UX-året 2019

2019-12-20

Så här dagarna före jul vill vi se tillbaka på året som gått och vad vi åstadkommit, motgångar och det som varit bra.

Utbildningen med Andy gav oss en rejäl knuff framåt. Många av kollegorna kom med i arbetet och tillförde entusiasm och nya tankar vilket kommer förstärka vårt arbete med way-finding i vår.

  • Vi kanske tog ett kliv till på den berömda UX-trappan. Många fler möten än vanligt har det kategoriserats och flyttats runt post-it-lappar.
  • Vi har lärt oss mer om idégenerering och att inte glömma bort att designa prototyper
  • Vi har ställt ut anslagstavlor både i Växjö och Kalmar och det har ökat vår medvetenhet om vad våra användare önskar sig.
    Vad gick inte så bra:
  • Vår planering har inte alltid stämt med verkligheten. Saker tar tid!
  • Snabbare uppföljning har vi ibland missat. Prototyp-kort testperiod-test igen och förbättre får bli vårt nyårslöfte!
  • Inför 2020 tänker vi så här:
  • Ta med användaren redan från början när vi vill förändra något!
  • Viktigt att fortsätta förankra vårt arbete med ledningen.
  • Vikten av bra samarbete med t.ex nätverket vi deltar i och som har gett oss mycket inspiration. Inse att vi inte behöver göra alla undersökningar själva. Användarens åsikter kan vara ganska lika i Malmö, Karlstad, Karlskrona, Göteborg, Kalmar och Växjö.
  • I julklapp önskar vi oss ett UX-labb!

Tips i jultid, podd och guide

Många arbetar med användarcentrerade metoder utan att kalla det UX. Detta vet vi men tänker kanske inte alltid på.

Vi hämtar inspiration från många olika ställen och ett av dem är podden “Greppa UX”. I ett av avsnitten hörde vi om SKR (Sveriges kommuner och regioner) Innovationsguide och vi blev nyfikna och kollade upp den. Det finns en steg för steg-guide som innehåller bl.a. filmer.

Så här skriver de själva:

När ni använder Innovationsguiden kommer ni att:
• förstå er utmaning ur användarens perspektiv
• förstå vad som skapar ett värde för användaren och om ni verkligen löser ”rätt” problem
• arbeta fram tjänster och processer som används och uppskattas av användaren

Nätverksmöte i Malmö

2019-12-10

Tre av oss åkte på nätverksmöte igår, den här gången ordnat av kollegor på UB i Malmö. Tillsammans fick vi utforska och testa: hur hittar ovana användare på biblioteket? Det är lätt att känna sig bortkommen på ett bibliotek en inte tidigare har besökt och det är inte säkert att professionen hjälper så mycket. Vi fick lösa olika uppgifter och ge feedback.

Vi delade också med oss av olika sätt vi involverat användarna i vårt arbete på senare tid. Malmö UB  berättade om ett projekt de gjort tillsammans med andra bibliotek.”Gränsöverskridande biblioteksverksamhet”. Folkbibliotek, sjukhusbibliotek och forskningsbibliotek hade tillsammans undersökt begripligheten på de olika biblioteken och hur det går till när vi hänvisar till varandra och vilka frågor vi hänvisar. De undersökte också språket vi använder, kallar vi samma service/tjänst för olika termer t.ex?

Kollegorna i Göteborg hade med hjälp av fotodagbok undersökt studenter med läs- och skrivnedsättningars  studievardag. Det var en del av en nationell undersökning initierad av expertnätverket för service till studenter med läs- och skrivnedsättning. På frågan om medverkan var det många studenter som ville delta i undersökningen, vilket var glatt överraskande. Sex studenter fick slutligen i uppdrag att ta ett antal bilder på sin studievardag. Den uppföljande intervjun utgick från bilderna och leddes av två bibliotekarier, en som antecknade och en som intervjuade. De upplevde att metoden att fråga och diskutera medan studenterna visade sina bilder var ett väldigt bra sätt att få veta mer. Resultat var att dessa studenter arbetar hårt och får utarbeta en egen studieteknik. En del använder rörelse för att öka koncentrationen och de känner sig utsatta i vissa undervisningssituationer och grupparbeten. Elin, Linn och Emma som presenterade materialet har arbetat med idégenerering för att kunna erbjuda hjälp för problemen som påvisades.

Själva berättade vi om den insamling, kategorisering och idégenerering som vi gjorde under Andy Priestners ledning för ett par veckor sedan och lite om UXlibs i somras som få i gruppen haft möjlighet att åka på.

Vi fick också titta på Malmös ateljé som var ett fantastiskt rum med många möjligheter, kanske ett sånt UX-labb som vi önskar oss!

Andra dagen på UX-kursen med Andy Priestner

2019-11-19

Dags för praktik!
Andra dagen genomfördes i Växjö och nu skulle teorierna från gårdagen praktiseras. Med hjälp av flera olika metoder samlade vi in material om vad våra användare gör och vad de säger att de göroch det vi ser att de gör.

Vi använde Card sorting, observation, gerillaintervjuer, love and break up-letters m.m.


Andy betonade särskilt vikten av att le, berätta varför vi frågar och inte bara vänta oss direkt svar från studenter/forskare utan att de har förstått vårt syfte.
För att komma igång så fick vi själva skriva UB:s/LNU:s/KOM:s största styrka och största svaghet.
Andy hade många synpunkter på hur dåligt vi kategoriserade lapparna och tyckte vi behövde mer övning.


Ett tips är att hålla koll när en sätter upp lapparna och kategorisera under tiden.

En gerilla-intervju ska vara i 3-5 minuter och det finns en 80/20%-regel. Den som intervjuar ska försöka att inte prata mer än 20% utan vänta in respondentens svar och vara tyst. Ställa följdfrågor och inte gå strikt efter sin egen lista av frågor. Vara lyhörd och vänlig. Se till att också intervjua icke-användare.

Sen vandrade vi iväg och min erfarenhet blev att de flesta sa ja och att även om de först sa nej på om de använder biblioteket så gjorde de det på ett eller annat sätt även om det kunde vara ett helt annat bibliotek eller bara digitalt. På vad de använder biblioteket till var det tydligt att det i första hand var ett ställe att sitta och studera på och att få använder personalen för att få hjälp. De möts där och sitter där, ofta hela dagar och flera dagar i veckan. På frågan om favoritplats svarar de flesta att en får ta vad som finns ledigt och önskade sig fler platser, fler ställen att ladda, fler grupprum och mest av allt: ställen där en får äta och kan värma sin mat!


När det gällde love- and break-up-brev ansåg Andy att erfarenheter visar att vi får mer ut av att fråga om break-up-brev för då skriver de flesta många saker som skulle kunna göras bättre. En bra sak med metoden är att en kan förvänta sig mer ärliga svar än när en intervjuar. I det senare fallet vill de inte göra den som intervjuar ledsen.

Ofta kan det vara bra att be en hel grupp att skriva såna brev samtidigt så studenten inte tycker att situationen känns konstig. Detta kan även gälla de kartor vi ber dem rita, över t ex vad UB innebär för dem eller vilken del UB har i deras studentliv.
En del av oss genomförde touchstone tours, en metod där användaren får beskriva vad de gör på UB, vart de går eller inte går och be dem visa favoritställen och vad de kallar de olika miljöerna. Det gäller att tänka att även det som inte sägs ger oss information.

Det vanligaste svaret en brukar få när vi ber om deras hjälp är enligt Andy att de förklarar att de inte är rätt person att fråga, att de inte kan något om biblioteket osv. Då gäller det att försäkra dem att de är perfekta och kan hjälpa oss med mycket.

Observationer har vi inte använt så många gånger och en del av deltagarna passade på att prova. Att sitta en timme och bara iaktta ger mycket data och behöver upprepas flera gånger innan en drar några långtgående slutsatser. Det är inte så lätt att rita en karta första gången men övning ger färdighet.

Efter insamlandet fick vi tematisera våra olika fynd i kategorier , Problem/negativt, positivt/lovord, observationer/beteende och användares idéer. Vi klustrade dem och satte nya kategorier. En del lappar flyttades runt mellan de olika fyra övergripande kategorierna och på så sätt blev det synligt vilka områden som var ofta förekommande och kunde delas upp ytterligare. Flera teman togs upp inom de olika kategorierna och skulle nu sättas samman. Till exempel grupprum nämndes både som ett problem och att det fanns beteenden kopplade till temat. På detta sätt berikades materialet genom att flera teman belystes från olika perspektiv.

Nästa steg i processen var idegenerering med hjälp av metoden 5-6-8 . Vi började själva i 5 min för att komma på idéer om hur vi kan komma vidare. Att börja själv är viktigt för att hitta sin röst. Därefter berättade alla två idéer vilket var intressant att ta del av. Därefter fick vi alla bidra med en vild idé – vad sägs om en studiemiljö som anpassar sig helt efter användarens behov? Alla fick 15 röster att fördela på förslagen.

Sen kom vi till det Andy framhöll som det viktigaste, själva designen. Vi delades in i grupper och de högst rankade förslagen delades ut. Vi är så bra på att samla och analysera men inte lika vana att bygga. Genom att arbeta på detta sätt möjliggjordes en helt annan nivå av gemenskap och samarbete, alla bidrog i insamlingen och utifrån datan kunde vi bygga vidare bidra till varandras idéer och insikter. Inspirerande! Gör en pilot – testa – ändra lite –testa igen – ändra igen och fortsätta så. Det ska gå snabbt! Ofta är det personal och inte användare som klagar. Standardsvaret på detta är:
”Det är bara en pilot” Detta är de fem viktigaste orden inom användarcentrerade undersökningar. Blir användaren nöjd kanske personalen följer efter.Ibland måste vi ändra ändå och inte bry oss om att några i personalen tyckte det var bättre förr eller så här kan en väl inte göra.
Väsentligt är att arbeta agilt och snabbt istället för att grotta ner sig i detaljer och kostnader. Vi ska inte sträva efter det något färdigt – ut med det bara! Släppa halvfärdiga idéer och få dem justerade av våra användare istället för att söka perfektion. Tänk på att alltid arbeta med användaren, inte för.
Involvera designutbildningar kan vara en bra idé och har prövats med gott resultat på flera lärosäten. Han berättade om en tävling där de tre bästa förslagen fick designa ett plan var.

Det bör stå om UX i alla våra styrdokument och i våra utannonserade tjänster och jobbeskrivningar.  Om du inte är här för användaren – vem är du då här för?

Vi fick en uppmaning att bli modigare! Fråga efter förlåtelse efteråt istället för tillåtelse innan! Just do it!
UX lab är nödvändigt för kreativiteten och det fortsatta designarbetet. Att ha ett rum för att utveckla piloter på och inte behöva plocka undan efter varje möte måste till om utvecklingen ska bli genomlyst ordentligt. Där kan både studenter och personal jobba vidare med utvecklingen.
Ibland kan ordet UX bli för provocerande och att istället tala om att utveckla med användaren eller användarcentrerad utveckling kan vara ett bättre idé. Det är ju inget nytt, vi har alltid frågat användaren men att inte bara lyssna på vad de säger och vad de säger att de gör utan vara uppmärksamma på vad de verkligen gör genom observationer, scenarier, touchstone tours får vi en mer heltäckande bild.

Jag tror att alla var överens om att det var verkligen lärorika och roliga dagar där vi samlade in riktigt mycket material som vi kan gå vidare med.

Test av User journey mapping

2019-11-07

Idag har vi testat user journey mapping genom att ge fyra användare en referens (likt de som står i kurslistorna) och be dem söka fram boken och hitta den på hyllan. Vi gjorde detta i par där en “skaffade” användare och skötte snacket medan den andre gjorde noteringar i ett schema vi tagit fram samt gjorde noteringar på en karta över biblioteket hur vi rörde oss.

En snabb lärdom är att det är svårt att hänga med i vad som händer och samtidigt föra anteckningar.
Vi blev i flera fall fascinerade av användarnas strategier för att hitta boken, exempelvis skrev ingen ner signum utan gick på känsla när de väl hittat rätt hylla. Vi har inte analyserat resultatet än, men märkte redan idag att vi kommer gå vidare med metoden för att testa fler scenarier.

Vi återkommer!

Snabbintervjuer med studenter

2019-10-10

Idag hamnade vi i en diskussion i fikarummet.

Varför får vi så lite frågor? Vad vill studenterna ha hjälp med av bibliotekspersonal? Hur kan biblioteket  bli angeläget mer än som studieplats?

Fem snabba intervjuer kan ge en liten inblick i användarperspektivet istället för att gissa och få oss att inse att vi måste göra djupare intervjuer, fler undersökningar och mer UX. Cognitive mapping skulle kunna vara ett sätt att gå vidare och se hur våra tjänster skulle kunna passa in i studentens vardag/biblioteksvardag. Hur ett nytt bibliotek ska se ut och fungera är svårt att sätta sig in i utan bakgrundsmaterial, alternativ eller en längre “design thinking” intervju.

Frågorna var:

Vad gör du på UB idag? Har du någon gång frågat personalen något/bett om hjälp? Har du några önskemål inför det nya biblioteksbygget? Vet du att det finns drop-in sök- och skrivhjälp på torsdagar?

Vad sa de då?

Student tredje året. Sitter alltid här och pluggar, försöker få inspiration till min c-uppsats. Nej, jag har aldrig frågat personalen. Första året hade vi biblioteksundervisning och lärde oss hur en söker. Det är bra som det är här. Har inte saknat något. Jag är nöjd. Vill sitta vid ingången och se vilka som kommer och går.

Student andra året: Tycker om att sitta här och studera till mina föreläsningar. Nej, jag har aldrig frågat personalen – jag vet inte vad de gör. Jo förresten, när jag skrev in mig frågade jag i disken. Vet inte att sök- och skrivhjälp finns. Fler grupprum på nya biblioteket och fler kursböcker.

Tredje intervjun (grupp): Vi sitter alltid här och pluggar. På förra kursen frågade vi om att söka vetenskapliga artiklar i informationen. Det är så bra här – kanske fler grupprum på nya biblioteket behövs. Inte hört talas om sök- och skrivhjälp.

Fjärde: Pluggar in ett arbete som vi ska redovisa. Får mer gjort på biblioteket än hemma. Har frågat hur man skriver ut och hur en får internet att fungera. Det är jättebra här, behöver inget mer än mysiga ställen att sitta på.

Femte: Vi gör en shot list till en kortfilm just nu. Vi vill sitta där vi ser mycket folk. Förra veckan frågade vi efter en bok vi inte hittade. Frågar i informationsdisken. Tycker det är bra här! På kajen vill vi ha samma överblick över hela miljön. Tycker nya universitetet är sjukhusaktigt och hoppas UB inte blir det. Vill ha utökade meröppettider framför allt lördag och söndag. Vet att det finns sök- och skrivhjälp men har inte varit på det.

Besök på Kommunikationsavdelningen

2019-09-20

Vi blev inbjudna av kommunikationsavdelningen (KOM) på Lnu för att inspirera om vårt UX-arbete. Det är alltid roligt att träffa folk utanför biblioteksvärlden och när det gäller UX  så spelar inte stället du jobbar på någon roll. Varje gång vi är ute och pratar blir det ett tillfälle att sätta ord på det vi gör och det blir också tydligt för oss att vi faktiskt har gjort rätt mycket. Vi hoppas på många kommande givande samarbeten.

För den intresserade: Presentationen som vi höll på KOM

Höststart

2019-09-12

Hösten är här och vi valde att testa en ny metod som vi läst och diskuterat mycket den senaste tiden: en (i vanlig ordning) lite förenklad version av touchstone tours.

Vi ställde oss utanför entrén på UB Växjö och frågade inpasserande studenter vad de skulle göra idag, om vi kunde få följa med och om de kunde visa oss runt lite. Med motiveringen: vi jobbar här, vi är här varje dag, vi vet hur grupprumsbokning fungerar och hur böckerna står. Nu vill vi se UB genom era ögon – kan vi få följa med er?

Och det fick vi! Vi gick i par, en av oss förde dialogen och den andra antecknade. Vi diskuterade innan om vi skulle spela in ljud, men väl i stunden kändes det så stelt så vi körde helt enkelt utan. De personer vi frågade blev väldigt glada över att vi skulle gå med dem och sa saker som: “Åh så bra! Jag behöver ju hjälp!”. Men vår ambition var inte att hjälpa till, utan snarare att se vilka strategier som användes och vad som gjorde att användaren stötte på problem. Därför ingrep vi inte särskilt, hade personen tänkt gå till informationen så fick de gå dit med oss i släptåg.

Vi fick följa med fyra olika personer/sällskap med helt olika ärenden på UB. En liten sammanfattning följer nedan:

  • En person ska hitta sina kompisar. .
  •  Två personer ska kanske skriva ut, men har hört att en kan få hjälp att skriva ut en större mängd text och kanske ska göra det i stället. Går till informationen och frågar. Bestämmer sig ändå för att skriva ut. Då börjar det långdragna projektet “fyll på pengar”…
  • En besökare ska bara in och låna en bok (och förutsatter att den finns inne) . 
  • Nästa besökare ska kolla varför en bok hen reserverat inte kommit trots att lånetiden för föregående låntagare var slut.
Resultat 
– Reservation: fattar inte slutdatumet som ska fyllas i. Det får effekter att reservationer försvinner. Tolkningen är att man ska skriva i när man vill ha boken, inte när reservationen ska försvinna. 
– Vem är i disken? Svårt att förstå, många är också bakom – är de tillgängliga för frågor? 
– Studieplats, kommer vid lunch får man sitta där det finns plats. Erfarna studenter har superkoll på olika studieplatser och användningen av dem.
– Plan 1 i gamla delen tycks gå under namnet “arkivet”
– Kompisar och känsla, en wayfindingstrategi när man kan miljön någorlunda 
– Vill gärna få hjälp av personalen
– Se över processen gällande skriva ut och fylla på saldo. Kan vi hjälpa till mer än vad vi gör idag? 
– Hitta studieplats “jag letar mig fram, kollar inte kartor”
– Förstår inte riktigt kartan i OneSearch, där är “något med trappan”
Metod
Svårt att skriva allt när man observerar 
Svårt att fråga om att spela in, vem håller i mobilen?
Bra att vara två 
Vad ger detta?
Perspektiv!
Ställa frågor om?
Metoden kommer definitivt att vara användbar! Utifrån detta skulle vi kunna göra mer riktade undersökningar mot olika grupper och processer i vår verksamhet.

UXlibs dag 3

2019-06-19

Dagen började med stor fotografering. Inte lätt att organisera ca 150 personer på en bild.

Första keynote speak er var Suzanne Chapman, Center for civic design. Hon arbetar just nu med UX-metoder för att få till ett bättre valsystem i USA. Temat var att inte låta UX-undersökningar dra ut på tiden utan arbeta snabbt och justera utmed vägen och framför allt, gör undersökningarna med användarna och inte personalen!

Hennes  UX-trappa är full av motgångar.

 

 

 

 

 

Hon pratade om långsamheten i våra offentliga system. Vi behöver ta kommandot, vara proaktiva och fokusera på arbetet, inte arbetet runt arbetet. Om diskussionen går runt och runt så försök  avsluta den och ändra konversationen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sträva efter det som är mest bra för flest. Fokusera på det som verkligen hjälper användarna!

  • Leverera! Ett klart formulerat problem är till hälften löst.Tillsätt inte kommittér eller sitt inte i långa möten. Plocka de lågt hängande frukterna som syns, det är ett bra sätt att vinna tillit och sen kan vi  börja ändra de stora sakerna. Efter det kan även kulturen ändras.
  • Ut med prototypen fort och se till att upprepa. Var inte rädd för att misslyckas. (Obama: This may be an incident in which failure led to something amazing)
  • Designa för att göra saker bättre.  För mycket tid går åt till forskning och att samla in. Design kommer in för sent och användarna ignoreras.
    Vi måste arbeta mer för att göra det enkelt för användarna. Bra design ska vara bra för alla! Designa för alla oberoende av deras kapacitet, attityd och demografi.
  • Fokus på dogmer och fel metoder. Våra beslut ska vara baserade på vad våra användare verkligen säger att de behöver, inte på teknologi eller vad vi tycker. Det betyder att vi måste göra våra undersökningar med användarna. Vi gör forskning för att göra det bättre för användarna och inte samla för mycket data.
    Glöm aldrig: Vi är inte våra användare!
  • Designa med användare – inte för dem. Ofta får de som arbetar med UX bara ansvar och har inte rätt att bestämma. Se till att anställa UX-personal och ge dem makt att bestämma inom sitt område.

 

Victor Alfson var sist ut som keynote speaker. Victor arbetar på Blackebergs bibliotek i Stockholm och har använt UXVR-metoder. Han skapade VR-rum som användarna kunde “leka” i och intervjuade dem medan de gjorde det. På det sättet blev de avslappnade och berättade mycket om hur de ser på biblioteket. Han använde också Touchstone tours och kognitiva kartor. Både han och användarna tyckte att det var en rolig metod som gav mycket. De problem som kom upp mest var: Studierum behövs, mat samt ljud och oljud.

Två spännande föreläsningar var Claire Brown från University of Birmingham som gjort en stor UX-undersökning med många olika metoder och som anställde studenter för att samla in mycket material och Debbie Phillips från Royal Holloway, London, som tillsammans med studentavdelningen och alla andra inblandade i de första introduktionsveckorna undersökt vad nyblivna studenter uppskattar och vad de tyckte var mindre bra. En av deras upptäckter var att studenterna vill ha information långt före de kommer till universitetet, bl a genom utskick och sociala medier. Hör av dig om du vill veta mer!

Det var tre fantastiska dagar men ett föredrag som jag missade och gärna hade hört var: The UX button med Kitte Dahrén från SLU och en workshop med Ingela Dahlgren, SLU, om UX och etnografi. Törs vi hoppas på att höra dem på en konferens i Sverige?
Det jag vet om framtiden är att vi på Linnéuniversitetet ska ha Andy Priestner på en två-dagars utbildning i höst. Det ser vi fram emot!