OneSearch

Analysera snabbt och smidigt – fokusera på de mest allvarliga problemen

Wednesday, June 5th, 2019

För en tid sedan gjorde vi en uppföljande gerillaundersökning av vår söktjänst OneSearch. Undersökningen gjordes genom att tillfråga fem studenter som fick göra tre olika uppgifter: hitta och läsa en artikel i sin helhet, filtrera för att få fram forskningsbaserade artiklar och använda avgränsningsmöjligheter. Samtliga undersökningar, dvs ljud och skärmrörelser, spelades in.

Vad händer efter gerillaundersökningarna?

Efter undersökningarna är det dags för analysen. När vi analyserar använder vi en metod som är inspirerad av Steve Krug (Rocket surgery made easy, 2010). I korthet innebär den att (1) var och en går igenom inspelningarna och väljer ut max tre problem/aspekter per respondent. Därefter samlas vi (2) som har sett och analyserat inspelningarna för att gemensamt gå igenom de problem som identifierats. Efter att ha lyssnat på varandras inspel väljer vi ut och prioriterar vad som bör tas vidare och åtgärdas (max tio problem). Här är det viktigt att fundera på om problemet är något som många verkar snubbla på och dess allvarlighetsgrad. Till exempel såg vi att fulltexten hämtas i nästan samtliga fall i själva artikelposten och inte i träfflistan, det blir alltså ett extra klick. Detta skulle kunna ses som ett problem men inte ett allvarligt sådant (man hittar fulltexten även om det blir ett extra klick) därför väljer vi att inte agera. För mer tips om analysarbete rekommenderar jag kapitel 10 i Krugs bok.

Något om resultatet från gerillaundersökningen

Vi kunde glädjande se att fulltextlänkningen fungerade väl – användarna lyckas hitta och läsa artiklarna i sin helhet. Även filtret vetenskapligt granskat/peer review användes. Det som kvarstår är vilka och var avgränsningsmöjligheterna ska placeras. I dagsläget finns det filter vid sökrutan och/eller i högermenyn. Detta trasslar till det och är något som vi kommer arbeta med att justera i samarbete med vår Infra-avdelning. För att få ytterligare fakta om avgränsningsmöjligheterna kommer vi även komplettera med statistik över användningen av ett antal filter. Fortsättning följer med andra ord.

 

Nya fasetter

Tuesday, June 5th, 2018

Efter vår card sorting light och våra scenarier hade vi ett förslag. Kanske så här?

Att undersöka fasetter med metoden cardsorting light

Tuesday, May 29th, 2018

När vi undersökte OneSearch med hjälp av scenarier blev det tydligt att fasetterna (dvs högermenyn i OneSearch) är ett område som kräver fortsatt undersökning.

Endast ett fåtal av de respondenter som gjorde scenarierna testade att använda fasetterna, flertalet scrollade istället mest upp och ner på träffsidan och kollade lite stressat på högermenyn (vi kallade fenomenet för “sjösjukan”). Vi kunde konstatera att fasetterna verkade inte vara tilltalande att använda i nuvarande utformning. En naturlig följdfråga blev därför: kan vi göra något åt det?

Att cardsorta light

Fasetterna blev därför nästa undersökningsområde. Efter metodinläsning i arbetsgruppen bestämde vi oss för att göra en så kallad kontrollerad/closed cardsorting, men i en lightversion. Detta innebar att respondenterna fick ta ställning till redan givna kategorier av befintliga fasetter istället för att helt fritt få kategorisera ett innehåll (open cardsorting). Den kontrollerade versionen passar bra när syftet är att utvärdera och testa en etablerad struktur.

Lightversionen innebar bland annat att respondenterna hittades i biblioteket under en dag (strax under 20 st personer), aktiviteten begränsades till ca 5 min/person och analysen av det insamlade materialet bestod av ett fokus på gemensamma drag, frekvens och mönster. Vi var två stycken som arbetade med aktiviteten, en ansvarade för att att hålla i övningen och den andra observerade samt förde anteckningar. Varje session fotograferades (urval & rangordning) för att kunna analysera resultatet i efterhand.

Varje respondent fick i uppdrag att göra följande och samtidigt berätta högt för oss hur hen resonerade:

  1. Välj ut de (fasetter) som du har behov av att använda för att förbättra din sökning.
  2. Rangordna dessa. Viktigaste först.
  3. Resonemang kring de fasetter som inte valdes.
  4. Något du saknar? Skriv ett eget förslag.

Bilden visar en del av de fasetter/kategorier som gick att välja mellan:

Vad kom vi fram till?

En slutsats är att fasetterna som finns behöver vara mer tilltalande och lättare att förstå. De ska locka till användning! Just nu är det för många val och det är svårt att förstå varför de ska användas för att förbättra sökningen. I statistiken som vi tittade på innan undersökningen kunde vi se att fasetterna: vetenskapliga tidskrifter/peer review, böcker och artiklar var de mest förekommande avgränsningarna. Liknande tendenser såg vi i vårt resultat. En förekommande attityd bland de studenter vi träffade var att man ville ha omedelbar tillgång till materialet “här och nu, annars struntar jag i det”. Fasetterna tillgängligt på hyllan och UB Växjö eller UB Kalmar sågs som samma sak trots att de vid applicering innebär olika saker.

Utifrån resultatet arbetade vi i arbetsgruppen fram ett nytt förslag på hur högermenyn borde se ut för att locka och tilltala användaren. Fokus har legat på att ändra språket i rubrikerna, minska ner antalet val och se över placering/rangordning. Till exempel föreslår vi att rubriken Justera din sökning istället ska kallas för Förbättra din sökning och att Avgränsa till blir Läs nu? Alternativet Sortera på föreslår vi ska flyttas bort från högermenyn eftersom det handlar om visningen av träfflistan och inte medverkar till att förbättra/förfina sökningen (som de andra fasetterna gör).

Förslaget är överlämnat till Infra som kommer att se över vad som är möjligt att förändra. En mock-up bör vara klar efter sommaren som vi kan gå vidare med att testa. Håll utkik!

OneSearch: scenarier

Thursday, April 19th, 2018

Vårt arbete med OneSearch fortskrider och vi har genomfört kortare inspelningar med studenter som har blivit ombedda att söka fram material i OneSearch. Inspelningarna skedde i Kalmar och vi stoppade helt enkelt studenter på väg in i biblioteket och frågade dem om de ville hjälpa oss att utveckla vårt söksystem. (Blir alltid förvånade över hur många som helt självklart svarar “absolut” och inte ens frågar om tidsåtgång).

Vi hade med oss en bärbar dator och använde oss av Capture space för att spela in ljud och skärm. Inspelningarna varierade mellan 3,5-7 minuter och sammanlagt gjorde vi sju stycken. Enligt litteraturen räcker det med fem, de två extra gjordes mest för att vi som observatörer kände oss lite osäkra. Inför scenarierna inspirerades vi mycket av denna föreläsning av Michael Margolis.

Studenterna som stannade ombads att söka fram en artikel inom sitt ämne, kolla om den var granskad samt öppna den i fulltext (eller på skärmen som vi sa för att undvika att använda ord som fanns i gränssnittet).

Vi tittade sedan på inspelningarna var för sig och listade de tre största problemen för varje användare. Sen sågs vi tillsammans i grupp för att dela med oss.

Följande kom vi fram till: 
Övergripande fanns en osäkerhet och ett bristande förtroende gentemot systemet.

Problem 1: Peer review (avgränsningen hette vid undersökningstillfället: “vetenskapliga tidskrifter” men samtliga letade efter en avgränsning som hette peer review. Dessutom allmän förvirring kring vad avgränsningen faktiskt betydde i OneSearch).
Problem 2: Fulltext (länkarna: placeringen av dem och utformningen)

Fler undersökningar behövs kring artikelpostens gränssnitt, fasetternas mängd och placering samt publikationstyper – hur tydligt är det i träfflistan?

Följande förbättringsförslag har lämnats till Infra: 

– Byt namn från “Vetenskapliga tidskrifter” till “Peer Review” och avgränsa direkt till artiklar.
– Lägg in mouse over-förklaring för fasetten “Peer Review”
– Lägg in förklaring om avgränsningen “Peer Review”
– Placera överst i fasetterna (alternativ som bockas för)

– Tydliga, enhetliga fulltext-länkar
– Fulltextlänk både i träfflista och artikelpost

OneSearch: vad händer nu?

Friday, March 16th, 2018

Nu har vi lämnat steg 1 där vi i chattgenomläsningen och love and breakup-letters fokuserat på vad användarna säger att de gör. Planeringen har nu börjat för nästa steg där vi fokuserar mer på vad de faktiskt gör – beteende framför attityd.

I fortsatta undersökningar kommer vi att utgå från de teman vi såg i chattgenomläsningen, som också bekräftades i insamlingen av love and break-up letters: fulltext, fasetter, reservationer och beställningar samt mina lån.

Viktigt att reflektera kring är att i chatten får vi bara våra användares problem (sällan någon hör av sig och bara är nöjd och tycker att allt fungerar). I Love and breakup får vi båda delarna – både positiva och negativa utsagor.

Nu går vi vidare med användarnas beteenden där vi arbetar med olika kvalitativa metoder. Vi kommer både ge användaren bestämda uppgifter att utföra, men även be dem att guida oss. Detta sker både genom planerade sessioner och mer förutsättningslöst.

Tillsammans med Infra har vi bestämt oss för att ta fokus på det elektroniska – alltså fulltexter och fasetter.

Fortsättning följer!

Första uppdraget: OneSearch

Monday, February 12th, 2018

Hej,

Våren 2017 bytte universitetsbiblioteket Discoverysystem från EDS till Primo (för användarna fortfarande kallat OneSearch). Vi i UX-gruppen har nu påbörjat vårt första uppdrag: “Undersöka användarupplevelsen av OneSearch och utveckla tjänstens funktionalitet, innehåll och gränssnitt.”

Vi har börjat med en genomläsning av chattarna som inkommit via OneSearch under hösten, närmare 850 stycken. Utifrån detta material har vi kunna se områden som behöver undersökas vidare med hjälp av våra användare. Vi har exempelvis kunnat se att språk och formuleringar samt inlogg (var loggar en in? Till vad? Med vilka uppgifter? Är jag inloggad? Skillnad mellan studentkonto och bibliotekskonto?) är viktiga övergripande områden att arbeta vidare med.

Ytterligare stora områden vi hittills har identifierat är problem med fulltext, fasetter, reservationer och beställningar samt mina lån.

Här finns en bild över de olika temana.