av de högskoleutbildade i Kalmar och Växjö från Linnéuniversitetet.

Vi har sedan 2010 försett Sverige och regionen med bland annat 3 000 sjuksköterskor, 1 200 ingenjörer, 925 sjökaptener/sjöingenjörer och tusentals poliser. Vi har byggt upp de största skogliga utbildningarna i Sverige. Några skulle såklart läst på annan ort om vi inte funnits, men en betydande del skulle inte gått vidare. Vi kan se en stark regional rekrytering av till exempel högskoleingenjörer.

Vi har 40 000 individer i utbildning varje år! Våra programstudenter har en mycket hög matchning mot arbetsmarknaden – tvärtemot påståenden av fel- och överutbildning. Visst behövs fler utbildade, inte minst ingenjörer, men det är ofta söktrycket som fattas och det är en gemensam fråga mellan skolväsende och arbetsgivare att ändra på det. Vi utbildar alla som kan och vill – och de får jobb som kräver deras kunskap. En lönsam investering, visar SUHF, Sveriges universitets och högskoleförbund.

Vi kan öka vårt bidrag till både regionens och Sveriges kompetens om utbildningsanslaget återställs till 1990-års nivå och forskningsanslaget matchar uppdraget. 

Se SNS seminarium Leder geografisk spridning av lärosäten till breddad rekrytering? från den 25 april 2024 i sin helhet här.

/Peter Aronsson, rektor

A higher education institution that makes a difference

The higher education reform of 1977 aimed to make research-based higher education available across a greater part of Sweden. Twelve independent university colleges were established in 16 different municipalities. This would allow more citizens throughout Sweden to participate in the knowledge society. Kalmar and Växjö hosted two of these twelve university colleges.

Nearly 50 years later, we can answer the question of how well the expectations have been met. The SNS report on the intended broadened recruitment and its consequences was released on Thursday, 25 April, and discussed at a seminar in Stockholm – as well as online.

Today, the knowledge society has other and higher requirements on research-based higher education than 50 years ago. Linnaeus University is one of Sweden’s larger higher education institutions with a wide range of education and research, located in a part of Sweden that has a strong, export-oriented industry. A region that needs further research and innovation in close cooperation with business and the public sector. Linnaeus University supports regional expansion, strengthens the competitiveness of the business sector, and ensures the supply of skills for both the public and private sectors. Historically, this is a region where a low proportion of the inhabitants have had higher education, many small and medium-sized enterprises, and an increasingly higher need for skills to boost competitiveness.

Although the effect of independent courses was not included and the report was limited to the home municipalities of the new university colleges, the authors note that it is a classic Swedish reform that has succeeded in mobilising more students from environments not accustomed to study; and with a higher degree of ethnic diversity than, for example, Lund and Uppsala.

At Linnaeus University, we educate twice as many students from families without highly educated parents as Uppsala and Lund. We also have more students with a foreign background, more than 26 percent in comparison with Uppsala’s and Lund’s 20 and 22 percent respectively.

Other studies show that 80 percent of those who apply from the region stay in the regional labour market, compared to just 20 percent of those who come from outside. From an employer’s perspective, 70 percent of the people with a higher education in Kalmar and Växjö are from Linnaeus University.

Since 2010, we have provided Sweden and the region with, among other things, 3 000 nurses, 1 200 engineers, 925 ship captains/marine engineers, and thousands of police officers. We have built the largest forestry programmes in Sweden. Some would, of course, have studied elsewhere if we did not exist, but a significant part would not have pursued further education. We can see a strong regional recruitment of, for example, engineering students.

We have 40 000 individuals studying with us each year! Our programme students meet the demands from the labour market very well – contrary to claims of wrong education and over-education. Indeed, more well-educated people are needed, not least engineers, but often what is lacking is the number of applicants per place, and it is a common challenge for the education system and employers to change this. We educate everyone who can and wants – and they get jobs that require their knowledge. A profitable investment shows SUHF, the Association of Swedish Higher Education Institutions.

We can increase our contribution to both the region’s and Sweden’s competence if the direct government funding is restored to the 1990 level and the research grant matches the mission.

Watch the SNS seminar Does geographical dispersion of higher education institutions lead to broader recruitment? (in Swedish) from 25 April 2024 in full here.

/Peter Aronsson, Vice-Chancellor