UX – User Experience på universitetsbiblioteket

Idag vill vi tipsa om två intressanta artiklar.

I Start with an Hour a Week: Enhancing Usability at Wayne State University Libraries  beskriver  författarna hur en kan arbeta med gerilla-inspirerade metoder, men på ett mer planerat och medvetet sätt. Artikeln tar också upp vikten av uppföljning och att inte fastna i att göra enstaka undersökningar, utan att vinsten ligger i att det iterativa. Biblioteket som artikeln handlar om gjorde exempelvis regelbundna tester en bestämd tid varje vecka under ett helt läsår. Något att fundera på när en planerar undersöknigar. Artikeln visar på att det inte behöver bli mer krävande att lägga upp arbetet på det sättet, utan vinsten som biblioteket upplevde var att de fick ett ökat användarfokus.

Den andra artikeln How Much Research is Enough? berör det intressanta frågan om hur mycket undersökningar som behöver göras för att kunna dra slutsatser och vikten av att vara medveten om den bias som kan uppstå när en samlar in data. Artikelförfattaren ger också exempel på hur en kan planera olika undersökningar beroende på förutsättningar, problemområde och val av metod.

Vi läser och inspireras inför våra kommande UX-undersökningar.

Vi hade ett möte om våra sociala medier och hur vi ska jobba med dem. Vad vill studenterna se på facebook, funderade vi. Varför inte fråga dem? Vi bestämde oss att fråga minst fem var men det var så roligt så det var svårt att hålla sig till bara fem.

Till vårt nästa möte har vi med oss massor av synpunkter att analysera och tänker att vi måste bli bättre på att fråga varje gång vi tänker på vad våra användare vill 🙂

Ett litet axplock av vad de sa:

”Jag sitter här och tittar på studenter som liksom jag pluggat här i tre år. Jag vill veta vad de gör. Intervjua dem!”

“Berätta om att en kan ha praktik utomlands”

“Bakom kulisserna på UB. Eller förresten i alla hus. Visa upp bibblan för studenterna, många vet inte att de här miljöerna finns”

“Intervju med forskare om forskning”

“Information om öppettider och drop in”

“Skriv trevligt om den fina miljön – många vet inte hur fint det är att plugga här. Bilder från de olika miljöerna, massor av bilder”

“Jag läste jag för kanske två år sedan ett “roligt” men intressant inlägg om semikolonet, dess användning och historia – vilket jag konstigt nog kommer mycket väl ihåg (Jag tror det var på UB-sida, eller så var det Linnéuniversitet i sig… nu blev jag osäker). Det var i alla fall ett inlägg jag uppskattade !”

“Vi vet ej vad biblioteket gör. Det skulle vara kul att få veta. Har ni till exempel föreläsningar eller evenemang här?”

“En ungdomlig ton – mer skön approach”

“Visa upp att biblioteket är ett bra hängställe, man kan komma hit bara för att komma hemifrån och vara på ett skönt ställe!”

 

Kan vi leva upp till detta? Det får vi se efter vi analyserat svaren.

 

 

 

 

 

 

 

 

Vid vårt senaste möte pratade vi mycket om vikten av att göra pilotundersökningar. Hur en fråga som en konstruerar i ett första läge kan uppfattas som fullt begriplig och relevant. När resultatet sedan kommer och det är dags att göra något med materialet kan det saknas viktiga upplysningar för att datan ska vara användbar. Det kan vara bakgrundsfakta, eller andra uppgifter som gör att det som besvaras får ett sammanhang. Så vår lärdom är att komma ihåg att alltid göra en pilot när en undersökning ska genomföras för att säkerställa att vi säkert får in användbar data som kan analyseras och förstås.

På samma tema blev vi också påminda om hur valet av metod hänger ihop med frågeställningen. Vilken är den bäst lämpade metoden för en viss undersökning? Det är svårt att bara utgå från ett ämne och konstruera en undersökning. Den framkomliga vägen är att gå tillbaka till kärnan: Vad är det vi vill veta? Utifrån det välja metod och planera studien.

”Är det inte klart nu?” Vi vill så gärna sätta punkt och skriva slutrapporten för att kunna känna oss klara med en undersökning. Men tänk om det kanske inte finns något slut på UX:andet? Det kanske ligger i UX natur? När resultatet analyserats klart har fler frågor säkerligen uppstått. Det betyder inte att studien som gjorts har varit fel eller onödig på något sätt, utan att den har gett upphov till nya insikter som i sin tur leder till nya frågor som vi gärna vill ha svar på. För att citera Robert Broberg: “Målet är ingenting – vägen är allt.”