Nya tag i ett unikt läge

16:52 by Peter Aronsson

15 januari 2021

Vi har under det gångna året mer än vanligt påmints om att livet är skört. Både det fysiska livet och de värden som gör det gott och meningsfullt att leva. Pandemin som ett nytt och första svårbemött hot, valet i Amerika, och utvecklingen i Kina. På flera håll ser vi tecken på att demokratin inte kan tas för given. Vi har också fått rapporter om att 2020 var det varmaste året någonsin vilket tydliggör det klimathot vi står inför. Det här kan skapa rädsla och uppgivenhet – och det är inte en konstig reaktion. Men vi som medborgare har en betydande roll i att vända utvecklingen. 2021 är vi ovanligt väl förberedda för att tillsammans förverkliga Linnéuniversitetets Vision 2030 och mer kraftfullt än någonsin sätta kunskap i rörelse för en hållbar samhällsutveckling.

Vår vision är konkretiserad i Målsättningar 2025. Målsättningar som baseras på vad vi hittills uppnått och på den analys av vad som är våra främsta styrkor att möta framtiden med. Alla med ett tydligt fokus – ett studerandemål, ett hållbarhetsmål, ett kunskapsmiljömål, ett mål om gemensamma och lärande arbetssätt och ett kommunikationsmål som anger att vår verksamhet ska vara väl känd. På grund av vår historia, som starkt professionsutbildande lärosäte med en omfattande flora fristående kurser och ett antal starka forskningsmiljöer och kompletta akademiska miljöer som bas är det inom ett antal kunskapsmiljöer vi har särskilt stor förmåga. Det har vi ansvar att använda fullt ut.

Strax innan jul kom den så kallade forskningsproppen – som egentligen är en samlad proposition för utbildning, forskning och samverkan för innovation. Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige. Vår historia och våra vägval i Vision 2030 passar väl in i den långsiktiga politik som regeringen formulerat för tiden fram till 2024. Ett par iakttagelser vill jag göra som visar hur vi genom vår historia och Vision 2030 är väl rustade att ta en viktig roll i det svenska högskoleväsendet och den europeiska arenan för kunskapsbildning:

  • Begreppet forskningens frihet vidgas till akademisk frihet för att understryka värdet av fri kunskapsbildning, det är en god ambition att slå vakt om vår unika kvalitet.
  • Sverige fortsätter, till skillnad från många länder, att öka sina anslag för högre utbildning och forskning och ligger i topp internationellt, särskilt på grund av en omfattande privat finansierad forskning. Bra men behoven hade motiverat en betydligt större satsning för att få bättre proportioner mellan krishantering och framtidsinvesteringar.
  • Fördelningen mellan medel till lärosäten, externa organ för grundforskning och mer tillämpade program som vetter mot hållbarhetsfrågor och innovation ändras inte i grunden. Det gör att vi kan förutse att vi inte får den ökade basfinansering vi äskat utan kommer att behöva fortsätta med fundraising och externa ansökningar med ökad skicklighet och framgång.
  • Vi är väl rustade att bli framgångsrika då våra kunskapsmiljöer ligger an mot de samhällsutmaningar som identifieras och prioriteras av statsmakterna: Klimat och miljö, hälsa och välfärd, digitalisering, kompetensförsörjning och arbetsliv, demokratiskt och starkt samhälle.
  • Till 2023 annonseras ett nytt system för medelsfördelning som stegvis introduceras. Den tar hänsyn till utbildningsuppdraget, ger ökning av anslag utifrån kvalitet, med ett bredare och mer kvalitativt kvalitetsbegrepp än bibliometrin ensam kan fånga. Därutöver vill man också premiera profileringar som lärosätena ansöker om att få finansierade.

Inför det nya året är jag mycket glad att kunna presentera universitetets ledningsgrupp med en ny uppsättning dekaner och tillskott på vicerektorsposterna som i lagom proportioner bär vidare på kunnande och förnyar energin för de kommande åren. Tillsammans, och med ett gemensamt ansvar för helheten, kommer vi att ta oss an de utmaningar och möjligheter som ligger framför oss!

Vi vet att vi fortsatt under en tid framåt måste vara noga med att hålla det fysiska avståndet – och därför arbeta desto mer intensivt med att kunna hålla kontakten på andra sätt för att kunna möta varandra i fruktbart samarbete.

Håll i och håll ut!

Peter Aronsson

Peter Aronsson
Professor i historia. Rektor för Linnéuniversitetet från 1 oktober 2017 2013-2015 uppdrag som dekan och vicerektor för Fakulteten för konst och humaniora. Vicerektor för Samhällelig drivkraft.
Forskar bland annat om regional utveckling, historiebruk och kulturarv.

Leave a Reply