Linnéuniversitetet står bakom gemensamt upprop för att frige Ahmadreza Djalali

juni 29, 2022

Tillsammans med övriga rektorer från Sveriges universitet och högskolor har jag  skrivet ett upprop som idag publiceras i Svenska Dagbladet. Uppropet handlar om den svensk-iranske läkaren och forskaren i katastrofmedicin, Ahmadreza Djalali, som greps i Iran i april 2016. Djalali har dömts till döden, anklagad för bland annat spioneri och sitter än idag fängslad under mycket tuffa förhållanden.

Att fängsla och döma någon till döden på uppenbart felaktiga grunder är ett horribelt, inhumant och cyniskt sätt att behandla en medmänniska. Det här är en oacceptabel attack mot akademisk frihet, mänskliga rättigheter och bortom all rimlig rättssäkerhet. Som rektor för Linnéuniversitetet känns det givet att engagera mig i frågan och tillsammans med övriga rektorer kräva Dajlalis frisläppande.

I uppropet som bland annat riktar sig till såväl akademiska kollegor som till organisationer och regeringar som står för värderingar som demokrati, mänskliga rättigheter och akademisk frihet, uppmanar vi till att använda alla tillgängliga kanaler för att kommunicera direkt med iranska makthavare om fallet Ahmadreza Djalali och att öka trycket på Iran att respektera mänskliga rättigheter och rättssäkerhet.

Läs uppropet på Svenska Dagbladet.

 

Högtidstal av rektor Peter Aronsson vid Sveriges nationaldagsfirande, Larmtorget, Kalmar, den 6 juni 2022

juni 7, 2022

In English below.

I denna gudomliga tid, hänryckningens tid enligt Esaias Tegner, fylls naturen, kroppen och sinnet med dofter, färger, primörer, växtkraft.

Samtidigt är fonden mörk, kontrasterna blir skarpare än på länge: krig, klimatkris, ökande klyftor, minskad tilltro till demokratins värden och institutioner.

Hur ser vår förmåga ut att möta framtiden i Sverige?

Torg i Kalmar med publik

Foto: Mårten Ekblad

Kalmar är verkligen en lämplig plats att tänka kring frågan i lite längre tidsperspektiv idag. På denna plats känns det rätt att lyfta några historiska exempel på fruktbart lärande.

En nation behöver bearbeta sina trauman, svårigheter, men också skapa en gemensam förståelse. Det kan göras bättre eller sämre. Ibland sker det till det bättre: det skapas en rikedom ur mångfalden med ökad tillit och kreativitet som resultat.

Ibland dessvärre med ökad fientlighet och aggressivitet som utfall. Det senare har vi många historiska exempel på med förhistorien till världskrigen och idag Ryssland som aktuella, men jag ska ge tre korta goda exempel på historiskt lärande med anknytning till Kalmars roll i nationen.

Läs resten av detta inlägg»