Author Archive

Vad har hänt sedan sist? Om Design Thinking och digitalt UX-arbete

Wednesday, March 17th, 2021

I UX-gruppen har vi den senaste tiden ägnat åt oss av spaning inåt och utåt i jakt på ny UX-kunskap. Vi har bland annat haft en mycket inspirerande workshop om (i) designmetoden Design Thinking med Nino Dawod från Uppsala universitetsbibliotek. Vi har även gjort en light omvärldsspaning och läst tre olika texter utifrån temat digitalt UX-arbete. Det valda temat kändes högaktuellt då vi snurrar en hel kring detta i UX-gruppen. Hur kan vi UX:a i det digitala rummet? Detta eftersom vi just nu arbetar med att forma och genomföra UX-uppdrag inom Wayfinding och bemötande. Ett ytterligare aktuellt ämne som vi gärna skulle vilja stanna till vid är studentens upplevelse och behov av bibliotekets stöd och service i samband med övergången till distansstudier. Här tror vi att UX kan vara en viktig spelare för att kunna forma och tillhandahålla ett relevant stöd utifrån de förutsättningar som gäller just nu.

Design Thinking

Under en tvåtimmars workshop fick UX-gruppen testa på och lära känna designmetoden Design Thinking under ledning av Nino Dawod (bibliotekarie på Uppsala universitet). Design Thinking är en iterativ arbetsprocess som skapar en ram för utveckling med fokus på användarens behov. Behov upptäcks, utforskas och förtydligas samtidigt som en stegvis utveckling sker av en tjänst/produkt. Metoden innehåller fem olika faser: empatisera, definiera, idéspruta, prototyp och testa. Stora likheter finns med det arbetssätt som Andy Priestner introducerade i tvådagarsworkshopen med oss i november 2019 (dag 1 & dag 2). I workshopen med Nino fick vi i rask takt testa på metodens olika faser utifrån uppgiften att designa en plånbok. Individuella uppgifter varvades med olika gruppövningar. Det var en viss prövning att bygga prototyper när vi inte var tillsammans (och i en digital miljö) men det funkade ändå fint:) Sammantaget var förmiddagen med Nino energifylld och gav en god inblick i metoden. När vi närmade oss slutet av workshopen var vi alla överens om att Design Thinking är användbart för att arbeta med och nära användarens behov i ett utvecklingsarbete. Tack Nino för att du gav av din tid och delade med dig av konceptet!

Digitalt UX-arbete

I texterna som vi har bekantat oss med är fokus på praktiskt tillvägagångssätt om UX-arbete på distans. Samtliga texter konstaterar att vi redan innan pandemin genomförde en hel del UX på distans och att det är fullt möjligt att arbeta med både research- och designprocessens olika delar med hjälp av digitala verktyg. I texterna nämns olika tips och råd gällande utförande och hur specifika metoder går att genomföra digitalt. Ett medskick är att ställa om och tänka nytt vad gäller inarbetade fysiska arbetssätt. För oss har texterna gett inspiration och (nya) uppslag på hur vi kan ta oss an digitalt UX-arbete framöver. Kul!

Här kan ni ta del av texterna:

Remote Testing in a Covid-19 world
https://www.uxalliance.com/featured-publications/remote-testing-in-a-covid-19-world/
Remote UX testing in the time of Coronavirus
https://www.centralis.com/blog/remote-ux-testing-tips
Going remote – user research during COVID-19
https://www.civicuk.com/blog/going-remote-user-research-during-covid-19

Analysera snabbt och smidigt – fokusera på de mest allvarliga problemen

Wednesday, June 5th, 2019

För en tid sedan gjorde vi en uppföljande gerillaundersökning av vår söktjänst OneSearch. Undersökningen gjordes genom att tillfråga fem studenter som fick göra tre olika uppgifter: hitta och läsa en artikel i sin helhet, filtrera för att få fram forskningsbaserade artiklar och använda avgränsningsmöjligheter. Samtliga undersökningar, dvs ljud och skärmrörelser, spelades in.

Vad händer efter gerillaundersökningarna?

Efter undersökningarna är det dags för analysen. När vi analyserar använder vi en metod som är inspirerad av Steve Krug (Rocket surgery made easy, 2010). I korthet innebär den att (1) var och en går igenom inspelningarna och väljer ut max tre problem/aspekter per respondent. Därefter samlas vi (2) som har sett och analyserat inspelningarna för att gemensamt gå igenom de problem som identifierats. Efter att ha lyssnat på varandras inspel väljer vi ut och prioriterar vad som bör tas vidare och åtgärdas (max tio problem). Här är det viktigt att fundera på om problemet är något som många verkar snubbla på och dess allvarlighetsgrad. Till exempel såg vi att fulltexten hämtas i nästan samtliga fall i själva artikelposten och inte i träfflistan, det blir alltså ett extra klick. Detta skulle kunna ses som ett problem men inte ett allvarligt sådant (man hittar fulltexten även om det blir ett extra klick) därför väljer vi att inte agera. För mer tips om analysarbete rekommenderar jag kapitel 10 i Krugs bok.

Något om resultatet från gerillaundersökningen

Vi kunde glädjande se att fulltextlänkningen fungerade väl – användarna lyckas hitta och läsa artiklarna i sin helhet. Även filtret vetenskapligt granskat/peer review användes. Det som kvarstår är vilka och var avgränsningsmöjligheterna ska placeras. I dagsläget finns det filter vid sökrutan och/eller i högermenyn. Detta trasslar till det och är något som vi kommer arbeta med att justera i samarbete med vår Infra-avdelning. För att få ytterligare fakta om avgränsningsmöjligheterna kommer vi även komplettera med statistik över användningen av ett antal filter. Fortsättning följer med andra ord.

 

Metodlandskapet – att kunna välja rätt metod!

Monday, July 16th, 2018

UX handlar om att undersöka våra användares beteenden och attityder i syfte att kunna utveckla relevanta tjänster. I litteraturen poängteras vikten av att använda sig av flera olika metoder i undersökningsfasen för att kunna fånga in olika aspekter av ett fenomen.

Men vilka metoder ska man välja?

Christian Rohrer (Ph.D. Stanford University) har arbetat fram något som han kallar Metodlandskapet

I Metodlandskapet åskådliggörs valet av metod i relation till syftet med undersökningen. Över 20 stycken olika metoder kategoriseras utifrån tre dimensioner:

  1. Ska du undersöka attityder eller beteenden? 
  2. Ska du undersöka fenomenet kvalitativt eller kvantitativt? 
  3. Utifrån vilket sammanhang ska fenomenet undersökas i? (iscensatt användning eller verklig användning)

För oss i UX-gruppen är Rohrers metodlandskap en utgångspunkt när vi ska börja undersöka ett fenomen. De tre frågorna hjälper oss att navigera rätt vad gäller metodval.

Kolla gärna in Rohrers artikel för inspiration i metodvalet (Nielsen Norman Group)!

Att undersöka fasetter med metoden cardsorting light

Tuesday, May 29th, 2018

När vi undersökte OneSearch med hjälp av scenarier blev det tydligt att fasetterna (dvs högermenyn i OneSearch) är ett område som kräver fortsatt undersökning.

Endast ett fåtal av de respondenter som gjorde scenarierna testade att använda fasetterna, flertalet scrollade istället mest upp och ner på träffsidan och kollade lite stressat på högermenyn (vi kallade fenomenet för “sjösjukan”). Vi kunde konstatera att fasetterna verkade inte vara tilltalande att använda i nuvarande utformning. En naturlig följdfråga blev därför: kan vi göra något åt det?

Att cardsorta light

Fasetterna blev därför nästa undersökningsområde. Efter metodinläsning i arbetsgruppen bestämde vi oss för att göra en så kallad kontrollerad/closed cardsorting, men i en lightversion. Detta innebar att respondenterna fick ta ställning till redan givna kategorier av befintliga fasetter istället för att helt fritt få kategorisera ett innehåll (open cardsorting). Den kontrollerade versionen passar bra när syftet är att utvärdera och testa en etablerad struktur.

Lightversionen innebar bland annat att respondenterna hittades i biblioteket under en dag (strax under 20 st personer), aktiviteten begränsades till ca 5 min/person och analysen av det insamlade materialet bestod av ett fokus på gemensamma drag, frekvens och mönster. Vi var två stycken som arbetade med aktiviteten, en ansvarade för att att hålla i övningen och den andra observerade samt förde anteckningar. Varje session fotograferades (urval & rangordning) för att kunna analysera resultatet i efterhand.

Varje respondent fick i uppdrag att göra följande och samtidigt berätta högt för oss hur hen resonerade:

  1. Välj ut de (fasetter) som du har behov av att använda för att förbättra din sökning.
  2. Rangordna dessa. Viktigaste först.
  3. Resonemang kring de fasetter som inte valdes.
  4. Något du saknar? Skriv ett eget förslag.

Bilden visar en del av de fasetter/kategorier som gick att välja mellan:

Vad kom vi fram till?

En slutsats är att fasetterna som finns behöver vara mer tilltalande och lättare att förstå. De ska locka till användning! Just nu är det för många val och det är svårt att förstå varför de ska användas för att förbättra sökningen. I statistiken som vi tittade på innan undersökningen kunde vi se att fasetterna: vetenskapliga tidskrifter/peer review, böcker och artiklar var de mest förekommande avgränsningarna. Liknande tendenser såg vi i vårt resultat. En förekommande attityd bland de studenter vi träffade var att man ville ha omedelbar tillgång till materialet “här och nu, annars struntar jag i det”. Fasetterna tillgängligt på hyllan och UB Växjö eller UB Kalmar sågs som samma sak trots att de vid applicering innebär olika saker.

Utifrån resultatet arbetade vi i arbetsgruppen fram ett nytt förslag på hur högermenyn borde se ut för att locka och tilltala användaren. Fokus har legat på att ändra språket i rubrikerna, minska ner antalet val och se över placering/rangordning. Till exempel föreslår vi att rubriken Justera din sökning istället ska kallas för Förbättra din sökning och att Avgränsa till blir Läs nu? Alternativet Sortera på föreslår vi ska flyttas bort från högermenyn eftersom det handlar om visningen av träfflistan och inte medverkar till att förbättra/förfina sökningen (som de andra fasetterna gör).

Förslaget är överlämnat till Infra som kommer att se över vad som är möjligt att förändra. En mock-up bör vara klar efter sommaren som vi kan gå vidare med att testa. Håll utkik!