2022-02-15
2021-10-12
UX-hösten har dragit i gång med full fart. Under våren testade vi under en kortare period att göra en frågemätning i Kalmar. Detta för att se vilka frågor som kommit in till UB i first och second line. Läs gärna mer i Johannas tidigare inlägg.
Stärkta av detta sätt att arbeta bestämde vi oss för att fortsätta med frågemätningen och utvidga dess undersökningsområde. Vi kommer därför under ett års tid att logga de frågor som kommer in i Infotjänstens olika kanaler: Informationsdisk i Växjö, Infocenter i Kalmar och bakjour, chatt, telefon, mejl, ute i biblioteket och ärendehanteringssystem. Detta i syfte att synliggöra och skapa en gemensam överblick gällande frågor i Infotjänstens olika kanaler. Genom frågemätningen kommer vi att få ett rikt underlag som kan bli ett viktigt bidrag i utvecklingsarbetet av Infotjänst. Från ett UX-perspektiv hoppas vi kunna berika materialet ytterligare genom att lyfta in ett användarperspektiv – vi ska sätta känslor på siffrorna! Till exempel: hur resonerar användaren i valet av kanal? Vad betyder det att vi får många frågor kring reservationerna?
Hur går det till när vi loggar? Vårt fokus ligger på att logga de frågor som kommer i Infotjänsten. Varje logg innehåller kanal, dag, tid och innehåll (fasta kategorier). Varje möte kan alltså generera flera loggar. Det finns också en möjlighet att lägga in kommentarer om en vill beskriva ärendet mer i detalj. Ett viktigt medskick till våra kollegor, för att vi ska hålla lågan uppe i ett år framåt, är att det inte kan bli fel och vi loggar så gott som det går. Registrering sker i ett system som våra kollegor på Infra (systembibliotekarier) har byggt. Systemet är toppen och möjliggör bland annat att tiden läggs in automatiskt och att vi kan göra vissa förval vilket minimerar antal klick vid loggningen – mycket tacksamt! Resultatet från frågemätningen ligger också öppet vilket gör att vem som helst (internt) kan plocka ut material och göra analyser.
Varje månad kommer det ut en sammanställning (Vår Infotjänst) som kort beskriver och ger blänkare från månadens resultat. Sammanställningen läggs ut i Medarbetare (intranät) där alla kan kommentera, komma med förslag på förändringar och/eller områden som behöver utforskas mer, ställa frågor etc. Månadens quick fix handlar om att se över reservationsmeddelanden i OneSearch och i låneautomater. Utifrån frågemätningen och med användaren i fokus hoppas vi tillsammans kunna utforska och utveckla vår Infotjänst och dess tillgänglighet i flera kanaler – så spännande!
Förutom frågemätningen fortsätter vi under hösten med temat Wayfinding. Under september månad har vi gjort beläggningsmätning i Kalmar för att lära känna vår nya bibliotekslokal och studiemiljöer. Vi har även observerat vissa utrymmen och studieplatser i biblioteket. Till vår hjälp har vi haft utskrivna kartor och en observationsmall. Flera kollegor har hjälpt till med att observera och i morgon börjar vi med analyser och prototypbygge. Lite senare i höst ska vi fortsätta med Touchstone Tour och User Journey Mapping vad gäller att söka och hitta till och i hyllan samt användningen av vår digitala karta.
2021-03-17
I UX-gruppen har vi den senaste tiden ägnat åt oss av spaning inåt och utåt i jakt på ny UX-kunskap. Vi har bland annat haft en mycket inspirerande workshop om (i) designmetoden Design Thinking med Nino Dawod från Uppsala universitetsbibliotek. Vi har även gjort en light omvärldsspaning och läst tre olika texter utifrån temat digitalt UX-arbete. Det valda temat kändes högaktuellt då vi snurrar en hel kring detta i UX-gruppen. Hur kan vi UX:a i det digitala rummet? Detta eftersom vi just nu arbetar med att forma och genomföra UX-uppdrag inom Wayfinding och bemötande. Ett ytterligare aktuellt ämne som vi gärna skulle vilja stanna till vid är studentens upplevelse och behov av bibliotekets stöd och service i samband med övergången till distansstudier. Här tror vi att UX kan vara en viktig spelare för att kunna forma och tillhandahålla ett relevant stöd utifrån de förutsättningar som gäller just nu.
Under en tvåtimmars workshop fick UX-gruppen testa på och lära känna designmetoden Design Thinking under ledning av Nino Dawod (bibliotekarie på Uppsala universitet). Design Thinking är en iterativ arbetsprocess som skapar en ram för utveckling med fokus på användarens behov. Behov upptäcks, utforskas och förtydligas samtidigt som en stegvis utveckling sker av en tjänst/produkt. Metoden innehåller fem olika faser: empatisera, definiera, idéspruta, prototyp och testa. Stora likheter finns med det arbetssätt som Andy Priestner introducerade i tvådagarsworkshopen med oss i november 2019 (dag 1 & dag 2). I workshopen med Nino fick vi i rask takt testa på metodens olika faser utifrån uppgiften att designa en plånbok. Individuella uppgifter varvades med olika gruppövningar. Det var en viss prövning att bygga prototyper när vi inte var tillsammans (och i en digital miljö) men det funkade ändå fint:) Sammantaget var förmiddagen med Nino energifylld och gav en god inblick i metoden. När vi närmade oss slutet av workshopen var vi alla överens om att Design Thinking är användbart för att arbeta med och nära användarens behov i ett utvecklingsarbete. Tack Nino för att du gav av din tid och delade med dig av konceptet!
I texterna som vi har bekantat oss med är fokus på praktiskt tillvägagångssätt om UX-arbete på distans. Samtliga texter konstaterar att vi redan innan pandemin genomförde en hel del UX på distans och att det är fullt möjligt att arbeta med både research- och designprocessens olika delar med hjälp av digitala verktyg. I texterna nämns olika tips och råd gällande utförande och hur specifika metoder går att genomföra digitalt. Ett medskick är att ställa om och tänka nytt vad gäller inarbetade fysiska arbetssätt. För oss har texterna gett inspiration och (nya) uppslag på hur vi kan ta oss an digitalt UX-arbete framöver. Kul!
Här kan ni ta del av texterna:
2019-06-05
För en tid sedan gjorde vi en uppföljande gerillaundersökning av vår söktjänst OneSearch. Undersökningen gjordes genom att tillfråga fem studenter som fick göra tre olika uppgifter: hitta och läsa en artikel i sin helhet, filtrera för att få fram forskningsbaserade artiklar och använda avgränsningsmöjligheter. Samtliga undersökningar, dvs ljud och skärmrörelser, spelades in.
Vad händer efter gerillaundersökningarna?
Efter undersökningarna är det dags för analysen. När vi analyserar använder vi en metod som är inspirerad av Steve Krug (Rocket surgery made easy, 2010). I korthet innebär den att (1) var och en går igenom inspelningarna och väljer ut max tre problem/aspekter per respondent. Därefter samlas vi (2) som har sett och analyserat inspelningarna för att gemensamt gå igenom de problem som identifierats. Efter att ha lyssnat på varandras inspel väljer vi ut och prioriterar vad som bör tas vidare och åtgärdas (max tio problem). Här är det viktigt att fundera på om problemet är något som många verkar snubbla på och dess allvarlighetsgrad. Till exempel såg vi att fulltexten hämtas i nästan samtliga fall i själva artikelposten och inte i träfflistan, det blir alltså ett extra klick. Detta skulle kunna ses som ett problem men inte ett allvarligt sådant (man hittar fulltexten även om det blir ett extra klick) därför väljer vi att inte agera. För mer tips om analysarbete rekommenderar jag kapitel 10 i Krugs bok.
Något om resultatet från gerillaundersökningen
Vi kunde glädjande se att fulltextlänkningen fungerade väl – användarna lyckas hitta och läsa artiklarna i sin helhet. Även filtret vetenskapligt granskat/peer review användes. Det som kvarstår är vilka och var avgränsningsmöjligheterna ska placeras. I dagsläget finns det filter vid sökrutan och/eller i högermenyn. Detta trasslar till det och är något som vi kommer arbeta med att justera i samarbete med vår Infra-avdelning. För att få ytterligare fakta om avgränsningsmöjligheterna kommer vi även komplettera med statistik över användningen av ett antal filter. Fortsättning följer med andra ord.
2018-07-16
UX handlar om att undersöka våra användares beteenden och attityder i syfte att kunna utveckla relevanta tjänster. I litteraturen poängteras vikten av att använda sig av flera olika metoder i undersökningsfasen för att kunna fånga in olika aspekter av ett fenomen.
Men vilka metoder ska man välja?
Christian Rohrer (Ph.D. Stanford University) har arbetat fram något som han kallar Metodlandskapet.
I Metodlandskapet åskådliggörs
för inspiration i metodvalet (
2018-05-29
När vi undersökte OneSearch med hjälp av scenarier blev det tydligt att fasetterna (dvs högermenyn i OneSearch) är ett område som kräver fortsatt undersökning.
Endast ett fåtal av de respondenter som gjorde scenarierna testade att använda fasetterna, flertalet scrollade istället mest upp och ner på träffsidan och kollade lite stressat på högermenyn (vi kallade fenomenet för “sjösjukan”). Vi kunde konstatera att fasetterna verkade inte vara tilltalande att använda i nuvarande utformning. En naturlig följdfråga blev därför: kan vi göra något åt det?
Fasetterna blev därför nästa undersökningsområde. Efter metodinläsning i arbetsgruppen bestämde vi oss för att göra en så kallad kontrollerad/closed cardsorting, men i en lightversion. Detta innebar att respondenterna fick ta ställning till redan givna kategorier av befintliga fasetter istället för att helt fritt få kategorisera ett innehåll (open cardsorting). Den kontrollerade versionen passar bra när syftet är att utvärdera och testa en etablerad struktur.
Lightversionen innebar bland annat att respondenterna hittades i biblioteket under en dag (strax under 20 st personer), aktiviteten begränsades till ca 5 min/person och analysen av det insamlade materialet bestod av ett fokus på gemensamma drag, frekvens och mönster. Vi var två stycken som arbetade med aktiviteten, en ansvarade för att att hålla i övningen och den andra observerade samt förde anteckningar. Varje session fotograferades (urval & rangordning) för att kunna analysera resultatet i efterhand.
Varje respondent fick i uppdrag att göra följande och samtidigt berätta högt för oss hur hen resonerade:
Bilden visar en del av de fasetter/kategorier som gick att välja mellan:
En slutsats är att fasetterna som finns behöver vara mer tilltalande och lättare att förstå. De ska locka till användning! Just nu är det för många val och det är svårt att förstå varför de ska användas för att förbättra sökningen. I statistiken som vi tittade på innan undersökningen kunde vi se att fasetterna: vetenskapliga tidskrifter/peer review, böcker och artiklar var de mest förekommande avgränsningarna. Liknande tendenser såg vi i vårt resultat. En förekommande attityd bland de studenter vi träffade var att man ville ha omedelbar tillgång till materialet “här och nu, annars struntar jag i det”. Fasetterna tillgängligt på hyllan och UB Växjö eller UB Kalmar sågs som samma sak trots att de vid applicering innebär olika saker.
Utifrån resultatet arbetade vi i arbetsgruppen fram ett nytt förslag på hur högermenyn borde se ut för att locka och tilltala användaren. Fokus har legat på att ändra språket i rubrikerna, minska ner antalet val och se över placering/rangordning. Till exempel föreslår vi att rubriken Justera din sökning istället ska kallas för Förbättra din sökning och att Avgränsa till blir Läs nu? Alternativet Sortera på föreslår vi ska flyttas bort från högermenyn eftersom det handlar om visningen av träfflistan och inte medverkar till att förbättra/förfina sökningen (som de andra fasetterna gör).
Förslaget är överlämnat till Infra som kommer att se över vad som är möjligt att förändra. En mock-up bör vara klar efter sommaren som vi kan gå vidare med att testa. Håll utkik!
Recent Comments