Hej!
Under våren har vi tillsammans med vår infraavdelning genomfört en popup-undersökning på webben för att se hur våra kartor som är kopplade till OneSearch, discoverysystemet, fungerar. Det har funnits planer för mer detaljerade kartor under en längre tid, men pandemin satte verkligen frågan på sin spets och utvecklingen gick snabbt. Kartorna är i 3D och finns för att hitta olika saker på våra bibliotek, framför allt var böckerna är placerade i hyllan. Kartorna är även färgkodade efter de rätblock som finns på hyllorna i våra bibliotek för att tydliggöra var olika signum börjar.
Vår webbenkät poppade upp vid användning av kartan. Förra våren gjorde vi en liknande undersökning med då gällande vilken stöd och service en önskar av UB. Vi fick över 800 svar då och blev väl helt ärligt något besvikna när enkäten gällande kartan bara genererade 49 svar. Dock under en tid när få personer både besöker och lånar böcker på våra bibliotek. Frågorna som ställdes var hur kartan fungerar, om det är begripligt var på kartan en befinner sig samt i vilka situationer kartan används.
Överlag fick vi ett positivt svar där en övervägande majoritet ger uttryck för att kartan fungerar mycket bra. Det uttrycks också att färgsättningen av hyllor ger ännu mer tydlighet och att det är lätt att hitta kända punkter. En kommentar nämner att den kunde vara tydligare, men på vilket sätt vet vi inte. Majoriteten använder kartan för att hitta böcker. Enkäten ger generellt inte jättemycket svar och svårt att gå vidare. Men om det funnits några väldigt stora brister eller fel tror vi dock att det framkommit.
Till hösten planerar vi flera undersökningar bland annat för att följa upp enkäten kring kartan. Parallellt med enkäten om kartan har vi också gjort en frågemätning i Kalmar där vi kategoriserat vilka frågor som kommit in till UB i first och second line. Vi ser där att våra användare i hög utsträckning hittar till hyllan där boken ska finnas, men väl där uppstår problemet. Så sammanfattningsvis tycks kartorna göra sitt jobb men tydlighet i bokuppsättning och strategier för detta kommer vi att arbeta vidare med under hösten.
Vi återkommer mer om det! Ha en fin sommar!
För en tid sedan gjorde vi en uppföljande gerillaundersökning av vår söktjänst OneSearch. Undersökningen gjordes genom att tillfråga fem studenter som fick göra tre olika uppgifter: hitta och läsa en artikel i sin helhet, filtrera för att få fram forskningsbaserade artiklar och använda avgränsningsmöjligheter. Samtliga undersökningar, dvs ljud och skärmrörelser, spelades in.
Vad händer efter gerillaundersökningarna?
Efter undersökningarna är det dags för analysen. När vi analyserar använder vi en metod som är inspirerad av Steve Krug (Rocket surgery made easy, 2010). I korthet innebär den att (1) var och en går igenom inspelningarna och väljer ut max tre problem/aspekter per respondent. Därefter samlas vi (2) som har sett och analyserat inspelningarna för att gemensamt gå igenom de problem som identifierats. Efter att ha lyssnat på varandras inspel väljer vi ut och prioriterar vad som bör tas vidare och åtgärdas (max tio problem). Här är det viktigt att fundera på om problemet är något som många verkar snubbla på och dess allvarlighetsgrad. Till exempel såg vi att fulltexten hämtas i nästan samtliga fall i själva artikelposten och inte i träfflistan, det blir alltså ett extra klick. Detta skulle kunna ses som ett problem men inte ett allvarligt sådant (man hittar fulltexten även om det blir ett extra klick) därför väljer vi att inte agera. För mer tips om analysarbete rekommenderar jag kapitel 10 i Krugs bok.
Något om resultatet från gerillaundersökningen
Vi kunde glädjande se att fulltextlänkningen fungerade väl – användarna lyckas hitta och läsa artiklarna i sin helhet. Även filtret vetenskapligt granskat/peer review användes. Det som kvarstår är vilka och var avgränsningsmöjligheterna ska placeras. I dagsläget finns det filter vid sökrutan och/eller i högermenyn. Detta trasslar till det och är något som vi kommer arbeta med att justera i samarbete med vår Infra-avdelning. För att få ytterligare fakta om avgränsningsmöjligheterna kommer vi även komplettera med statistik över användningen av ett antal filter. Fortsättning följer med andra ord.
Vårt arbete med OneSearch fortskrider och vi har genomfört kortare inspelningar med studenter som har blivit ombedda att söka fram material i OneSearch. Inspelningarna skedde i Kalmar och vi stoppade helt enkelt studenter på väg in i biblioteket och frågade dem om de ville hjälpa oss att utveckla vårt söksystem. (Blir alltid förvånade över hur många som helt självklart svarar “absolut” och inte ens frågar om tidsåtgång).
Vi hade med oss en bärbar dator och använde oss av Capture space för att spela in ljud och skärm. Inspelningarna varierade mellan 3,5-7 minuter och sammanlagt gjorde vi sju stycken. Enligt litteraturen räcker det med fem, de två extra gjordes mest för att vi som observatörer kände oss lite osäkra. Inför scenarierna inspirerades vi mycket av denna föreläsning av Michael Margolis.
Studenterna som stannade ombads att söka fram en artikel inom sitt ämne, kolla om den var granskad samt öppna den i fulltext (eller på skärmen som vi sa för att undvika att använda ord som fanns i gränssnittet).
Vi tittade sedan på inspelningarna var för sig och listade de tre största problemen för varje användare. Sen sågs vi tillsammans i grupp för att dela med oss.
Följande kom vi fram till:
Övergripande fanns en osäkerhet och ett bristande förtroende gentemot systemet.
Problem 1: Peer review (avgränsningen hette vid undersökningstillfället: “vetenskapliga tidskrifter” men samtliga letade efter en avgränsning som hette peer review. Dessutom allmän förvirring kring vad avgränsningen faktiskt betydde i OneSearch).
Problem 2: Fulltext (länkarna: placeringen av dem och utformningen)
Fler undersökningar behövs kring artikelpostens gränssnitt, fasetternas mängd och placering samt publikationstyper – hur tydligt är det i träfflistan?
Följande förbättringsförslag har lämnats till Infra:
– Byt namn från “Vetenskapliga tidskrifter” till “Peer Review” och avgränsa direkt till artiklar.
– Lägg in mouse over-förklaring för fasetten “Peer Review”
– Lägg in förklaring om avgränsningen “Peer Review”
– Placera överst i fasetterna (alternativ som bockas för)
