Rektorsbloggen

Linnéuniversitetet är en av de viktigaste drivkrafterna för kompetensförsörjning, innovation och utveckling i vår region. Med campus i både Kalmar och Växjö utgör universitetet en naturlig brygga mellan orterna – en brygga som behöver stärkas ytterligare.

Tillgänglighet är en bidragande faktor för att attrahera studenter. När det blir enklare och billigare att röra sig mellan studieorterna stärks både universitetets konkurrenskraft och regionens attraktionsförmåga för unga och för arbetsgivare. Ett attraktivt universitet bidrar i sin tur till starkare arbetsmarknad och ökad regional utveckling.

Kalmar, Växjö och Karlskrona utgör en stark sydosttriangel med stor potential. Det manifestera i initiativet Sydosttriangeln med målsättning att utveckla en större arbetsmarknadsregion. 

Studenterna är framtidens arbetskraft, entreprenörer och samhällsbärare. Att investera i deras rörlighet är att investera i hela sydostregionens gemensamma utveckling.

In English below

I år uppmärksammas både Ingvar Kamprads 100‑årsdag och att Familjen Kamprads stiftelse har verkat i 15 år. Två milstolpar som på olika sätt knyts samman av en gemensam idé: att bidra till en bättre vardag för de många människorna, genom bland annat forskning och utbildning av hög kvalitet.

För Linnéuniversitetet har Familjen Kamprads stiftelse haft stor betydelse. Under åren har vi fått möjlighet att genomföra nära hundra forskningsprojekt tack vare stiftelsens stöd.

Det handlar om möjligheten att utveckla forskning som är relevant, samverkande och användbar – forskning som växer i dialog med företag, offentliga verksamheter och samhälleliga behov. Det är forskning som inte stannar i rapporter och vetenskapliga artiklar, utan som också bidrar med nya arbetssätt, ny förståelse och nya lösningar i människors vardag.

Hur vår forskning har bidragit till bättre livskvalitet för äldre, starkare företag i Småland, hållbar energiförsörjning, kulturdriven utveckling och ny kunskap om vår gemensamma framtid kan man läsa om på vår hemsida Lnu.se.

During Linnaeus University’s Academic Ceremony on 30 January 2026 in Växjö, the vice-chancellor of Linnaeus University, Peter Aronsson, delivered two speeches. The first was a ceremonial address given at the academic ceremony, and the other a speech delivered at the formal dinner for specially invited guests held after the ceremony. Both speeches are published here in full.

Under Linnéuniversitetets Akademiska högtid den 30 januari 2026 i Växjö höll Linnéuniversitetets rektor Peter Aronsson två tal. Det första var ett högtidstal som hölls under akademiska ceremonin och sedan höll han även ett tal under den högtidsmiddag för särskilt inbjudna gäster som ägde rum efter ceremonin. Båda talen publiceras i sina helheter här. 

Högtidstalet under den akademiska ceremonin

Vi har anförtrotts en akademi – ett Linnéuniversitet. Ett universitet är både en handfast realitet och ett ideal, bärare av en hoppfull vision att fritt kunskapssökande skapar en bättre värld genom

• Att lärare och forskare som fritt söker ny kunskap, samarbetar med kritisk blick och kollegialt ansvar ger bästa möjligheter att möta samtidens krav och skapar en bättre, hållbar framtid och nyttiggör forskningsperspektiv och rön i utbildning.
  
• Att studenter som fritt och informerat söker sin bildning och utbildning tar bäst vara på sina inneboende möjligheter och bidrar till att möta omvärldens utmaningar i arbetsliv och samhällsbygge
  
• Att i ett fritt utbyte med andra i omvärlden, både regionalt, nationellt och globalt, skapa och knyta samman våra bästa krafter för största nytta
  
• Att medarbetare och studenter tillsammans blir aktiva, kunniga och engagerade medborgare i akademin som bärare av dessa dygder till fromma för sig själva, det samhälle och den framtid vi ytterst tjänar.

We have a dream…

Årets internationella konferens för världens universitet organiserade i International Association of Universities (IAU) samlades nyligen i Rwanda för att utveckla temat Building Trust in Higher Education. 

Universitet bygger förtroende för sin kunskapsbildning genom att vara oberoende, värna akademisk frihet, dela och granska sin verksamhet öppet samt säkra vetenskaplig kvalitet. Men det höga förtroende som vi njuter beror också på förmågan att möta och bidra till att lösa verkliga problem i samhället och naturen. Vi ger studenter, företag och samhällen redskap för att förbättra framtiden. 

Den 2 september presenterades en kulturkanon för Sverige. En utgångspunkt för historieintresse är alltid vad man i samtiden fruktar mest och hoppas på inför framtiden.

Utredningen menar: ”Sverige är i dag präglat av en stor splittring rörande tillit, trygghet, social sammanhållning och gemenskap. I detta läge finns behov av att tydliggöra och tillgängliggöra det kulturella arv som har format landet, som en gemensam referensram för både nya och etablerade medborgare.”

Betänkandet innehåller en kommenterad och tänkvärd lista på både konstformer och samhällsfenomen. Den har skapat en livgivande diskussion där många fler förslag kommer på vad läsarna menar är betydelsefulla delar av det svenska kulturarvet som format vår tid.

Övergången från sommarens rytm till arbetslivet kan kännas svår och abrupt. En definitiv milstolpe för universitetens ledningar är när alla rektorer samlas i mitten av augusti för att gemensamt och förutsättningslöst sätta ett gemensamt landskap för årets stora frågor – så långt de kan överblickas.

På detta rektorsmöte diskuterar vi konkreta svar på en rad utredningsremisser och förväntningar på regeringens höstbudget. Principiella försvar för akademisk frihet står i kontrast mot många detaljerade utspel där politiken vill styra utbud och innehåll i både forskning och utbildning. Detta gnager på lärosätenas möjlighet att leda verksamheten optimalt. Vi har fått en ny utbildningsminister. Igen. 

Vi behöver bli bättre på att visa hur vi som fria lärosäten tillsammans med våra akademiska lärare och studenter tar ansvar och åstadkommer en både nyskapande och användbar kunskapsbildning. 

Sverige är åter det mest innovativa landet och vi har en mycket god matchning mot arbetsmarknaden – och beredskap inför en okänd framtid! 

In our academic community, we have a common understanding of strong correlation, or even identity, between higher education institutions (HEI), human rights, and democratic values. There is evidence to support this strong relationship (global research from Gothenburg University, both on quality of governance and variation among democracies¹): education and HEI strengthen democratic political culture in all cohorts – and more so the higher the education is.

These findings can be corroborated also over centuries of successive progress and enlightenment. But during recent decades the simultaneous growth of authoritarian regimes and growing investments in the academy seems to counter the truth of the assumption. Perhaps the example of China is the most challenging, even if USA is the most recent, urgent and alarming – with plenty of examples in between.

Frankrikes president Emanuel Macron och Europakommissionens ordförande Ursula von der Leyen fångade den 5 maj en möjlighet i den katastrofala utvecklingen av akademisk (o)frihet i USA. Frankrikes president bjöd in företrädare för Europas 64 europauniversitetsallianser till en lansering av uppgraderad politik på det akademiska området – Choose Europe for Science. Eventet tog plats vid fantastiska Sorbonne-universitetet i Paris där även industri, samhällsföreträdare och europeiska politiker deltog.

Macrons och von der Leyens uppgraderade politik innehåller en europeisk lagstiftning för akademisk frihet med fortsatt värnande av öppen vetenskap, som en grundläggande och värdeskapande frihet. Den handlar också om att säkra volymen av forskningssatsningar om minst tre procent av BNP.

In English below

I en tid av global oro och förändring måste svenska universitet ta ett större ansvar. Genom att värna om akademisk frihet och främja öppet vetenskapligt utbyte, ta en ledande roll i att stärka demokrati, välfärd och försvar, samt omvärdera relationen till USA, kan vi bidra till en stabilare och mer rättvis värld.

Världsordningen är i kris. Varje morgon vaknar vi till nya bevis på att de konstitutionella konfliktlösande mekanismer som burit upp det internationella systemet monteras ner. Auktoritära regimer flyttar fram sina positioner, medan demokratiska institutioner prövas i sina grundvalar. Hur påverkas Sverige och Linnéuniversitetet av den dramatiska utvecklingen i världen? Vilken roll ska vi ta, och vilka lösningar kan vi bidra med? 

Universitetens fundament bygger på akademisk frihet, långsiktig och samhällsrelevant kunskapsbildning. Men vad händer när dessa värden utmanas? Vi som del av den globala akademin kan inte blunda för de pågående förändringarna – vi måste aktivt förhålla oss till dem.

Låt mig vidga tidsperspektivet i två dimensioner för att bidra till navigationen.