Rektorsbloggen

In English below

I en tid av global oro och förändring måste svenska universitet ta ett större ansvar. Genom att värna om akademisk frihet och främja öppet vetenskapligt utbyte, ta en ledande roll i att stärka demokrati, välfärd och försvar, samt omvärdera relationen till USA, kan vi bidra till en stabilare och mer rättvis värld.

Världsordningen är i kris. Varje morgon vaknar vi till nya bevis på att de konstitutionella konfliktlösande mekanismer som burit upp det internationella systemet monteras ner. Auktoritära regimer flyttar fram sina positioner, medan demokratiska institutioner prövas i sina grundvalar. Hur påverkas Sverige och Linnéuniversitetet av den dramatiska utvecklingen i världen? Vilken roll ska vi ta, och vilka lösningar kan vi bidra med? 

Universitetens fundament bygger på akademisk frihet, långsiktig och samhällsrelevant kunskapsbildning. Men vad händer när dessa värden utmanas? Vi som del av den globala akademin kan inte blunda för de pågående förändringarna – vi måste aktivt förhålla oss till dem.

Låt mig vidga tidsperspektivet i två dimensioner för att bidra till navigationen.

För det första, hoten mot en internationell rättsordning som nu drivs av tre av de fyra stora maktblocken i världen. Efter 30-åriga kriget i Europa utformade den Westfaliska freden 1648 en modell som fördes vidare i Wienkongressen 1814–15 för en internationell rättsordning med säkerhetsgarantier – och vidare in i 1900-talets FN. Utvecklingen av denna ordningen har långtifrån varit perfekt men över tid bidragit till att hålla krigen på en lägre nivå, när en mer inkluderande internationell rättsordning hållit stånd mot totalitära ledare som Stalin och Hitler. Den ifrågasätts nu åter i grunden inte bara av Putin utan även av Trump. De europeiska ledarna söker nu yrvaket samla sig för att kunna möta denna mycket stora utmaning. 

För det andra anlade Aristoteles för över 2000 år sen ett mer cykliskt perspektiv på de politiska svängningarna som byggde på inneboende svårigheter för varje politiskt ansvarssystem att möta de många förväntningar och problem som ligger inom dess domän. Han visar hur systemen pendlar cykliskt mellan demokrati, monarki (maktdelning), oligarki och tyranni för att sen gå åter till demokrati. 

Om 1989 är den senaste tidpunkten då pendeln svängde kraftfullt åt det demokratiska hållet, så har den efter 2000 gått allt starkare åt andra hållet. De svängningar vi ser mellan decentralisering och centralisering, vilja till att dra fördelar av delaktighet respektive ett beslutsamt ledarskap kan ge lärdomar som gör pendlingen mer till en framgångsspiral, men bara om de hanteras omdömesgillt. 

En vanlig förståelse av tillväxten av populistiska och totalitära tendenser sedan millennieskiftet är oförmågan i de demokratiska systemen att hantera växande spänningar med kopplingar till migration och förändrad ekonomisk konkurrenskraft. Vi förutsätts då som lärosäte vara försiktiga i vår kontakt med sådana regimer så att de inte hotar vår fria kunskapsbildning och bidra till ekonomisk tillväxt så snabbt och starkt som möjligt på hemmaplan. Men hur påverkar vi bäst världen för en önskvärd utveckling mot demokrati och hållbart välstånd?

Akademisk frihet och öppen vetenskap är vårt främsta verktyg.

Hoten kan bäst hanteras av institutioner som är uthålliga och starka, inkluderande och rättvisa. Lärdomen från historien är att vi inte får bidra till att förstärka svängningarna – vi måste hålla en stadig kurs framåt. Vår ledstjärna är tilltron till den fria och öppna kunskapens kraft, även i en tid av växande totalitära inslag.

Vad innebär detta konkret för svenska universitet?

1. Slå vakt om akademisk frihet och öppet vetenskapligt utbyte
   – Säkerhet är viktigt, men vi får inte offra forskningens och utbildningens öppenhet på säkerhetens altare. Den fria kunskapsbildningen är vår främsta försvarsmur mot auktoritära idéer och ett fortsatt innovativt samhällsbygge.
   
2. Sverige och Europa måste ta större ansvar för demokrati, välfärd och försvar
   – Sverige är det land som har flest deltagare i europeiska universitetsallianser. Svenska universitet är redan aktiva i europeiska samarbeten, men vi måste bli ännu mer närvarande och aktiva och bidra till Europas demokrati, välstånd och styrka. 
   
3. Omvärdera relationen till USA
   – Vi behöver se över våra avtal med amerikanska universitet och institutioner på samma sätt som med andra länder som rör sig i auktoritär riktning, för att säkerställa att akademisk frihet alltid upprätthålls.
   Vi kan bli en fristad för amerikanska forskare som inte längre får verka fritt i sitt eget land. När forskning inom exempelvis jämställdhet och klimatförändringar ifrågasätts politiskt, bör vi erbjuda ett akademiskt rum för dessa forskare i Europa och Sverige.

Lärosätena och därmed även Linnéuniversitetet behöver ta en mer aktiv roll än att överleva denna bistra vinter för världen. Här fostras kunskap och värden som bygger en demokratisk kultur på djupet. Kunskap lägger grunden för en hållbar framtid. Aristoteles pendel behöver kraftfull hjälp att röra sig åt det demokratiska och mer regelstyrda och maktdelande hållet.

Det är nu vi avgör om framtiden ska präglas av öppna, demokratiska samhällen – eller av en värld där kunskap kontrolleras, begränsas och styrs. Vi lägger all vår kraft på det förstnämnda.

/Peter Aronsson, rektor och professor i historia vid Linnéuniversitetet

—

The choices facing universities in a threatening era

In a time of global turmoil and change, Swedish universities must take greater responsibility. By safeguarding academic freedom, promoting open scientific exchange, playing a leading role in strengthening democracy, welfare, and defence, and reassessing our relationship with the United States, we can contribute to a more stable and just world.

The global order is in crisis. Every morning, we wake to new evidence that the constitutional conflict-resolution mechanisms that have upheld the international system are being dismantled. Authoritarian regimes are advancing their positions, while democratic institutions are being tested at their foundations. How is Sweden, and Linnaeus University, affected by these dramatic global developments? What role should we take, and what solutions can we contribute?

Universities are built on the foundation of academic freedom and the long-term development of socially relevant knowledge. But what happens when these values are challenged? As part of the global academic community, we cannot ignore ongoing changes – we must actively engage with them.

Let me broaden the perspective in two dimensions to aid in navigation.

Firstly, the threats to an international legal order now driven by three of the four major global power blocs. After the Thirty Years’ War in Europe, the Peace of Westphalia in 1648 established a model that was carried forward through the Congress of Vienna in 1814–1815, shaping an international legal order with security guarantees – eventually leading to the formation of the United Nations in the 20th century. This system has been far from perfect but has, over time, helped to keep wars at a lower level, as a more inclusive international legal framework has resisted totalitarian leaders such as Stalin and Hitler. Today, this system is once again being fundamentally challenged, not only by Putin but also by Trump. European leaders are now scrambling to coordinate their response to this significant challenge.

Secondly, over 2,000 years ago, Aristotle introduced a cyclical perspective on political fluctuations, based on the inherent difficulties every political system faces in meeting the many expectations and challenges within its domain. He demonstrated how systems cyclically oscillate between democracy, monarchy (power-sharing), oligarchy, and tyranny, before eventually returning to democracy.

If 1989 marked the last major shift towards democracy, then since 2000, the pendulum has swung increasingly in the opposite direction. The fluctuations between decentralisation and centralisation, the desire to benefit from participation and decisive leadership respectively, can provide valuable lessons, transforming these cycles into a spiral of progress – but only if they are managed with wisdom.

A common interpretation of the rise in populist and totalitarian tendencies since the turn of the millennium is the inability of democratic systems to address growing tensions linked to migration and shifting economic competitiveness. In this view, universities are expected to be cautious in their interactions with such regimes to protect our academic freedom while also contributing as rapidly and robustly as possible to economic growth at home. But how can we best influence the world towards a desirable path of democracy and sustainable prosperity?

Academic freedom and open science are our most powerful tools.

Threats are best countered by institutions that are resilient and strong, inclusive and just. History teaches us that we must not exacerbate these fluctuations – we must hold a steady course forward. Our guiding principle is trust in the power of free and open knowledge, even in an era of growing authoritarian tendencies.

What does this mean in concrete terms for Swedish universities?

1. Defend academic freedom and open scientific exchange
   – Security is important, but we must not sacrifice the openness of research and education on the altar of security. Free knowledge production is our strongest defence against authoritarian ideas and a foundation for continued societal innovation.
   
2. Sweden and Europe must take greater responsibility for democracy, welfare, and defence
   – Sweden has the highest number of participants in European university alliances. Swedish universities are already engaged in European collaborations, but we must be even more present and active, contributing to Europe’s democracy, prosperity, and strength.
   
3. Reassess our relationship with the United States
   – We need to review our agreements with American universities and institutions in the same way as with other countries moving in an authoritarian direction, ensuring that academic freedom is always upheld. We can become a sanctuary for American researchers who can no longer work freely in their own country. When research on issues such as gender equality and climate change is politically challenged, we should offer an academic space for these researchers in Europe and Sweden.

Universities, including Linnaeus University, must take a more active role than simply enduring this bleak winter for the world. Here, we cultivate knowledge and values that build a deep democratic culture. Knowledge lays the foundation for a sustainable future. Aristotle’s pendulum needs a powerful push towards democracy, the rule of law, and the separation of powers.

Now is the moment when we decide whether the future will be shaped by open, democratic societies – or by a world where knowledge is controlled, restricted, and dictated. We are dedicating all our efforts to ensuring it is the former.

/Peter Aronsson, vice-chancellor and professor of history at Linnaeus University