Rektorsbloggen

Det finns en djup tankemässig koppling där vi ser demokrati som en mer upplyst, förnuftsstyrd samhällsordning med respekt för allas lika värde, men också med ett kritiskt kunskapssökande. 

Demokratiska samhällen startar till exempel inte krig med varandra.

Välstånd och krishantering möts bäst med bäst kunskapsunderlag – och det skapas bäst av en global akademi som samverkar, delar och för ut sin kunskap i överensstämmelse med principerna för Öppen vetenskap.

För att markera akademins tilltro till detta – och ansvarstagande för en god samhällsordning genom en fri forskning och utbildning – så har många lärosäten undertecknat Magna Charta Universitatum. 

Magna Charta Universitatum är en internationell deklaration om lärosätenas roll i samhället, som slår fast lärosätenas grundläggande värden, bland annat vad gäller akademisk frihet, kunskapsspridning och den viktiga relationen mellan utbildning och forskning. 

I dagsläget är detta undertecknande av Magna Charta Universitatum väl i samklang med vår statliga värdegrund och de svenska grundlagarna. 

Är då allt ordnat till det bästa? Nej, är svaret från mig, och från de svenska lärosätena.

Det understryks av att Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) nu beslutat sig för att ta fram en Akademisk kodex. Det finns tre skäl till detta:

1. Det är bekymmersamt att utvecklingen går åt fel håll i stora delar av världen, både vad gäller akademisk frihet och i än högre grad när det gäller den politiska demokratin. Vi som lärosäten behöver ta dessa båda uppdrag på större allvar och driva engagemanget i dessa mer grundläggande värden på ett bättre sätt.
2. Svenska lärosäten har olika ägarformer; många är statliga myndigheter, några är stiftelser och några drivs på annat sätt. Samtliga bör vårda idealen akademisk frihet och demokrati med större tydlighet, oberoende av ägarform.
3. Det finns en allt tydligare spänning mellan såväl aktuell säkerhetshänsyn som konkurrensfrågor och det långsiktiga globala ansvarstagandet för fritt kunskapsutbyte.

Har då sambandet mellan akademisk tillväxt, demokratisk utveckling och en god samhällsutveckling upphört att gälla sedan år 2000? Jag tror inte det. Vi har sett allvarliga bakslag tidigare i världen. På 1930-talet satte totalitära rörelser världen i brand. Under kalla kriget försvårades utbytena. 

För att det nu pågående bakslaget inte ska bli permanent finns det skäl att både varje lärosäte och svenska lärosäten tillsammans lyfter och stödjer idén om en akademisk kodex – och lever efter den. Då har vi som individer bättre möjligheter att göra val som är kloka och omdömesgilla inte bara i det korta utan också i det långa perspektivet.

/Peter Aronsson, rektor vid Linnéuniversitetet