UX – User Experience på universitetsbiblioteket

Nu är det dags att skriva om hur det har gått i UX-arbetet. I planeringen såg vi framför oss att vissa undersökningar relativt enkelt skulle ge oss mycket material, men vi blev ganska ställda när våra ”säkra kort” levererade sämre än förväntat och det istället delvis var wildcardsen som vi slängde in precis i slutet som verkligen gav utdelning. 

Hur fungerade de olika undersökningarna?

Anslagstavlan och frågorna, som handlade om Informationen och hjälpen som ges där samt behovet av stöd i arbetet med en inlämningsuppgift, genererade få svar vilket kom som en chock. Vi var så nöjda med våra frågor och utgick från att få in många svar. En aning besvikna över detta. Vi testade även att byta placering och flytta runt på whiteboardtavlan men det ledde inte till fler svar. Frågan som vi ställer oss nu i efterhand är varför svaren uteblev och vad det kan betyda? Upplevdes möjligen frågorna som ett test?

Dutten undersöker hur hjälpen från UB föredras och speglar vad de användare som är på plats i biblioteket tycker.  Även här var vi nöjda till en början – ett enkelt sätt att samla in på (trodde vi). Resultatet visar att Informationen, Drop-in  Sök- och skrivhjälp och enskilt stöd var de mest populära sätten att få hjälp på.  Det vill säga stödet som efterfrågas är här och nu och med fokus på individens behov.  I efterhand visade det sig att metoden också väcker frågor om hur vi ska tolka svaren.  Till exempel efterfrågas individuellt stöd men vi vet samtidigt att grupprum och grupparbete är ett vanligt sätt att arbeta på.  Samtidigt vet vi också sedan tidigare att sitta tillsammans och vara i ett grupprum skapar ett sammanhang som motiverar och behöver inte automatiskt betyda att ett gemensamt grupparbete sker. Sammantaget har Dutten bidragit med en första blick på hur bibliotekets stöd föredras. Ett nästa steg skulle kunna vara att genomföra den digitalt för att få in fler perspektiv och utöka underlaget. 

Fotodagboken undersökte studentens studievardag och studiesituation med hjälp av foton och en uppföljande intervju. Det är en kvalitativ metod som sträcker sig bort från de vanliga djupintervjuerna. Denna metod vill vi gärna använda fler gånger! Rekryteringen är dock beroende av direktkontakt. Och vi fick några bortfall p.g.a. ett visst virus. 

Frågemätning är en kvantitativ metod som vi kastade in i slutet, vilket visade sig vara väldigt tursamt. Detta då den ger en jätteskjuts in i arbetet med att utveckla ett gemensamt Infocenter i hus Stella som drog igång strax efter att våra undersökningar planerades. Mätningen har bestått av att registrera och kategorisera frågor som kommit in via chatt, Information, mejl, ärendehanteringssystem och telefon under en tvåveckorsperiod. Detta material genomgår just nu extra analys och vi återkommer med en sammanställning längre fram. 

Kognitiva kartor innebär att studenter ritar och berättar om hur de använder bibliotekets tjänster och vad biblioteket betyder för dem som student. Vi bad studenterna rita sin studievardag och glädjande var att UB som plats fanns med på samtliga kartor. Och det var just som en plats för studier som vi presenterades i studenternas studievardag, samt i viss mång göra sökningar och hämta boken i hyllan. Av vårt pedagogiska stöd och kontakt med personal såg vi inte ett spår. Vad säger det egentligen? Är det känt vilket stöd vi faktiskt erbjuder?  Det var jättelätt att rekrytera, stundvis var det kö till ritstationen. 

Gerillaintervjuer innebär korta intervjuer med användare och är ett säkert kort som vi brukar använda oss av. I Kalmar genomfördes intervjuerna på olika platser (UB samt nere på Universitetskajen), i Växjö enbart på UB. Det vi ser ganska snabbt är att respondenterna tenderar ge ganska lika svar efter ett tag, vilket stärker att det räcker med ett litet antal respondenter. Resultatet visade att studiemiljöerna är en stor anledning till att man besöker UB och att det finns en variation i om en har varit i kontakt med personalen eller inte. Alltifrån frågor kopplade till cirkulationsärenden och IT-relaterade frågor till pedagogiskt stöd i form av stöd i informationssökning och värdering av källor.  En del studenter vänder sig i första hand till UB:s webb och den självservice som finns där. 

Pop-up på webben var tillsammans med frågemätningen någon vi kom på sent, men har visat sig ge enormt mycket. Vi är förvånade över hur många som faktiskt tar sig tid att svara. Extra glada över många svar från både personal och distansstudenter. Webbenkäten stängs idag och vi får återkomma med resultatet.

Vi har samlat in material genom både kvalitativa och kvantitativa metoder, det är olika undersökningar och ger olika saker. Det har varit bra att få en helhet och roligt att göra ett så stort projekt som ändå gick relativt snabbt att planera. En framgångsfaktor var att vi var många som hjälptes åt med insamlingar och tog ansvar för olika delar av delundersökningarna. Flera undersökningar ger ett rikt material och en helhet. Vi var blandat med personal både från UX-gruppen, kollegor som gick utbildningen med Andy Priestner samt kollegor som var nybörjare. Alltså lyckades vi även sprida det i organisationen – vi gör som vi säger. 

Mitt i insamlingen av materialet slog corona till ordentligt. Vår heldag som var satt i slutet av mars där vi skulle bearbeta materialet, sätta post-its: och verkligen jobba tillsammans ställdes in. Vi ställde därför om till digitalt och på kort tid ställdes vi inför utmaningen: hur gör vi när vi omöjligt kan arbeta med post-it:s? Själva grundredskapet för UX-arbete :-). Vi beslöt oss för att ge Trello en chans. En heldag via zoom och breakout-rooms för att gruppvis och stegvis klustra materialet:

• I steg 1 klustrade vi: problem, beröm, idéer samt observationer/beteenden. 
• I steg 2 plockade vi om korten i Trello (som vi taggat med etiketter i olika färger för att flörta lite med saknaden efter post-it:s) i följande områden: Rutiner, Wayfinding, Studiemiljö, cirkulation, praktiska behov (IT, kontor osv), kommunikation, behovsbeskrivning – pedagogiskt stöd, beteenden i studentlivet. 

Därefter gjorde vi tillsammans en idégenerering och plockade på nya kort i respektive stapel och taggade dem med våra idéer. 

Syftet med dessa undersökningar var att samla in material till flera olika projekt samtidigt, materialet kan också därför användas till olika saker. Därför har vi nu valt att lägga ut arbetet med att prototypa på respektive arbetsgrupp. Detta innebär att handledningsytan tar sitt material, visst material går till arbetet med Infocenter samt till stora samordningsgruppen för flytten. UX-gruppen tar vidare materialet som ”blir över” och ser till att det tas om hand. 

Tack till alla kollegor som bidragit på olika sätt!