Rektorsbloggen

Höstens glödande löv signalerar hur livet nu fått fler dimensioner när vi åter kan arbeta med fler sinnen än vi gjort under de gångna 18 månaderna. Dessutom finns den dramatiska samtidshistoriens längre skeende med utmaningarna knutna till Agenda 2030, som nu går upp till förhandling i Glasgow i COP2023, med mig som bakgrund för mina tankar.

Jag har åter träffat medarbetare och ledningsgrupp, och jag har även haft möjlighet att träffa olika samhällsaktörer samt rektorer från andra lärosäten både i Sverige och Europa. Känslan är först lite trevande och frågande – det var länge sen, är det över nu? Vad har vi lärt oss?

I Luleå möttes vi inom högskolesektorn på plats i en del av Sverige som frustar av industriell framtidstro. Ruth Graham från Massachusetts Institute of Technology (MIT), USA, gav smakprov på världens bästa utbildningar för civilingenjörer – något att inspireras av när vi nu bygger nytt på Linnéuniversitetet. Vi pratade också bland annat om det fortsatta behovet av att uppmärksamma och stödja pedagogisk meritering, inför den förnyelse som är på väg inom livslångt lärande.

Rektorn på Handelshögskolan (som jag nämnde i förra bloggen) påminde åter om behovet av en mångdimensionell kunskapsbildning. Det inbegriper en förmåga att kunna greppa stora frågeställningar från flera olika perspektiv: ”The world has problems, universities have departments”.

Vi behöver lära oss att dra nytta av varandras fördjupade kunskaper i mångdisciplinära kunskapsmiljöer både på och mellan fakulteterna, och i samarbete med världen utanför.

Kungliga Biblioteket fick i veckan ett uppdrag som ska se till att digitala lärresurser blir en del av rörelsen kring Öppen vetenskap. Jag kommer att arbeta med dem för Sveriges universitets- och högskoleförbunds räkning, och ska då verka för att lärarnas upphovsrätt säkras och ges ett stärkt meritvärde – som såklart blir större ju fler som använder resursen (precis som med citeringar för publiceringar).

Vi på Linnéuniversitetet tagit några intressanta steg som visar på bredden i strategin kring öppen vetenskap, och jag vill lyfta fram några exempel här.

Studenternas seminariegrävningar i Gamla Skogsby på Öland skapar fyndmaterial i arkeologin som vi i vanliga fall inte har råd att analysera. Nu har vi gett allmänheten möjlighet att donera valfri summa för att göra detta möjligt. Det är ett sätt för oss att kunna belysa en dramatisk tid av regionens äldre historia, präglad av både rikedom, europeisk förändring – och massmordet i Sandby borg. Ungefär 550 personer stöttade insamlingen med sammanlagt 217 000 kronor och de har som ett tack fått en första exklusiv digital visning av fyndplatsen.

De publika fysiska mötena drar åter folk i stora skaror till universitetet. Två bra exempel på medborgarengagemang som är en del i Öppen vetenskap är Håkan Sandströms samtal med författaren Tomas Bannerhed, som hölls både i Växjö och Kalmar för ett par veckor sedan. Vi har också startat eventet Linnéuniversitetet Live i Kalmar på torsdagar.

En annan kraftfull satsning är den vi gör nu på juridik och rättsvetenskap. I dagarna fattade kommunfullmäktige i Kalmar beslut om att stödja uppbyggnaden av forskning och ämnesmiljö med 100 miljoner över 10 år. Detta gör det möjligt för oss att bygga en utbildningsmiljö till gagn för både offentliga och privata verksamheter.

I början av oktober hade vi en utåtriktad Kunskapsmiljödag med inriktning på samverkan. Efter den passade jag på att möta företrädare från hela sydost för att fortsätta arbetet med att bli en ännu mer attraktiv och intressant region som ett hållbarhetens Silicon Valley. Ett rop i den riktningen är debattartikeln Morgondagens lösningar skapar vi tillsammans, som är publicerad i Smålandsposten och skriven tillsammans med landshövding och region i Kronobergs län.

Det ser ut som hösten är ovanligt löftesrik detta år! Vi har med oss många nya erfarenheter till arbetet och gott om idéer för utveckling. I samverkan med omvärlden blir vi ett universitet mitt i samhället som lär sig av samtiden och bidrar till framtiden.