Dags för praktik!
Andra dagen genomfördes i Växjö och nu skulle teorierna från gårdagen praktiseras. Med hjälp av flera olika metoder samlade vi in material om vad våra användare gör och vad de säger att de göroch det vi ser att de gör.
Vi använde Card sorting, observation, gerillaintervjuer, love and break up-letters m.m.
Andy betonade särskilt vikten av att le, berätta varför vi frågar och inte bara vänta oss direkt svar från studenter/forskare utan att de har förstått vårt syfte.
För att komma igång så fick vi själva skriva UB:s/LNU:s/KOM:s största styrka och största svaghet.
Andy hade många synpunkter på hur dåligt vi kategoriserade lapparna och tyckte vi behövde mer övning.
Ett tips är att hålla koll när en sätter upp lapparna och kategorisera under tiden.
En gerilla-intervju ska vara i 3-5 minuter och det finns en 80/20%-regel. Den som intervjuar ska försöka att inte prata mer än 20% utan vänta in respondentens svar och vara tyst. Ställa följdfrågor och inte gå strikt efter sin egen lista av frågor. Vara lyhörd och vänlig. Se till att också intervjua icke-användare.
Sen vandrade vi iväg och min erfarenhet blev att de flesta sa ja och att även om de först sa nej på om de använder biblioteket så gjorde de det på ett eller annat sätt även om det kunde vara ett helt annat bibliotek eller bara digitalt. På vad de använder biblioteket till var det tydligt att det i första hand var ett ställe att sitta och studera på och att få använder personalen för att få hjälp. De möts där och sitter där, ofta hela dagar och flera dagar i veckan. På frågan om favoritplats svarar de flesta att en får ta vad som finns ledigt och önskade sig fler platser, fler ställen att ladda, fler grupprum och mest av allt: ställen där en får äta och kan värma sin mat!
När det gällde love- and break-up-brev ansåg Andy att erfarenheter visar att vi får mer ut av att fråga om break-up-brev för då skriver de flesta många saker som skulle kunna göras bättre. En bra sak med metoden är att en kan förvänta sig mer ärliga svar än när en intervjuar. I det senare fallet vill de inte göra den som intervjuar ledsen.
Ofta kan det vara bra att be en hel grupp att skriva såna brev samtidigt så studenten inte tycker att situationen känns konstig. Detta kan även gälla de kartor vi ber dem rita, över t ex vad UB innebär för dem eller vilken del UB har i deras studentliv.
En del av oss genomförde touchstone tours, en metod där användaren får beskriva vad de gör på UB, vart de går eller inte går och be dem visa favoritställen och vad de kallar de olika miljöerna. Det gäller att tänka att även det som inte sägs ger oss information.
Det vanligaste svaret en brukar få när vi ber om deras hjälp är enligt Andy att de förklarar att de inte är rätt person att fråga, att de inte kan något om biblioteket osv. Då gäller det att försäkra dem att de är perfekta och kan hjälpa oss med mycket.
Observationer har vi inte använt så många gånger och en del av deltagarna passade på att prova. Att sitta en timme och bara iaktta ger mycket data och behöver upprepas flera gånger innan en drar några långtgående slutsatser. Det är inte så lätt att rita en karta första gången men övning ger färdighet.
Efter insamlandet fick vi tematisera våra olika fynd i kategorier , Problem/negativt, positivt/lovord, observationer/beteende och användares idéer. Vi klustrade dem och satte nya kategorier. En del lappar flyttades runt mellan de olika fyra övergripande kategorierna och på så sätt blev det synligt vilka områden som var ofta förekommande och kunde delas upp ytterligare. Flera teman togs upp inom de olika kategorierna och skulle nu sättas samman. Till exempel grupprum nämndes både som ett problem och att det fanns beteenden kopplade till temat. På detta sätt berikades materialet genom att flera teman belystes från olika perspektiv.
Nästa steg i processen var idegenerering med hjälp av metoden 5-6-8 . Vi började själva i 5 min för att komma på idéer om hur vi kan komma vidare. Att börja själv är viktigt för att hitta sin röst. Därefter berättade alla två idéer vilket var intressant att ta del av. Därefter fick vi alla bidra med en vild idé – vad sägs om en studiemiljö som anpassar sig helt efter användarens behov? Alla fick 15 röster att fördela på förslagen.
Sen kom vi till det Andy framhöll som det viktigaste, själva designen. Vi delades in i grupper och de högst rankade förslagen delades ut. Vi är så bra på att samla och analysera men inte lika vana att bygga. Genom att arbeta på detta sätt möjliggjordes en helt annan nivå av gemenskap och samarbete, alla bidrog i insamlingen och utifrån datan kunde vi bygga vidare bidra till varandras idéer och insikter. Inspirerande! Gör en pilot – testa – ändra lite –testa igen – ändra igen och fortsätta så. Det ska gå snabbt! Ofta är det personal och inte användare som klagar. Standardsvaret på detta är:
”Det är bara en pilot” Detta är de fem viktigaste orden inom användarcentrerade undersökningar. Blir användaren nöjd kanske personalen följer efter.Ibland måste vi ändra ändå och inte bry oss om att några i personalen tyckte det var bättre förr eller så här kan en väl inte göra.
Väsentligt är att arbeta agilt och snabbt istället för att grotta ner sig i detaljer och kostnader. Vi ska inte sträva efter det något färdigt – ut med det bara! Släppa halvfärdiga idéer och få dem justerade av våra användare istället för att söka perfektion. Tänk på att alltid arbeta med användaren, inte för.
Involvera designutbildningar kan vara en bra idé och har prövats med gott resultat på flera lärosäten. Han berättade om en tävling där de tre bästa förslagen fick designa ett plan var.
Det bör stå om UX i alla våra styrdokument och i våra utannonserade tjänster och jobbeskrivningar. Om du inte är här för användaren – vem är du då här för?
Vi fick en uppmaning att bli modigare! Fråga efter förlåtelse efteråt istället för tillåtelse innan! Just do it!
UX lab är nödvändigt för kreativiteten och det fortsatta designarbetet. Att ha ett rum för att utveckla piloter på och inte behöva plocka undan efter varje möte måste till om utvecklingen ska bli genomlyst ordentligt. Där kan både studenter och personal jobba vidare med utvecklingen.
Ibland kan ordet UX bli för provocerande och att istället tala om att utveckla med användaren eller användarcentrerad utveckling kan vara ett bättre idé. Det är ju inget nytt, vi har alltid frågat användaren men att inte bara lyssna på vad de säger och vad de säger att de gör utan vara uppmärksamma på vad de verkligen gör genom observationer, scenarier, touchstone tours får vi en mer heltäckande bild.
Jag tror att alla var överens om att det var verkligen lärorika och roliga dagar där vi samlade in riktigt mycket material som vi kan gå vidare med.
Tre av oss åkte på nätverksmöte igår, den här gången ordnat av kollegor på UB i Malmö. Tillsammans fick vi utforska och testa: hur hittar ovana användare på biblioteket? Det är lätt att känna sig bortkommen på ett bibliotek en inte tidigare har besökt och det är inte säkert att professionen hjälper så mycket. Vi fick lösa olika uppgifter och ge feedback.
Vi blev inbjudna av kommunikationsavdelningen (KOM) på Lnu för att inspirera om vårt UX-arbete. Det är alltid roligt att träffa folk utanför biblioteksvärlden och när det gäller UX så spelar inte stället du jobbar på någon roll. Varje gång vi är ute och pratar blir det ett tillfälle att sätta ord på det vi gör och det blir också tydligt för oss att vi faktiskt har gjort rätt mycket. Vi hoppas på många kommande givande samarbeten.
