Rektorsbloggen

Frankrikes president Emanuel Macron och Europakommissionens ordförande Ursula von der Leyen fångade den 5 maj en möjlighet i den katastrofala utvecklingen av akademisk (o)frihet i USA. Frankrikes president bjöd in företrädare för Europas 64 europauniversitetsallianser till en lansering av uppgraderad politik på det akademiska området – Choose Europe for Science. Eventet tog plats vid fantastiska Sorbonne-universitetet i Paris där även industri, samhällsföreträdare och europeiska politiker deltog.

Macrons och von der Leyens uppgraderade politik innehåller en europeisk lagstiftning för akademisk frihet med fortsatt värnande av öppen vetenskap, som en grundläggande och värdeskapande frihet. Den handlar också om att säkra volymen av forskningssatsningar om minst tre procent av BNP.

En konkret satsning är en fond på 500 miljoner euro med en slags fristadspolitik för att erbjuda ett nytt sammanhang för ledande forskare som får mycket svårt att verka. Det förstärks och toppas med ett långsiktigt ”supergrant” från European Research Council för forskare som flyttar till Europa. Samtidigt föreslås förstärkning av EU-kommissionens program Marie Skodlovska – Curie Actions (MSCA), som är Europas flaggskepp för yngre forskares karriärer. 

”Europe has made its choice: universities are pillars of our way of life, innovation serves humanity, progress thrives on freedom” avslutade Ursula von der Leyen sitt viktiga tal. 

Macron och van der Leyen underströk båda att de förstår sambandet mellan akademisk frihet där forskning och utbildning nyskapar vår kunskap om världen. Detta kräver en omgivning av kreativitet, mänskliga rättigheter och ett öppet vetenskapligt och samhälleligt utbyte. Då utvecklas både studenter, samhälle och näringsliv mer framgångsrikt.

Om de högtidliga orden ska bli till en nödvändig europeisk mobilisering för våra akademier måste de tas på allvar både i EU:s nya ramprogram och av våra nationella politiker. Flera initiativ har speglingar i den svenska politiken, men där behöver bejakandet av europeiskt samarbete bli starkare. Om inte det sker, så krymper vår gemensamma potential för att skapa något gott ur det globala mörkret. 

Frågan är om jag och andra frispråkiga akademiker som tar ställning offentligt är välkomna till USA den närmaste tiden? Vi behöver som andra lärosäten tills vidare inbegripa USA i våra överväganden kring ansvarsfull internationalisering. 

Efter mötet på Sorbonne blev vi som företrädde europauniversiteten inbjudna in till samtal på det franska utbildningsministeriet tillsammans med företrädare för EU-kommissionen. Det var mycket givande att fortsätta samtalet i en lite mindre grupp. 

Överläggningarna i Paris följdes av årets rektorsmöte inom EUniWell. Där deltog förutom Linnéuniversitetets delegation också associerade partners från Växjö och Kalmar. Mitt viktigaste medskick från det mötet är att vi behöver ta vara på potentialen i samarbeten. 

Vi behöver bli bättre på att tänka på att när vi gör något som berör området välbefinnande i vid mening, så gör vi det inte bara som Linnéuniversitetet utan också som EUniWell. Jag tycker att vår EUniWell-flagga bör synas oftare på universitetet för att påminna om att vi är del av en allians som kan öka vår kraft och attraktivitet tiofalt.

/Peter Aronsson, rektor vid Linnéuniversitetet

In English below

I en tid av global oro och förändring måste svenska universitet ta ett större ansvar. Genom att värna om akademisk frihet och främja öppet vetenskapligt utbyte, ta en ledande roll i att stärka demokrati, välfärd och försvar, samt omvärdera relationen till USA, kan vi bidra till en stabilare och mer rättvis värld.

Världsordningen är i kris. Varje morgon vaknar vi till nya bevis på att de konstitutionella konfliktlösande mekanismer som burit upp det internationella systemet monteras ner. Auktoritära regimer flyttar fram sina positioner, medan demokratiska institutioner prövas i sina grundvalar. Hur påverkas Sverige och Linnéuniversitetet av den dramatiska utvecklingen i världen? Vilken roll ska vi ta, och vilka lösningar kan vi bidra med? 

Universitetens fundament bygger på akademisk frihet, långsiktig och samhällsrelevant kunskapsbildning. Men vad händer när dessa värden utmanas? Vi som del av den globala akademin kan inte blunda för de pågående förändringarna – vi måste aktivt förhålla oss till dem.

Låt mig vidga tidsperspektivet i två dimensioner för att bidra till navigationen.

Under Linnéuniversitetets Akademiska högtid den 31 januari 2025 i Kalmar höll universitetets rektor Peter Aronsson två tal. Det första var ett högtidstal som hölls under akademiska ceremonin och sedan höll han även ett tal under den högtidsmiddag för särskilt inbjudna gäster som ägde rum efter ceremonin. Båda talen publiceras i sina helheter här. 

Högtidstalet under den akademiska ceremonin

Vid akademisk högtid är det akademins främsta bidrag till kunskapsbildningen som uppmärksammas och firas! Vi har under 2024 haft den mest omfattande forskningen någonsin, uppskattningsvis nära 900 projekt i gång inom många olika akademiska och samhällsviktiga områden. Anslagen kommer direkt från riksdagen och i allt högre grad genom framgångsrika ansökningar och insiktsfulla samarbetspartners. 

Forskarstudierna har krönts med examen för ett 40-tal doktorer. 40.000 studenter har ökat sin akademiska kompetens och 3.778 avlagt examen – till sin egen och omvärldens fromma! 

Linnéuniversitetet är ett brett universitet verksamt i sydöstra Sverige. Vi spelar en avgörande roll för regionens kompetensförsörjning genom våra utbildningar och genom att vi blir en region där man vill bosätta sig, utvecklas och investera för framtiden. En bred uppsättning kompetenser inom Välfärdens kärna och Skogens värden utgör våra styrkeområden.

Vi startade med framgång vår första civilingenjörsutbildning i mjukvaruteknik år 2020, vi antar även till civilingenjörer i datavetenskap och teknisk matematik till hösten 2025 – och vi vill fortsätta med fler tekniska utvecklingar med både bredd och spets. 

Lägg därtill att vi har Sveriges bästa lärarutbildning, våra satsningar på eHälsa, juristutbildning, turism, ekonomi, språk och kultur – ja, listan kan bli lång – så bidrar vi med attraktiv kompetens till gagn för hela landet i allmänhet och sydost i synnerhet!

Vi arbetar alla i en värld som är både lokalt förankrad och globalt uppkopplad. Det är väldigt tydligt för ett universitet, där all forskning byggs och får värde genom internationella nätverk. Väldigt konkret har vi mer än 2 000 internationella studenter som med sina erfarenheter berikar våra seminarierum. De akademiska värdena är inte identiska världen över, men de står nära och stödjer demokratiska värden. Samtidigt levererar vi som universitet riktig och viktig kunskap till 44 000 studenter varje år, och ger på så sätt även företag och välfärd kompetenser som avgör deras kvalitet och konkurrenskraft.

Varför ser då världen inte ljusare ut än den gör? Krigen och flyktingarna ökar, politikens förmåga att ta fatt i klimatlösningarna är inte övertygande, demokratin går i många dimensioner bakåt. Satsningar på forskning och utbildning görs, men de görs ofta på kort sikt och tar i allt för hög grad formen av kortsiktiga arbetsmarknadsåtgärder.

Det finns en djup tankemässig koppling där vi ser demokrati som en mer upplyst, förnuftsstyrd samhällsordning med respekt för allas lika värde, men också med ett kritiskt kunskapssökande. 

Demokratiska samhällen startar till exempel inte krig med varandra.

Välstånd och krishantering möts bäst med bäst kunskapsunderlag – och det skapas bäst av en global akademi som samverkar, delar och för ut sin kunskap i överensstämmelse med principerna för Öppen vetenskap.

För att markera akademins tilltro till detta – och ansvarstagande för en god samhällsordning genom en fri forskning och utbildning – så har många lärosäten undertecknat Magna Charta Universitatum. 

Debattartikel i tidningarna Barometern (241011) och Smålandsposten (2410) från Linnéuniversitetets rektor Peter Aronsson.

För 150 år sedan insåg beslutsfattarna i sydöstra Sverige att järnvägen var det som skulle öka tillväxten i regionen genom att förbinda Karlskrona, Kalmar och Växjö med resten av världen, via Södra stambanan, mot Stockholm eller Malmö och kontinenten. Invigningen av den nya banan skedde med pompa och ståt, något man kunde återuppleva den 10 augusti i år då veterantåget med det stora svarta ångloket anlände Kalmar station med rökmoln och ångvissla.

Ironiskt nog går månaden augusti 2024 också till historien som en av de mest problematiska, sett till mängden förseningar i tågtrafiken mellan Kalmar och Växjö.

Jag invigde den 18 september en utställning om ”Konst som stör och berör” på Universitetsbiblioteket i Växjö – öppen för alla intresserade, kanske som en introduktion till de stora samlingar samtida konst som finns på universitetet. 

Varför har vi en sådan utställning på Linnéuniversitetet?

Alla former av kunskapssökande har en plats på ett universitet: teoretiska och textbaserade, empiriska och experimentella, erfarenhetsbaserade och konstnärliga. Här kan kunskaperna både förfinas och korsbefrukta varandra. 

Hur kan de föras samman, göras begripliga och bli tillgängliga för studerande, medarbetare och samhälle?

In English below.

Den fria akademins arbete behöver en rad strukturer för att med forskning och utbildning ge största möjliga stöd till individer och samhällsutveckling. Ett led i att öppna vetenskapen för större rörlighet för utbildningar är Bolognaprocessen som startade inom EU för 25 år sedan. Inriktningen är att minska trösklar men ändå garantera kvaliteten och det ömsesidiga erkännandet av utbildningar på alla nivåer inom högskolan och mellan de länder som ingår. Att skydda kvaliteten genom att hålla rent mot en expanderande global fuskindustri har blivit allt viktigare. Nu har 49 länder anslutit sig, vilket ökar betydelsen, men förstås också förhandlingarna som ska till för att planerna ska bli verkliga!  

In English below.

Högskolereformen 1977 syftade till att göra högskolans forskningsbaserade utbildning närvarande i en större del av Sverige. 12 självständiga högskolor i 16 kommuner startades. Med detta skulle fler medborgare över hela Sverige delta i kunskapssamhället. Kalmar och Växjö var två av de 12 högskolorna.

Snart 50 år senare kan vi svara på frågan på vilka sätt man klarat av att infria förhoppningarna. SNS rapport om den åsyftade breddade rekryteringen och dess konsekvenser släpptes torsdagen den 25 april och diskuterades på ett seminarium i Stockholm – och på nätet.