Rektorsbloggen

In English below.

Högskolereformen 1977 syftade till att göra högskolans forskningsbaserade utbildning närvarande i en större del av Sverige. 12 självständiga högskolor i 16 kommuner startades. Med detta skulle fler medborgare över hela Sverige delta i kunskapssamhället. Kalmar och Växjö var två av de 12 högskolorna.

Snart 50 år senare kan vi svara på frågan på vilka sätt man klarat av att infria förhoppningarna. SNS rapport om den åsyftade breddade rekryteringen och dess konsekvenser släpptes torsdagen den 25 april och diskuterades på ett seminarium i Stockholm – och på nätet.

Kunskapssamhället ställer idag andra och högre krav på forskningsbaserad högre utbildning än för 50 år sedan. Linnéuniversitetet är ett av Sveriges större lärosäten med en stor bredd på utbildning och forskning, placerat i en del av Sverige med starkt, exportinriktat näringsliv. En region som har behov av vidare forskning och innovation i nära samverkan med näringsliv och offentlig sektor. Linnéuniversitetet stöttar en regionförstoring, stärker konkurrenskraften för näringslivet och säkerställer kompetensförsörjningen för både offentlig och privat sektor. Historiskt är detta en region med låg andel högre utbildning, många små och medelstora företag och allt högre kompetensbehov för ökad konkurrenskraft.

Även om man inte tagit med effekten av fristående kurser och avgränsat sig till hemkommunerna för de nya högskolorna så konstaterar rapportförfattarna att det är en klassisk svensk reform som lyckats mobilisera fler studenter ur studieovana miljöer; och med en högre grad av etnisk mångfald än exempelvis universiteten i Lund och Uppsala.

Vi på Linnéuniversitetet utbildar dubbelt så stor andel studenter från familjer utan högutbildade föräldrar som Uppsala och Lund. Vi har även fler studenter med utländsk bakgrund, mer än 26 procent i jämförelse med Uppsalas och Lunds 20 respektive 22 procent. 

Från andra studier ser vi att 80 procent av de som söker från regionen stannar på den regionala arbetsmarknaden mot bara 20 procent av de som kommer utifrån. Från arbetsgivarperspektiv är 70 procent av de högskoleutbildade i Kalmar och Växjö från Linnéuniversitetet.

Vi har sedan 2010 försett Sverige och regionen med bland annat 3 000 sjuksköterskor, 1 200 ingenjörer, 925 sjökaptener/sjöingenjörer och tusentals poliser. Vi har byggt upp de största skogliga utbildningarna i Sverige. Några skulle såklart läst på annan ort om vi inte funnits, men en betydande del skulle inte gått vidare. Vi kan se en stark regional rekrytering av till exempel högskoleingenjörer.

Vi har 40 000 individer i utbildning varje år! Våra programstudenter har en mycket hög matchning mot arbetsmarknaden – tvärtemot påståenden av fel- och överutbildning. Visst behövs fler utbildade, inte minst ingenjörer, men det är ofta söktrycket som fattas och det är en gemensam fråga mellan skolväsende och arbetsgivare att ändra på det. Vi utbildar alla som kan och vill – och de får jobb som kräver deras kunskap. En lönsam investering, visar SUHF, Sveriges universitets och högskoleförbund.

Vi kan öka vårt bidrag till både regionens och Sveriges kompetens om utbildningsanslaget återställs till 1990-års nivå och forskningsanslaget matchar uppdraget. 

Se SNS seminarium Leder geografisk spridning av lärosäten till breddad rekrytering? från den 25 april 2024 i sin helhet här.

/Peter Aronsson, rektor

A higher education institution that makes a difference

The higher education reform of 1977 aimed to make research-based higher education available across a greater part of Sweden. Twelve independent university colleges were established in 16 different municipalities. This would allow more citizens throughout Sweden to participate in the knowledge society. Kalmar and Växjö hosted two of these twelve university colleges.

Nearly 50 years later, we can answer the question of how well the expectations have been met. The SNS report on the intended broadened recruitment and its consequences was released on Thursday, 25 April, and discussed at a seminar in Stockholm – as well as online.

Today, the knowledge society has other and higher requirements on research-based higher education than 50 years ago. Linnaeus University is one of Sweden’s larger higher education institutions with a wide range of education and research, located in a part of Sweden that has a strong, export-oriented industry. A region that needs further research and innovation in close cooperation with business and the public sector. Linnaeus University supports regional expansion, strengthens the competitiveness of the business sector, and ensures the supply of skills for both the public and private sectors. Historically, this is a region where a low proportion of the inhabitants have had higher education, many small and medium-sized enterprises, and an increasingly higher need for skills to boost competitiveness.

Although the effect of independent courses was not included and the report was limited to the home municipalities of the new university colleges, the authors note that it is a classic Swedish reform that has succeeded in mobilising more students from environments not accustomed to study; and with a higher degree of ethnic diversity than, for example, Lund and Uppsala.

At Linnaeus University, we educate twice as many students from families without highly educated parents as Uppsala and Lund. We also have more students with a foreign background, more than 26 percent in comparison with Uppsala’s and Lund’s 20 and 22 percent respectively.

Other studies show that 80 percent of those who apply from the region stay in the regional labour market, compared to just 20 percent of those who come from outside. From an employer’s perspective, 70 percent of the people with a higher education in Kalmar and Växjö are from Linnaeus University.

Since 2010, we have provided Sweden and the region with, among other things, 3 000 nurses, 1 200 engineers, 925 ship captains/marine engineers, and thousands of police officers. We have built the largest forestry programmes in Sweden. Some would, of course, have studied elsewhere if we did not exist, but a significant part would not have pursued further education. We can see a strong regional recruitment of, for example, engineering students.

We have 40 000 individuals studying with us each year! Our programme students meet the demands from the labour market very well – contrary to claims of wrong education and over-education. Indeed, more well-educated people are needed, not least engineers, but often what is lacking is the number of applicants per place, and it is a common challenge for the education system and employers to change this. We educate everyone who can and wants – and they get jobs that require their knowledge. A profitable investment shows SUHF, the Association of Swedish Higher Education Institutions.

We can increase our contribution to both the region’s and Sweden’s competence if the direct government funding is restored to the 1990 level and the research grant matches the mission.

Watch the SNS seminar Does geographical dispersion of higher education institutions lead to broader recruitment? (in Swedish) from 25 April 2024 in full here.

/Peter Aronsson, Vice-Chancellor

In English below

Regeringen har precis som högskolesektorn konstaterat att de gravt urholkade utbildningsanslagen äventyrar kvaliteten och förmågan att ta hand om den bredd av studenter som är behöriga att antas. Det är bra och baserat på brett sakligt underlag både om urholkningen och en ny rapport om den samhällsekonomiska vinsten med investeringar i högre utbildning.

Men denna insikt tänker man bara använda på en – förvisso viktig – sektor (ingenjörsutbildningar) och dessutom på bekostnad av andra. Med en väldigt personlig hänvisning till att fristående kurser utifrån sin titel kan betecknas som ”hobbykurser” och ges de dessutom på distans så har de ofta lägre genomströmning. Därmed konstateras att de kan tas bort för att finansiera den prioriterade satsningen på ingenjörsutbildningar.

Både rektorer, studenter, forskare och ledarskribenter har påpekat att dessa kurser ofta är delar av program, att ekonomi, samhällsbygge, välfärdssektor och att den gröna omställningen kräver fler kompetenser än ingenjörernas. Det är en omistlig del av det livslånga lärandet som görs tillgängligt för fler.

På Linnéuniversitetet är några av våra mest sökta kurser på distans utmärkt fortbildning för yrkesverksamma (till exempel Psykologi, Projektledning, Socialrätt). Dessa har alla fler än tusen sökande. Några är helt unika som distanskursen i Hållbart familjeskogsbruk. Detta är bara några exempel på hur vi som universitet försöker matcha omvärldens behov både nu och långsiktigt, studenternas intressen med vår egen forskningskompetens. Alla dessa kurser håller hög vetenskaplig kvalitet – annars ges de inte. I Europa tittar man avundsjukt på Sverige och vill införa fristående kurser av hög kvalitet för att få mer flexibel kompetensutveckling av studenter i olika skeden av livet och för arbetsmarknadens behov.

Nu får vi i Sverige höra att dessa kurser inte fyller någon viktig funktion, kan minskas eller läggas ner. Det kan de – men blir Sverige då mer eller mindre konkurrenskraftigt? Är detta ett exempel på respekt för den akademiska frihetens potential att göra de klokaste valen – eller en gammaldags tro på centralplaneringens rätt och förmåga att göra bättre val?

Sverige behöver en bred satsning på ökad kvalitet i högre utbildning och forskning. Finland siktar på ett BNP-mål för forskning på 4 procent – i Sverige krymper det över åren. Allt detta gör mig bekymrad för Sveriges framtid som en kreativ och vital kunskapsnation. 

Nu har vi talat om vilka konsekvenser detta utspel kan få. Nu behöver medborgare, näringsliv och välfärdssektor sätta tryck på att det starka högskolesystem Sverige byggt upp under decennier inte i grunden nedmonteras. Det kommer att ta mycket lång tid att reparera en sådan skada.

/Peter Aronsson, rektor

Länkar till mer läsning:

• Sveriges Universitets- och Högskoleförbunds rapport ”Värdet av högre utbildning – en samhällsekonomisk analys”
• Utbildningsministerns inlägg i Svenska Dagbladet (240409)
• Rektorernas svar i Svenska Dagbladet (240411)
• Svar från Sveriges Förenade Studentkårer i Svenska Dagbladet (240410)
• Göteborgspostens ledare (240410)
• Barometerns ledare (240411)

=====

Competence at risk

The Swedish government, just like the higher education sector, has acknowledged that the severely eroded direct government funding for education endanger both the quality and the ability to accommodate the broad array of students who are eligible for admission. This is a positive recognition based on a broad factual foundation concerning both the erosion and a new report on the socioeconomic benefits of investments in higher education.

However, this insight will be applied to only one – admittedly important – sector (engineering programmes) at the expense of others. With a very personal reference stating that some independent courses, based on their title, can be labelled ”hobby courses”. Given that they are also often offered online, they are noted to have a lower student completion rate. Thus, it is concluded that they can be discontinued to fund the prioritised investment in engineering programmes.

Vice-chancellors, students, researchers, and editorial writers have pointed out that these courses are often parts of programmes, and that the economy, societal construction, welfare sector, and the green transition require more competencies than just those of engineers. It is an indispensable part of lifelong learning that is made accessible to more people.

At Linnaeus University, some of our most popular online courses are excellent continuing professional development for active professionals (for example, Psychology, Project management, Social law). All these have more than a thousand applicants. Some are entirely unique, like the distance course in Sustainable small-scale forestry. These are just a few examples of how we, as a university, try to match the needs of the society, both now and in the long term, aligning student interests with our own research expertise. All these courses are of high scientific quality – otherwise they would not be offered. In many countries in Europe, people look at Sweden with envy and want to introduce independent courses of high quality to provide more flexible skills development for students at different stages of life as well as for the needs of the labour market.

Now, we are told in Sweden that these courses do not serve any important function, can be reduced or discontinued. They can – but will it make Sweden more or less competitive? Is this an example of respect for the potential of academic freedom to make the wisest choices – or an outdated belief in central planning’s right and ability to make better choices?

Sweden needs to invest broadly in increased quality in higher education and research. Finland is aiming for 4 percent of GDP for research – in Sweden, it is shrinking over the years. All this makes me concerned for Sweden’s future as a creative and vital knowledge nation.

We have discussed what consequences this move may have. Now citizens, businesses, and the welfare sector need to put pressure to ensure that the strong higher education system Sweden has built over many decades is not dismantled. It will take a very long time to repair such damage.

/Peter Aronsson, Vice-Chancellor