Vi testar eyetracking

2023-01-17

Dags att skaka liv i en sovande blogg!

För två år sedan gick vi i UX-gruppen ut med en kontaktannons på universitetets intranät där vi ville få kontakt med andra på Lnu som jobbar med UX. Vi fick flera svar och bjöd in till ett första möte. Några av de som svarade oss var Mats Wahlberg och Peter Dahlén från Institutionen för medier och journalistik. De är förutom lärare och forskare även certified usability analysts, dvs. utbildade inom UX och deras institution är, som en bonus, ägare av eyetrackingutrustning. Vi har varit intresserade av att få se och testa denna utrustning i närmare två år (tack, covid) men igår var det äntligen dags!

I UX-nätverket på Lnu ingår även KOM som med hjälp av Mats och Peter nyligen genomfört eyetrackingtester med fokus på navigering på Lnu.se. Vi passade på att skjuta in en fråga i detta projekt som var kopplad till OneSearch och bibliotekswebben.

Igår ville vi testa att använda glasögonen i vårt fysiska rum i Stella, något som varken Peter eller Mats testat förut. Vi ville veta hur tekniken skulle kunna användas hos oss i kommande undersökningar gällande wayfinding (alltså från att boken söks fram tills att användaren hittar den på hyllan) men kanske även i andra sammanhang.

Eyetracking skiljer sig från de undersökningar vi brukar göra då den genererar mer individuella upplevelser, som också blir svårare att jämföra.
Glasögonen mäter synfältet genom att de registerar ögats rörelser och fixationer med små kameror riktade både bakåt och framåt. Till utrustningen finns också en så kallad shimmer/mikrosvettsmätare som noterar när en snabb förändring sker (exempelvis stress). Genom att kombinera datan från shimmern med datan från eyetrackingen så ger det en indikation på var användaren upplever starkare känslor. Den sammanlagda datan ger ett utmärkt underlag för samtal, då shimmern inte kan säga vilken typ av känsla användaren får – positiv eller negativ.

Glasögonen spelar in både ljud- och bild. Testet behöver starta upp vid datorn som spelar in, men därefter kan man gå iväg. Det är också viktigt vid testkonstruktionen att tänka på integritet, exempelvis ska användaren inte behöva logga in någonstans. Enligt Peter och Mats räcker det att testa 10 personer om man har väldefinierade uppgifter för att uppnå teoretisk mättnad.

Vid testen behövs en testledare som sitter med användaren och en person som sitter bak och gör realanalys och sköter teknik eller ser vad som händer. De har olika roller där den ena fokuserar på resultat och den andra på processen. Vid tester med glasögon får man fundera på var testledaren ska vara, med användaren eller inte, det kan lätt bli bias om vi följer med. Då krävs verkligen en gemensam uppföljning och intervju efteråt.

Vid KOM:s tester av Lnu.se använde man sig av testprotokoll – klarar/klarar inte, tydliga felkällor, tidsåtgång.

I uppgiften som UB lämnade till KOM:s test fick studenterna i uppgift att hitta på vilken hylla på biblioteket i Kalmar Alan Bryman – Samhällsvetenskapliga metoder var placerad. (De skulle inte hitta dit fysiskt). De fick 2 minuter på sig.

  • 7 klarade det
  • 8 klarade det inte
  • Felkällor: hittade inte sökrutan, sökte i Lnu-sökrutan, snurrade i högermenyn, stavade fel.

Vid undersökningar med eyetracking är det viktigt att inte slänga in någon lite snabbt, det tar tid för användaren att vänja sig vid glasögonen och situationen. Men den som trots detta lite snabbt blev inslängd i vårt test var vår kollega Anna-Carin som i en kommentar säger att: “När det gäller min upplevelse så kan jag väl säga att efter att jag ”kommit över” känslan av att vara övervakad 😉 så tycker jag att det var spännande att få pröva ny teknik som kan bidra till nya tankar och idéer som innovativa lösningar.”

Anna-Carin fick i uppgift att från en sökdator på plan 1 hitta en specifik bok placerad på ett klurigt ställe på plan 2. Uppgiften utförde hon med bravur, men eftersom det inte var Anna-Carin vi testade utan våra system och vår skyltning, så kunde vi redan efter det testet komma på fler förbättringsåtgärder i lokalen. Stort tack, Anna-Carin!

Förhoppningsvis är detta början på ett längre samarbete med Peter och Mats (och flera). Vi har ju oavsett organisatorisk tillhörighet trots allt en gemensam målgrupp. 😊

/UX-gruppen

Om användning och behov av studieplatser

2022-02-15

Vi vill lära oss mer om våra användares behov av studieplatser! Detta bland annat på grund av kommande omflyttningar och förändringar i bibliotekets lokaler i Växjö. Vi bestämde oss därför för att under två veckor i november undersöka hur datorarbetsplatser, tysta läsesalar samt studieplatser med bildskärmar används. För att få koll på användningen gjordes en beläggningsmätning tre gånger per dag och för att få in tankar från våra användare ställdes whiteboardtavlor ut med frågor på olika ställen i studiemiljön.
Vi ställde följande frågor:
I vilka situationer använder du bibliotekets datorer? Vad fungerar bra/mindre bra?
Har du använt de vägghängda dator-bildskärmarna? Vad fungera bra/mindre bra?

Vad ser vi?

Beläggningsmätningen visade generellt en ganska låg användning i samtliga undersökta miljöer. Här får vi anta att pandemin spelar in och det finns därför anledning att fortsätta mäta och undersöka för att få in ett mer rikt material. Intressanta frågeställningar som vi surrar kring just nu utifrån pandemiläget är: På vilka sätt möts och studerar våra användare? Vilka (nya) behov av olika studieplatser finns?  
Vi kunde också se att vissa studieplatser har en mycket låg användning. Detta gäller bland annat de vägghängda datorskärmarna/bildskärmarna i de öppna miljöerna. Kommentarerna från användarna gällande denna teknik var positiva där möjligheten att studera tillsammans och att dela skärm nämndes ett flertal gånger. Här har vi alltså en spännande uppgift framför oss – hur får vi igång användningen av bildskärmarna? Skulle en ny placering hjälpa till att få upp intresset?
Även användningen av fasta datorer är låg och kommentarerna är få. I utsagorna från användarna står det bland annat att det i vissa situationer så som redigering av text eller sökning i databaser är bekvämt med en större skärm. En användare skrev att det finns ett stort behov av enskilda datorarbetsplatser med avskildhet för att kunna lyssna och delta i Zoommöten – vilket såklart speglar den digitala omställning som gjorts i och med pandemin.

Vad gör vi?

Nästa steg är att utifrån resultatet sätta upp en testmiljö där vi ska prova oss fram tillsammans med användare gällande behov av teknik och olika typer av studieplatser. Så spännande, håll utkik!

Observationer och beläggningmätning i Stella

2021-11-10

Under september månad kunde vi då äntligen börja titta närmare på hur hus Stella används. Undersökningarna genomfördes i form av observationer av vissa områden på samtliga våningsplan samt beläggningsmätning av samtliga studieplatser. Vår förhoppning var att få en första inblick kring flöden i huset, vilka studieplatser som är populära samt en uppfattning om ljudmiljön. 
Beläggningsmätningen gjordes under två veckor vid tre tillfällen varje vardag (morgon, lunch och kväll) och vid två tillfällen under helgerna. Områdena observerades vid 3-4 tillfällen, notera att vi observerat delar av våningsplanen med särskilt fokus på flöden. 

Här följer en sammanställning av de stora dragen vi identifierat: 

Plan 1

Vi kan se ett väldigt tydligt flöde till och från trappan (målmedvetet och går direkt) eller till Infocenter. Få väljer att lämna tillbaka böcker vid återlämningsmaskinen och att använda sökdatorerna. Det är ett sorl, med ljud som kommer ner från andra våningar, lite torgkänsla. Ett stort in- och utflöde av lunchlådor vid lunchtid. Konstverket tycks fungera som mötesplats. 
Användare verkar osäkra på var en väntar på bakjouren (går runt lite oroligt).
Det hoppas också mellan diskarna i Infocenter. Börjar med IC och flyttar över till IT – hur sker hänvisning mellan diskarna? De går fram och tillbaka mellan diskarna. När är IT stängt, hur signaleras det?
Ingen använder trappan som sittplats. Men när det börjar bli fullt på plan 2 & 3 spiller det ner på våningsplan 1 och studiemiljöerna som finns där. 
Ska någon av sökdatorerna plockas bort för att skapa utrymme för att få hjälp med egen dator? (återvinningskärlet används idag som ståbord av IT). Används vissa datorer mer än andra? Är denna miljö en mötesplats? En möjlig studieplats med egen dator?

Plan 2

Galleri Linnea är en populär plats att sitta på. Lite avskilt på, vad som verkar vara, ett bra sätt. En aha-upplevelse är att det ju egentligen bara är vi i personalen som på olika sätt rör oss bak mot den delen av huset eftersom ingången till pentry ligger där. Få studenter gör sig ett ärende i den delen. Det verkar heller inte vara helt känt att det finns toaletter där. På plan 3 ser vi nämligen ett tydligt flöde från plan 2 till toaletterna på plan 3 och att man sedan återvänder till plan 2 igen. 
Under trappan är en populär plats som gärna nyttjas av en till två personer som breder ut sig rejält och verkligen boar in sig. De gröna fåtöljerna med höga ryggar används som byggsatser och det konstrueras friskt med dessa stolar. De sätts ihop två och två mittemot varandra, vänds in mot bokhyllorna och släpas även in i skrivarbås (!). 
Många stannar till på avsatsen mellan trapporna och i trapporna för att prata och spana efter studieplats. “Det är så instängt på plan 2, vi går vidare till plan 3″ är en kommentar som noteras. Handledningsytan används för att mötas, vänta och studera. Många rör sig, men de vet var de ska. Någon kommer för nära larmbågarna varpå kompisen utropar “du måste låna!”. Det läggs kläder och grejer från sofforna på räcket ut mot trappan – kan ramla ner till plan 1! 

Plan 3

Det är ett väldigt tydligt flöde upp från trappan åt båda hållen, på morgonen mest åt vänster ner mot studieplatserna med runda bord och stoppade fåtöljer – väldigt populärt! Det är överlag ett lugnt hörn, men glipan till plan 2 gör dock att ljud sprider sig därifrån. Vår allmänna reflektion är att det verkar ha skett ett skifte i studiesättet – det pågår inte grupparbete i lika stor utsträckning som vi upplevt innan. Vid alla stora öppna ytor både på plan 2 och 3 med många platser tillsammans sitter det stora gäng som uppenbarligen varken pluggar samma sak eller en känner varandra. Kan det ha uppstått ett större behov under pandemin av den studieform som vi planerade för i det lugna rummet/ormrummet: study alongside? I beläggningsmätningen ser vi inte heller samma tryck på grupprummen – de står tomma vid oväntat många tillfällen. Lugna rummet/ormrummet verkar inte riktigt ha upptäckts än, eller beror det bara på att den aktiviteten verkar pågå på väldigt många andra ställen i biblioteket? Däremot tänds skrivbordlamporna ofta i det ormrummet, trots att dagsljuset ger med än tillräckligt med ljus. De enskilda studieplatserna används i stort sätt aldrig, tydligt att man vill sitta tillsammans. 

Sammanfattande slutsatser: 

  • Ett arbete kommer att ta vid tillsammans med Infocenter om att hantera diskar och miljön på plan 1 nu när IT lämnar.
  • Få tycks använda skrivarna på plan 2 och 3. Används den på plan 1 istället? Är de på plan 2 och 3 för dolda?
  • Få tycks använda utlåningsmaskinerna som ligger i anslutning till samlingarna.
  • Väldigt många lämnar alla sina saker för at gå på toa, värma lunch etc. ALLT ligger kvar – datorer, ipads, telefoner.
  • I beläggningsmätningen kan vi se att det är få som sitter och pluggar på UB både under kvällstid och på helgerna. (Vilket även bekräftas i frågemätningen där vi kan se att frågorna är få).
Tack till alla som hjälpt till med insamling!
UX-gruppen 

Frågemätning & Wayfinding på UB

2021-10-12

Frågemätningen – en del av höstens UX-arbete

UX-hösten har dragit i gång med full fart. Under våren testade vi under en kortare period att göra en frågemätning i Kalmar. Detta för att se vilka frågor som kommit in till UB i first och second line. Läs gärna mer i Johannas tidigare inlägg.

Stärkta av detta sätt att arbeta bestämde vi oss för att fortsätta med frågemätningen och utvidga dess undersökningsområde. Vi kommer därför under ett års tid att logga de frågor som kommer in i Infotjänstens olika kanaler: Informationsdisk i Växjö, Infocenter i Kalmar och bakjour, chatt, telefon, mejl, ute i biblioteket och ärendehanteringssystem. Detta i syfte att synliggöra och skapa en gemensam överblick gällande frågor i Infotjänstens olika kanaler. Genom frågemätningen kommer vi att få ett rikt underlag som kan bli ett viktigt bidrag i utvecklingsarbetet av Infotjänst. Från ett UX-perspektiv hoppas vi kunna berika materialet ytterligare genom att lyfta in ett användarperspektiv – vi ska sätta känslor på siffrorna! Till exempel: hur resonerar användaren i valet av kanal? Vad betyder det att vi får många frågor kring reservationerna?

Hur går det till när vi loggar? Vårt fokus ligger på att logga de frågor som kommer i Infotjänsten. Varje logg innehåller kanal, dag, tid och innehåll (fasta kategorier). Varje möte kan alltså generera flera loggar. Det finns också en möjlighet att lägga in kommentarer om en vill beskriva ärendet mer i detalj. Ett viktigt medskick till våra kollegor, för att vi ska hålla lågan uppe i ett år framåt, är att det inte kan bli fel och vi loggar så gott som det går. Registrering sker i ett system som våra kollegor på Infra (systembibliotekarier) har byggt. Systemet är toppen och möjliggör bland annat att tiden läggs in automatiskt och att vi kan göra vissa förval vilket minimerar antal klick vid loggningen – mycket tacksamt! Resultatet från frågemätningen ligger också öppet vilket gör att vem som helst (internt) kan plocka ut material och göra analyser.

Varje månad kommer det ut en sammanställning (Vår Infotjänst) som kort beskriver och ger blänkare från månadens resultat. Sammanställningen läggs ut i Medarbetare (intranät) där alla kan kommentera, komma med förslag på förändringar och/eller områden som behöver utforskas mer, ställa frågor etc. Månadens quick fix handlar om att se över reservationsmeddelanden i OneSearch och i låneautomater. Utifrån frågemätningen och med användaren i fokus hoppas vi tillsammans kunna utforska och utveckla vår Infotjänst och dess tillgänglighet i flera kanaler – så spännande!

Vi fortsätter med Wayfinding

Förutom frågemätningen fortsätter vi under hösten med temat Wayfinding. Under september månad har vi gjort beläggningsmätning i Kalmar för att lära känna vår nya bibliotekslokal och studiemiljöer. Vi har även observerat vissa utrymmen och studieplatser i biblioteket. Till vår hjälp har vi haft utskrivna kartor och en observationsmall. Flera kollegor har hjälpt till med att observera och i morgon börjar vi med analyser och prototypbygge. Lite senare i höst ska vi fortsätta med Touchstone Tour och User Journey Mapping vad gäller att söka och hitta till och i hyllan samt användningen av vår digitala karta.

UX av kartor och planer för hösten

2021-06-24

Hej!

Under våren har vi tillsammans med vår infraavdelning genomfört en popup-undersökning på webben för att se hur våra kartor som är kopplade till OneSearch, discoverysystemet, fungerar. Det har funnits planer för mer detaljerade kartor under en längre tid, men pandemin satte verkligen frågan på sin spets och utvecklingen gick snabbt. Kartorna är i 3D och finns för att hitta olika saker på våra bibliotek, framför allt var böckerna är placerade i hyllan. Kartorna är även färgkodade efter de rätblock som finns på hyllorna i våra bibliotek för att tydliggöra var olika signum börjar.

Vår webbenkät poppade upp vid användning av kartan. Förra våren gjorde vi en liknande undersökning med då gällande vilken stöd och service en önskar av UB. Vi fick över 800 svar då och blev väl helt ärligt något besvikna när enkäten gällande kartan bara genererade 49 svar. Dock under en tid när få personer både besöker och lånar böcker på våra bibliotek. Frågorna som ställdes var hur kartan fungerar, om det är begripligt var på kartan en befinner sig samt i vilka situationer kartan används.

Överlag fick vi ett positivt svar där en övervägande majoritet ger uttryck för att kartan fungerar mycket bra. Det uttrycks också att färgsättningen av hyllor ger ännu mer tydlighet och att det är lätt att hitta kända punkter. En kommentar nämner att den kunde vara tydligare, men på vilket sätt vet vi inte. Majoriteten använder kartan för att hitta böcker. Enkäten ger generellt inte jättemycket svar och svårt att gå vidare. Men om det funnits några väldigt stora brister eller fel tror vi dock att det framkommit.

Till hösten planerar vi flera undersökningar bland annat för att följa upp enkäten kring kartan. Parallellt med enkäten om kartan har vi också gjort en frågemätning i Kalmar där vi kategoriserat vilka frågor som kommit in till UB i first och second line. Vi ser där att våra användare i hög utsträckning hittar till hyllan där boken ska finnas, men väl där uppstår problemet. Så sammanfattningsvis tycks kartorna göra sitt jobb men tydlighet i bokuppsättning och strategier för detta kommer vi att arbeta vidare med under hösten.

Vi återkommer mer om det! Ha en fin sommar!

Intervju med UX-gruppen: Studenternas upplevelser styr utvecklingen på universitetsbiblioteket

2021-05-31

Vårt UX-arbete blev uppmärksammat i en intervju publicerad på Linnéuniversitetets intranät Medarbetaren den 26 maj. 

Här kommer den i sin helhet.

Studenternas upplevelser styr utvecklingen på universitetsbiblioteket

TEMA STUDENT OCH UTBILDNING: – Istället för att gissa vad studenterna tycker ser vi till att deras perspektiv är närvarande hela tiden, säger bibliotekarie Emelie Uggla Waldenström. Genom att förstå vilka olika behov, beteenden och drivkrafter de som använder biblioteket har kan vi skapa värde för dem, vare sig det handlar om digitala tjänster eller besökarnas rörelsemönster i lokalerna.

Universitetsbiblioteket använder user experience (UX) som en del i sin verksamhetsutveckling. I bibliotekets UX-grupp ingår bibliotekarierna Ida Henriksson, Johanna Palm, Sara Bünger och Emelie Uggla Waldenström från olika delar av verksamheten.

UX handlar om att man utgår från användarens perspektiv för att förbättra och utveckla sin verksamhet. Med hjälp av olika metoder kan man förstå människors känslor, behov och beteenden för att därmed kunna skapa bättre tjänster och funktioner.

– Våra användares upplevelser är mycket viktiga när vi utvecklar verksamheten. Vi har en ständig utvecklingsprocess där vi gör små förändringar, testar och förändrar igen, snarare än att utveckla något till det är ”färdigt” för att sedan smälla ihop boken och säga: japp, då var det klart!

Detta är ett sätt för biblioteket att se bortom besöks- och lånestatistiken och förstå varför användningen ser ut som den gör, och vad som påverkar den. Metoden kan användas för att utveckla både digitala och fysiska lösningar.

Observerar användarna
Ett av angreppssätten inom UX är att göra observationer av användarna, observationer som kan ske i den fysiska miljön såväl som i den digitala.

– Vi sätter oss ibland och observerar i lokalerna för att se hur våra miljöer används och hur våra besökare beter sig. Tidigare har vi gjort enkäter och frågat studenterna hur vi kan bli bättre. Nu tittar vi istället på vad de faktiskt gör – inte vad de säger att de gör, förklarar Ida Henriksson.

– Vi har till exempel utvecklat vårt söksystem OneSearch genom att gå igenom vanliga frågor vi får i våra chattar. Vi har också spelat in observationer av hur studenterna gör när de ska lösa olika sökuppgifter på skärmen.

– För närvarande arbetar vi med våra 3D-kartor. Vi tog fram dem för att göra det enklare att söka fram och hitta boken i hyllan, men också för att tydliggöra andra funktioner i biblioteket. Just nu har vi en webbenkät ute om kartorna och sedan ska vi följa upp den genom några skärminspelningar.

Olika typer av studiemiljöer
På biblioteket har de under lång tid regelbundet undersökt studenternas fysiska studiemiljöer med olika metoder, till exempel observationer, korta spontana så kallade gerillaintervjuer samt fotodagböcker.

– Det har bidragit till stora förändringar i våra fysiska miljöer. Studenterna behöver olika typer av studiemiljöer och därför har vi delat in biblioteken i tydliga zoner utifrån aktivitets- och ljudnivå.

På biblioteket i Växjö färgkodades de olika studiemiljöerna och tillsammans med olika typer av möbler signalerar det hur miljön ska användas.

– I det nya biblioteket i hus Stella i Kalmar har vi samma tänk, och där blir miljöerna tystare ju längre upp i huset man kommer. Även där använder vi färger och möblering för att visa på de olika miljöerna.

Studenterna vill vara med och påverka
I många fall är studenterna aktiva och vill vara med och påverka och delta i bibliotekets undersökningar.

– I studiemiljöerna har vi ställt ut whiteboards där vi för en dialog med studenterna på plats och får omedelbar feedback. Vi ser till exempel att det som tidigare varit vanliga frågor i våra chattar nu ställs mindre ofta – ett kvitto på att en förändring blivit bra!

Slutligen, har ni några tips till andra som vill göra något liknande och använda den här metoden?

– Börja smått, och testa bara sådant som verkligen är möjligt att påverka, säger Johanna Palm. Gör fem gerillaintervjuer eller fem skärminspelningar så får du de stora generella dragen. Fler behövs egentligen inte. Det är också viktigt att visa upp resultatet, så att studenterna känner att deras medverkan faktiskt ledde till förändring. Och till sist, tveka inte – bara kör!



Tema student och utbildning
Under april-juni sätter vi extra fokus på våra studenter och utbildning – ett av målen för 2025. Vad gör vi för att ge studenterna de bästa förutsättningarna för att göra en framgångsrik utvecklingsresa som rustar dem att möta samhällets utmaningar? Vad behöver vi bli bättre på? 

Nätverksträff på spaning efter det Nya Normala

2021-04-19

Efter det märkligaste året i mannaminne återvände äntligen våren med full kraft tillsammans med drömmar om vaccin, mänskliga möten och en ordinär vardag.
 
Pandemin förvandlade vardagen till ständigt pågående krishantering, som i sin tur efter ett tag blev en ny sorts vardag med andra normer: två meters avstånd, obemannade diskar, plexiglas och handsprit. Pandemin tvingade fram snabba förändringar i verksamheten och nya sätt för oss att möta våra användare. Vi tyckte nog att vi hade klarat omställningen rätt väl och många av förändringarna kommer att vara beständiga.  Men när vi nu försiktigt börjar planera mot en mer normal vardag framåt hösten (eller så)  behöver detta ske med ett kritiskt förhållningssätt.  Användarnas perspektiv har fått stå tillbaka genom krisen och när vi nu ska forma det ”nya normala” behöver deras upplevelser och behov räknas i processen. Vi ska vara stolta över förändringar som funkat och ibland också tagit våra verksamheter långt in i den digitala tidsåldern, men också våga ta reda på var våra egna behov tar slut och våra användares tar vid. Det är dags att följa upp, undersöka, jämföra, utvärdera! 
 
I jakt på inspiration anordnade så UX-gruppen den 18 mars en träff för det nätverk som vi tillsammans med Malmö och Karlstad startade efter UX-libs 2018. Temat för träffen var Erfarenheter kring UX under en pandemi.
 
De lärosätesbibliotek som deltog var från Göteborgs universitet (Biomedicinska och Samhällsvetenskapliga biblioteken) Chalmers, Karlstad Universitet, Malmö Universitet, Högskolan i Skövde och Örebro Universitet. Vid tidigare träffar har fokus legat på ett praktiskt arbete, men eftersom mötet hölls i Zoom ägnades detta tillfälle mest åt erfarenhetsutbyten istället, vilket det också fanns behov av.
 
Efter en snabb incheckning rundan runt med alla deltagande lärosäten, delade Samhällsvetenskapliga biblioteket vid GU med sig av en nyligen gjord undersökning (fotodagbok) om hur studenterna upplevt övergången till digital undervisning. På GU har tre utvecklingstjänster skapats för att ge förutsättningar för att över längre tid arbeta deltid (50%) med ett tema inom utvecklingen av biblioteksverksamheten. Ett delsyfte är att skapa möjligheter för universitetsbibliotekarierna att meritera sig för forskarutbildning, t ex genom att skriva bokkapitel eller en artikel. Ett annat delsyfte är att tillämpa undersökande metoder, för att på sikt ta fram en modell vid universitetsbiblioteket, som syftar till en ökad samverkan mellan Göteborgs universitetsbiblioteks verksamhetsutveckling och forskning. 
Undersökningen med fotodagböcker kommer från detta projekt och från den del som fokuserar på att följa socionomstudenterna och en annan del undersöker samverkan med utbildningarna om UB: undervisning. 
Resultatet av fotodagböckerna blev komplext, men kanske inte så förvånande. Där vissa studenter hade det förhållandevis lätt, drabbades andra av hög stress, mycket beroende på brist på fysiska möjligheter till zoommöten i avskildhet, hemmavarande familjemedlemmar med mera. 
 
Den andra halvan av programmet ägnades åt att i olika breakout rooms först diskutera erfarenheter av UX på distans och därefter bygga varsitt case kring vad och hur vi skulle vilja UX:a på distans. 
 
Våra sammanlagda erfarenheter.
UX har fått stå tillbaka hos samtliga nätverksdeltagare under pandemin. Samtidigt som vi gjort otroligt många förändringar på kort tid, har vi varken följt upp eller utvärderat dem. Vi har helt enkelt glömt att fråga användarna. 
 
Hur vet vi vad som var bra i förändringarna? På vilket sätt ska vi fortsätta erbjuda digitala vägar? Finns det något som passar alla?
 
Vi säger ofta att vi har klarat att ställa om, men vi har inte frågat våra användare. Har vi klarat det? Det här är frågor som studenterna bör svara på för att vi ska veta vad vi ska ta med oss framåt. 
 
Vi har haft ett testande arbetssätt under pandemin och varit orädda för att pröva olika saker utan färdiga och helt genomtänkta lösningar  Hur behåller vi det testande arbetssättet (och acceptansen för det över hela universitetet) fast med användarnas perspektiv?
 
Nu sätter på på oss UX-glasögonen och kör!
 
Tips från nätverket!
– Skugga varandra vid undervisning (Biomedicinska har inbokade träffar med både MaU och LiU)
– Bygg en tidslinje över Corona-tiden: vad hände när? Vilka förändringar har vi gjort? Varför gjorde vi dem?
– Infodisk via Zoom: I Örebro testade man korta öppettider och det kom ingen,. När öppettiderna utökades (9-16) rasade det in frågor. För att kunna täcka upp vid toppar chattar man till kollegor och för att kalla in extra bemanning. 
– Lunch-snabben och “alltid på en måndag”: korta föreläsningar via zoom. 
– Miro: verktyg att jobba med. 
– Ta reda på hur, var och när användarna vill komma i kontakt med oss i biblioteket. Vill de rentav bli kontaktade? 
– Hur organiserar vi informationen på webben? Enligt vår organisation eller enligt användarnas behov av stöd (ett lärosäte hade samlat all info för forskare på ett ställe). 
– Storytelling. Inte bara skyltar och flytta möblerna. 
 
Rekrytering i pandemi
 MyMoodle, fråga i chatten, info på webben, flyers, massmejl, lägg ut enkäter i grupprum och på bord.
 
Utmaningar
Hur når vi ut? Skapa och behålla relationer.
För vår egen del: Att vara kreativa. Hur återskapar vi den spontana kreativiteten i ett inbokat zoom-möte? 
 
Gruppdiskussioner, utveckla underlag för UX-undersökning:
– Samarbeta över lärosätesgränserna genom skärminspelningar av användarnas sökningar i ex nya pubmed, följa uppsatspar, systematiska litteraturöversikter
– När, var och hur vill du komma i kontakt med biblioteket? (Vad ska vi göra framåt – hur fortsätter vi mot det nya normala)
– Chatt, digitala zoomdiskar -vad tar vi med oss från det digitala
– Wayfinding

Vad har hänt sedan sist? Om Design Thinking och digitalt UX-arbete

2021-03-17

I UX-gruppen har vi den senaste tiden ägnat åt oss av spaning inåt och utåt i jakt på ny UX-kunskap. Vi har bland annat haft en mycket inspirerande workshop om (i) designmetoden Design Thinking med Nino Dawod från Uppsala universitetsbibliotek. Vi har även gjort en light omvärldsspaning och läst tre olika texter utifrån temat digitalt UX-arbete. Det valda temat kändes högaktuellt då vi snurrar en hel kring detta i UX-gruppen. Hur kan vi UX:a i det digitala rummet? Detta eftersom vi just nu arbetar med att forma och genomföra UX-uppdrag inom Wayfinding och bemötande. Ett ytterligare aktuellt ämne som vi gärna skulle vilja stanna till vid är studentens upplevelse och behov av bibliotekets stöd och service i samband med övergången till distansstudier. Här tror vi att UX kan vara en viktig spelare för att kunna forma och tillhandahålla ett relevant stöd utifrån de förutsättningar som gäller just nu.

Design Thinking

Under en tvåtimmars workshop fick UX-gruppen testa på och lära känna designmetoden Design Thinking under ledning av Nino Dawod (bibliotekarie på Uppsala universitet). Design Thinking är en iterativ arbetsprocess som skapar en ram för utveckling med fokus på användarens behov. Behov upptäcks, utforskas och förtydligas samtidigt som en stegvis utveckling sker av en tjänst/produkt. Metoden innehåller fem olika faser: empatisera, definiera, idéspruta, prototyp och testa. Stora likheter finns med det arbetssätt som Andy Priestner introducerade i tvådagarsworkshopen med oss i november 2019 (dag 1 & dag 2). I workshopen med Nino fick vi i rask takt testa på metodens olika faser utifrån uppgiften att designa en plånbok. Individuella uppgifter varvades med olika gruppövningar. Det var en viss prövning att bygga prototyper när vi inte var tillsammans (och i en digital miljö) men det funkade ändå fint:) Sammantaget var förmiddagen med Nino energifylld och gav en god inblick i metoden. När vi närmade oss slutet av workshopen var vi alla överens om att Design Thinking är användbart för att arbeta med och nära användarens behov i ett utvecklingsarbete. Tack Nino för att du gav av din tid och delade med dig av konceptet!

Digitalt UX-arbete

I texterna som vi har bekantat oss med är fokus på praktiskt tillvägagångssätt om UX-arbete på distans. Samtliga texter konstaterar att vi redan innan pandemin genomförde en hel del UX på distans och att det är fullt möjligt att arbeta med både research- och designprocessens olika delar med hjälp av digitala verktyg. I texterna nämns olika tips och råd gällande utförande och hur specifika metoder går att genomföra digitalt. Ett medskick är att ställa om och tänka nytt vad gäller inarbetade fysiska arbetssätt. För oss har texterna gett inspiration och (nya) uppslag på hur vi kan ta oss an digitalt UX-arbete framöver. Kul!

Här kan ni ta del av texterna:

Remote Testing in a Covid-19 world
https://www.uxalliance.com/featured-publications/remote-testing-in-a-covid-19-world/
Remote UX testing in the time of Coronavirus
https://www.centralis.com/blog/remote-ux-testing-tips
Going remote – user research during COVID-19
https://www.civicuk.com/blog/going-remote-user-research-during-covid-19

Nu kör vi!

2021-02-04

Först och främst vill vi hälsa vår nya medlem Emelie välkommen till UX-gruppen.

Under det senaste halvåret har UX-arbetet gått lite på sparlåga, inte minst på grund av corona som har gjort det svårare att jobba med UX på det sätt som vi brukar. Vi har tidigare haft för vana att göra undersökningar där vi möter användarna i det fysiska rummet men det tillvägagångssättet har vi fått pausa på grund av pandemin. Vi har dock ändå genomfört några undersökningar, till exempel har våra whiteboardtavlor stått ute i biblioteket. Här har vi frågat användarna om hur det fungerar att använda biblioteket under pandemin. Vår infrastrukturavdelning har tagit fram fina nya kartor och i samband med det gjorde vi en A/B-test där en kunde välja mellan olika typer av ikoner. Tillsammans med infrastruktur kommer vi att genomföra fler undersökningar på kartorna framöver.

Nu kommer vi att ta nya tag med UX. 2021 ska bli ett riktigt UX-år, oavsett pandemin. Vi börjar med omvärldsbevakning – hur har andra tagit sig an UX-arbetet när människor inte kan träffas som vanligt? Saker som är på gång är som tidigare nämnt undersökning av kartorna men vi ska också titta på andra digitala ytor med UX-glasögon.

Resultatet av användarundersökningarna genom digital analys

2020-04-09

Nu är det dags att skriva om hur det har gått i UX-arbetet. I planeringen såg vi framför oss att vissa undersökningar relativt enkelt skulle ge oss mycket material, men vi blev ganska ställda när våra ”säkra kort” levererade sämre än förväntat och det istället delvis var wildcardsen som vi slängde in precis i slutet som verkligen gav utdelning. 
Hur fungerade de olika undersökningarna?
Anslagstavlan och frågorna, som handlade om Informationen och hjälpen som ges där samt behovet av stöd i arbetet med en inlämningsuppgift, genererade få svar vilket kom som en chock. Vi var så nöjda med våra frågor och utgick från att få in många svar. En aning besvikna över detta. Vi testade även att byta placering och flytta runt på whiteboardtavlan men det ledde inte till fler svar. Frågan som vi ställer oss nu i efterhand är varför svaren uteblev och vad det kan betyda? Upplevdes möjligen frågorna som ett test?
Dutten undersöker hur hjälpen från UB föredras och speglar vad de användare som är på plats i biblioteket tycker Även här var vi nöjda till en början – ett enkelt sätt att samla in på (trodde vi). Resultatet visar att Informationen, Drop-in  Sök- och skrivhjälp och enskilt stöd var de mest populära sätten att få hjälp på.  Det vill säga stödet som efterfrågas är här och nu och med fokus på individens behov.  I efterhand visade det sig att metoden också väcker frågor om hur vi ska tolka svaren.  Till exempel efterfrågas individuellt stöd men vi vet samtidigt att grupprum och grupparbete är ett vanligt sätt att arbeta på.  Samtidigt vet vi också sedan tidigare att sitta tillsammans och vara i ett grupprum skapar ett sammanhang som motiverar och behöver inte automatiskt betyda att ett gemensamt grupparbete sker. Sammantaget har Dutten bidragit med en första blick på hur bibliotekets stöd föredras. Ett nästa steg skulle kunna vara att genomföra den digitalt för att få in fler perspektiv och utöka underlaget. 
Fotodagboken undersökte studentens studievardag och studiesituation med hjälp av foton och en uppföljande intervju. Det är en kvalitativ metod som sträcker sig bort från de vanliga djupintervjuerna. Denna metod vill vi gärna använda fler gånger! Rekryteringen är dock beroende av direktkontakt. Och vi fick några bortfall p.g.a. ett visst virus. 
Frågemätning är en kvantitativ metod som vi kastade in i slutet, vilket visade sig vara väldigt tursamt. Detta då den ger en jätteskjuts in i arbetet med att utveckla ett gemensamt Infocenter i hus Stella som drog igång strax efter att våra undersökningar planerades. Mätningen har bestått av att registrera och kategorisera frågor som kommit in via chatt, Information, mejl, ärendehanteringssystem och telefon under en tvåveckorsperiod. Detta material genomgår just nu extra analys och vi återkommer med en sammanställning längre fram. 
Kognitiva kartor innebär att studenter ritar och berättar om hur de använder bibliotekets tjänster och vad biblioteket betyder för dem som student. Vi bad studenterna rita sin studievardag och glädjande var att UB som plats fanns med på samtliga kartor. Och det var just som en plats för studier som vi presenterades i studenternas studievardag, samt i viss mång göra sökningar och hämta boken i hyllan. Av vårt pedagogiska stöd och kontakt med personal såg vi inte ett spår. Vad säger det egentligen? Är det känt vilket stöd vi faktiskt erbjuder?  Det var jättelätt att rekrytera, stundvis var det kö till ritstationen. 
Gerillaintervjuer innebär korta intervjuer med användare och är ett säkert kort som vi brukar använda oss av. I Kalmar genomfördes intervjuerna på olika platser (UB samt nere på Universitetskajen), i Växjö enbart på UB. Det vi ser ganska snabbt är att respondenterna tenderar ge ganska lika svar efter ett tag, vilket stärker att det räcker med ett litet antal respondenter. Resultatet visade att studiemiljöerna är en stor anledning till att man besöker UB och att det finns en variation i om en har varit i kontakt med personalen eller inte. Alltifrån frågor kopplade till cirkulationsärenden och IT-relaterade frågor till pedagogiskt stöd i form av stöd i informationssökning och värdering av källor.  En del studenter vänder sig i första hand till UB:s webb och den självservice som finns där. 
Pop-upwebben var tillsammans med frågemätningen någon vi kom på sent, men har visat sig ge enormt mycket. Vi är förvånade över hur många som faktiskt tar sig tid att svara. Extra glada över många svar från både personal och distansstudenter. Webbenkäten stängs idag och vi får återkomma med resultatet.
Vi har samlat in material genom både kvalitativa och kvantitativa metoder, det är olika undersökningar och ger olika saker. Det har varit bra att få en helhet och roligt att göra ett så stort projekt som ändå gick relativt snabbt att planera. En framgångsfaktor var att vi var många som hjälptes åt med insamlingar och tog ansvar för olika delar av delundersökningarna. Flera undersökningar ger ett rikt material och en helhet. Vi var blandat med personal både från UX-gruppen, kollegor som gick utbildningen med Andy Priestner samt kollegor som var nybörjare. Alltså lyckades vi även sprida det i organisationen – vi gör som vi säger. 
Mitt i insamlingen av materialet slog corona till ordentligt. Vår heldag som var satt i slutet av mars där vi skulle bearbeta materialet, sätta post-its: och verkligen jobba tillsammans ställdes in. Vi ställde därför om till digitalt och på kort tid ställdes vi inför utmaningen: hur gör vi när vi omöjligt kan arbeta med post-it:s? Själva grundredskapet för UX-arbete :-). Vi beslöt oss för att ge Trello en chans. En heldag via zoom och breakout-rooms för att gruppvis och stegvis klustra materialet:
  • I steg 1 klustrade vi: problem, beröm, idéer samt observationer/beteenden
  • I steg 2 plockade vi om korten i Trello (som vi taggat med etiketter i olika färger för att flörta lite med saknaden efter post-it:s) i följande områden: Rutiner, Wayfinding, Studiemiljö, cirkulation, praktiska behov (IT, kontor osv), kommunikation, behovsbeskrivning – pedagogiskt stöd, beteenden i studentlivet. 
Därefter gjorde vi tillsammans en idégenerering och plockade på nya kort i respektive stapel och taggade dem med våra idéer. 
Syftet med dessa undersökningar var att samla in material till flera olika projekt samtidigt, materialet kan också därför användas till olika saker. Därför har vi nu valt att lägga ut arbetet med att prototypa på respektive arbetsgrupp. Detta innebär att handledningsytan tar sitt material, visst material går till arbetet med Infocenter samt till stora samordningsgruppen för flytten. UX-gruppen tar vidare materialet som ”blir över” och ser till att det tas om hand. 
Tack till alla kollegor som bidragit på olika sätt!
Är du nyfiken på hur en digital post-it-vägg kan se ut: välkommen att kolla in i vår Trello! Observera att pop-up:en inte är med, då den fortfarande ligger uppe. Tillsammans med frågemätningen kommer vi bearbeta svaren separat och lägga extra tid där.