Framtiden för Sydost ligger i våra händer

14:14 by Peter Aronsson

1 juni 2020

Krisen i spåren av pandemin kan få katastrofala resultat i vår del av världen. Det är dags att agera med kraft för en långsiktigt god utveckling.

Den enorma utvandringen från Småland tog på allvar fart efter missväxtåren 1867-1868. Vilhelm Moberg har skildrat människoöden som heroiskt tog framtiden i egna händer – och lämnade landet. Det har tagit Kalmar län fram till idag att få samma befolkningsstorlek som då.

Vi upplever nu den mest omfattande krisen i modern tid för samhället. Vi i sydöstra Sverige måste använda våra erfarenheter för att svara mer framgångsrikt än vi gjorde för 150 år sedan. Vi tog steg för ökat samarbete över gränserna i kriserna 2008 och 2015 som nu behöver föras vidare. Förutsättningarna är goda, men de kräver samhandling som lär sig av historien, den långa, och den nära.

Oförmågan att i Sydost fullt ut nyttja industrisamhället som växte fram har flera orsaker. Splittringen mellan flera län, svag transportinfrastruktur och avstånd till större marknader. Men viktigast är just det kulturella särdrag som Moberg såg som en individuell styrka. Vetskapen om att själv är bäste dräng och att ingen hjälp vanligen står att vänta från överheten. När valet stod mellan att slå samman mejerierna i grannsocknarna Uråsa och Jät, eller lägga ner dem var det enkelt. De valde att lägga ner, hellre än att riskera att någon annan kunde tjäna mer på samverkan än de själva. En för framtiden förödande inställning.

Stationssamhällenas blandning av folk och brukens dirigerade samhällen bjöd för en tid en dynamisk framtid för några, men hindrade inte den relativa folkminskningen i Sydost. I det mer evangeliska Jönköping präglades kulturen istället av en tilltro till samarbete som spred sig till näringslivets, samhällslivets och befolkningens fromma som en välsignelse.

Etablering och tillväxt för företag som IKEA, NIBE, Kährs, Visma, Volvo, Scania och Astrid Lindgrens Värld kan tyckas motsäga detta, liksom en rad andra specialiserade och framgångsrika företag som jag har glädjen att möta som rektor för Linnéuniversitetet. De är fantastiska, goda samarbeten som Smart Housing finns och är något att bygga vidare på. En mångsidig, kreativ, attraktiv och hälsosam livsmiljö blir en allt viktigare konkurrensfördel. Genom att verka mer målmedvetet och tillitsfullt tillsammans och kompetensutveckla med kraft kan vi åstadkomma så mycket mer. Nu finns strukturella förutsättningar för ett innovationsklimat som borde väckas så att potentialen i vår tillverkningsindustri, it-kluster, hållbar hälsa, gröna näringar och besöksindustri blir en motor för en bultande kreativitet, attraktivitet och hållbara innovationer.

Vad är det då som fattas?

OECD och Handelskammaren i Syd har ställt diagnoser för utvecklingen i Sydost: Samhandling, kompetensutveckling och regionförstoring är nödvändiga om vi inte ska hamna i bakvattnet. Förmågan att se nya möjligheter, den småländska finurligheten, förmågan till hushållning, tillit till den egna förmågan och gott ledarskap kan i en digital och internationaliserad värld förädlas – om vi arbetar mer kraftfullt i ett regionalt ekosystem med global uppkoppling.

Det är här jag menar att vi kan lära av kriserna 1868 och 2020.

  1. Behoven av arbetsmarknadsförstoring, det vill säga bättre transporter, förmåga att lära känna olika kapaciteter i hela regionen för att bättre samspela med innovationer för hållbar tillväxt är större än någonsin. Koordinerad samhandling i regionen för både svenska och europeiska investeringar är påbörjad, men måste bli än mer kraftfull.
  2. Kunskapsutveckling för framtiden. Linnéuniversitetet är ett internationellt universitet med fötterna på jorden. Under våra 10 första år har 172.000 studenter bildat sig hos oss. De flesta kommer inte från regionen – och en alltför stor andel upptäcker inte och bidrar inte till livet här. Hur gör vi framtidsmöjligheterna mer kända så att forskning och utbildning ännu mer kan bidra med kompetens för hållbar samhällstillväxt?
  3. Linnémöten för innovativa samarbeten. Det viktigaste steget för att möta denna kris bättre än den förra är att arbeta mer med samarbetskulturen i Sydost. Vi som universitet kan vara en mötesplats över administrativa gränser, kommun och län, och mellan politik, näringsliv, kultur och kunnande som bör nyttjas med kraft.

Jag växlar i höst upp det arbete vi redan gör med samverkan med näringsliv, kommuner och regioner och bjuder in till strategiska möten i denna fråga. Framtiden ligger i våra händer. Gemensamt. Vi kan och måste sätta kunskap i rörelse för en hållbar samhällsutveckling.

Peter Aronsson
Professor i historia. Rektor för Linnéuniversitetet från 1 oktober 2017 2013-2015 uppdrag som dekan och vicerektor för Fakulteten för konst och humaniora. Vicerektor för Samhällelig drivkraft.
Forskar bland annat om regional utveckling, historiebruk och kulturarv.

Leave a Reply