UXlibs dag 3

19 June, 2019

Dagen började med stor fotografering. Inte lätt att organisera ca 150 personer på en bild.

Första keynote speak er var Suzanne Chapman, Center for civic design. Hon arbetar just nu med UX-metoder för att få till ett bättre valsystem i USA. Temat var att inte låta UX-undersökningar dra ut på tiden utan arbeta snabbt och justera utmed vägen och framför allt, gör undersökningarna med användarna och inte personalen!

Hennes  UX-trappa är full av motgångar.

 

 

 

 

 

Hon pratade om långsamheten i våra offentliga system. Vi behöver ta kommandot, vara proaktiva och fokusera på arbetet, inte arbetet runt arbetet. Om diskussionen går runt och runt så försök  avsluta den och ändra konversationen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sträva efter det som är mest bra för flest. Fokusera på det som verkligen hjälper användarna!

  • Leverera! Ett klart formulerat problem är till hälften löst.Tillsätt inte kommittér eller sitt inte i långa möten. Plocka de lågt hängande frukterna som syns, det är ett bra sätt att vinna tillit och sen kan vi  börja ändra de stora sakerna. Efter det kan även kulturen ändras.
  • Ut med prototypen fort och se till att upprepa. Var inte rädd för att misslyckas. (Obama: This may be an incident in which failure led to something amazing)
  • Designa för att göra saker bättre.  För mycket tid går åt till forskning och att samla in. Design kommer in för sent och användarna ignoreras.
    Vi måste arbeta mer för att göra det enkelt för användarna. Bra design ska vara bra för alla! Designa för alla oberoende av deras kapacitet, attityd och demografi.
  • Fokus på dogmer och fel metoder. Våra beslut ska vara baserade på vad våra användare verkligen säger att de behöver, inte på teknologi eller vad vi tycker. Det betyder att vi måste göra våra undersökningar med användarna. Vi gör forskning för att göra det bättre för användarna och inte samla för mycket data.
    Glöm aldrig: Vi är inte våra användare!
  • Designa med användare – inte för dem. Ofta får de som arbetar med UX bara ansvar och har inte rätt att bestämma. Se till att anställa UX-personal och ge dem makt att bestämma inom sitt område.

 

Victor Alfson var sist ut som keynote speaker. Victor arbetar på Blackebergs bibliotek i Stockholm och har använt UXVR-metoder. Han skapade VR-rum som användarna kunde “leka” i och intervjuade dem medan de gjorde det. På det sättet blev de avslappnade och berättade mycket om hur de ser på biblioteket. Han använde också Touchstone tours och kognitiva kartor. Både han och användarna tyckte att det var en rolig metod som gav mycket. De problem som kom upp mest var: Studierum behövs, mat samt ljud och oljud.

Två spännande föreläsningar var Claire Brown från University of Birmingham som gjort en stor UX-undersökning med många olika metoder och som anställde studenter för att samla in mycket material och Debbie Phillips från Royal Holloway, London, som tillsammans med studentavdelningen och alla andra inblandade i de första introduktionsveckorna undersökt vad nyblivna studenter uppskattar och vad de tyckte var mindre bra. En av deras upptäckter var att studenterna vill ha information långt före de kommer till universitetet, bl a genom utskick och sociala medier. Hör av dig om du vill veta mer!

Det var tre fantastiska dagar men ett föredrag som jag missade och gärna hade hört var: The UX button med Kitte Dahrén från SLU och en workshop med Ingela Dahlgren, SLU, om UX och etnografi. Törs vi hoppas på att höra dem på en konferens i Sverige?
Det jag vet om framtiden är att vi på Linnéuniversitetet ska ha Andy Priestner på en två-dagars utbildning i höst. Det ser vi fram emot!

UXlibs dag 2

18 June, 2019

Under konferensens andra dag fick vi veta att 25 delegater var från Sverige. Det kanske är dags för en svensk UX-konferens på motsvarande sätt? Tidigare har alla UXlibs-konferenser varit i Storbritannien. Det skulle också vara bättre för miljön.

Det övergripande temat för detta års upplaga av konferensen var UX-design och idégenerering. Andy Priestner, en av arrangörerna, gick rask igenom varför vi är så dåliga på idégenerering.

 

 

 

 

 

 

 

Vi fick ta del av flera lyckade projekt där användarna varit med och förändrat rum på bibliotek som tidigare varit ödsliga och tråkiga till välanvända och välkomnande.
Kista stadsbibliotek ville skapa en skön miljö med hjälp av användarna. När det var färdigt hade de även ställt två solstolar inne i miljön men då gick ingen in och vid nästa undersökning flyttades de ut för att lyfta fram stämningen i rummet. De två nedre bilderna visar miljön framför informationsdisken före och efter resultatet av de UX-undersökningar som gjorts.

Efter UX

 

Före UX

Efter UX

Dagens första keynote var Anneli Friberg, från Linköpings UB.

Hon framhöll att det är stor skillnad mellan användarperspektiv och användarens perspektiv och oftast nöjer vi oss med användarperspektiv. Hon pratade vidare om ledning och menar att ledning är så viktigt och vi kan alla vara ledare:

”The core of leadership is compassion and kindness” Michael West, Lancaster library

”Failure is success in progress” och “Continuous improvement is better than delayed perfection”

En kan leda genom bra exempel – Leda genom att rensa banan – leda genom att stärka personalen.
Alla kan göra detta – alla kan vara och är ledare.

Hon delade med sig av en pilot I Linköping som blev ett misslyckande. Det handlade om en Librarian hotline. När någon som satt i biblioteket ringde skulle en bibliotekarie genast dyka upp. Det blev inte en succé – men filmen om det blev det! Anneli menade att vi lär oss mycket av våra misstag och nästa gång gör vi det kanske på ett lite annat sätt. Vi blir också modigare om vi vågar bjuda på det som inte blir så bra.

Ett annat tips Anneli gav var att använda  kamera och gå runt i biblioteket. På det sättet upptäckte hon t ex behovet av ståbord för studenter. De hade ställt upp stolar på borden och använde det som ståbord. På så sätt gick det att få beställa ståbord till biblioteket. Likaså att studenterna hängde sina kläder i bokhyllorna och kunde på så sätt motivera köp av klädhängare.

Kreativ lösning

Nästa keynote speaker var Penny Andrews och det handlade om neurologisk mångfald och inkludering. De flesta säger aldrig till om de tycker det är något som är fel. Även om det finns kontaktsidor så kommer de flesta inte höra av sig.  Det är viktigt att inkludera alla från början, inte ha speciella sidor på webben eller speciella rum för användare som är funktionsvarierade. Inkludera alla från början!

Inkludera alla från början

Tim Graves från Sussex berättade när han med hjälp av UX-undersökningar ändrade deras karta och därmed fick 60% färre frågor i informationsdisken. Först tog han bort i stort sett allt och försökte göra en karta liknande tunnelbanekartan som en pre-prototyp. Han visade för några få som dissade den och fick jobba om den. Gjorde en prototyp som de första användarna tyckte var ok att gå vidare med och sen utvecklade han den hela tiden med hjälp av användarna. Tim sa att alla kan göra detta, inga systemkunskaper behövs och han delar gärna kod.

Efter detta kom sketching med Magalie Le Gall & Maus Puaud från Frankrike, min personliga favorit! ”A picture is worth ten thousand words”

Tillåt dig att rita hur det än ser ut.Det är lättare att komma ihåg bilder. Låt studenterna rita sitt bibliotek som de vill ha det. Sitt drömbibliotek.

På workshopen fick vi först värma upp med att höra ett antal ord och sen rita varje ord i 20 sekunder.  Ex på ord var: adventure, glimpse, budget, feedback m.m. Testa gärna!

Hur ritar en Diversity?

Sen fick vi göra små berättelser, storyboard om våra ux-dagar. Jättesvårt men helt klart vill jag kunna använda denna metod i vårt UX-arbete. Det var fler presentationer och workshops men de här fastnade jag mest för.
Sedan var det middag med stand up comedy med Sarah Mann och protestsånger med Grace Petrie. Kolla gärna in Gracie här: http://gracepetrie.com
Kvällen avslutades med stor quiz och det var bra att ha många nationaliteter i sitt lag. (Vi hade 7 och kom 2:a. Undrar hur många det vinnande laget hade?). En av de stora fördelarna med den här typen av konferenser, hands on och många sociala inslag, är att en får så många nya kontakter att höra av sig till om en undrar något. Nästan alltid finns det något bibliotek som gjort något liknande som det vi själva håller på med. Det öppnar också för erasmus-utbyte med andra bibliotek som har något att lära oss inom UX. För att inte tala om alla nya vännar!

 

UXlibs, prekonferens

15 June, 2019

Idag började UXlibs V. En årlig UX-konferens som alltså hålls för femte gången i Storbritannien med workshops och föreläsningar varvat. Temat för årets konferens är design, idégenerering och prototyper.

Efter en lång tågresa kom jag fram till London söndagkväll (reste 04:50 från Lund)

Först talade Andy Priestner om post-it och pennor och vikten av att inte bara samla in utan göra något med materialet. Han menar att alltför ofta stannar UX-arbetet på biblioteken med insamlandet och analyserandet och kanske med att tillsätta en utredning. Därför fick vi arbeta med idégenerering och prototyper. Det ligger i linje med årets tema på konferens. Det gäller att snabbt se till att det händer något med det insamlade materialet. Det ska inte bli färdigt först och vi ska inte sträva mot perfektion.

Sedan började vi jobba i grupp  med idégenerering. Ingen idé är för dum eller för fantasifull och många idéer är bättre än få bra idéer. Tänk inte på vad som är möjligt eller vad det kostar. Använd fantasin och var kreativ var budskapet. Det är mer effektivt att alla tänker själva först och sedan i grupp än att börja med brainstorming.  Alla försök kan förklaras och försvaras med “Det är bara en pilot”.

Av alla deltagares individuella idéer  valde sen två grupper varsin idé att utveckla. Hur vi gör oss av med alla kopior och kopiatorer var den min grupp bestämde sig för. Det blev en otroligt kreativ process och det ropades från alla delar av rummet och vi sorterade lappar för glatta livet.

På kvällen var det mingel med kollegor, lilla bilden fr New York, Sydafrika och England och p[ den andra pubquiz i ett lag med 8 nationaliteter.

Härligt att vara här igen!

Analysera snabbt och smidigt – fokusera på de mest allvarliga problemen

5 June, 2019

För en tid sedan gjorde vi en uppföljande gerillaundersökning av vår söktjänst OneSearch. Undersökningen gjordes genom att tillfråga fem studenter som fick göra tre olika uppgifter: hitta och läsa en artikel i sin helhet, filtrera för att få fram forskningsbaserade artiklar och använda avgränsningsmöjligheter. Samtliga undersökningar, dvs ljud och skärmrörelser, spelades in.

Vad händer efter gerillaundersökningarna?

Efter undersökningarna är det dags för analysen. När vi analyserar använder vi en metod som är inspirerad av Steve Krug (Rocket surgery made easy, 2010). I korthet innebär den att (1) var och en går igenom inspelningarna och väljer ut max tre problem/aspekter per respondent. Därefter samlas vi (2) som har sett och analyserat inspelningarna för att gemensamt gå igenom de problem som identifierats. Efter att ha lyssnat på varandras inspel väljer vi ut och prioriterar vad som bör tas vidare och åtgärdas (max tio problem). Här är det viktigt att fundera på om problemet är något som många verkar snubbla på och dess allvarlighetsgrad. Till exempel såg vi att fulltexten hämtas i nästan samtliga fall i själva artikelposten och inte i träfflistan, det blir alltså ett extra klick. Detta skulle kunna ses som ett problem men inte ett allvarligt sådant (man hittar fulltexten även om det blir ett extra klick) därför väljer vi att inte agera. För mer tips om analysarbete rekommenderar jag kapitel 10 i Krugs bok.

Något om resultatet från gerillaundersökningen

Vi kunde glädjande se att fulltextlänkningen fungerade väl – användarna lyckas hitta och läsa artiklarna i sin helhet. Även filtret vetenskapligt granskat/peer review användes. Det som kvarstår är vilka och var avgränsningsmöjligheterna ska placeras. I dagsläget finns det filter vid sökrutan och/eller i högermenyn. Detta trasslar till det och är något som vi kommer arbeta med att justera i samarbete med vår Infra-avdelning. För att få ytterligare fakta om avgränsningsmöjligheterna kommer vi även komplettera med statistik över användningen av ett antal filter. Fortsättning följer med andra ord.

 

Wayfinding hösten 2019

5 June, 2019

“Parking wayfinding sign Toyama” by Ian YVR is licensed under CC BY-NC-SA 2.0 

Inför hösten planerar vi att göra en större undersökning som vi har valt att kalla för Wayfinding. Bakgrund till detta är att vi vid vår nätverksträff testade att göra en “user journey” – användarresa – i våra lokaler i Växjö. Vid denna undersökning fick vi syn på flera intressanta saker som vi vill ta reda på mer om. Det blev tydligt för oss att det inte är så enkelt att navigera i bibliotekslokalen och faktiskt hitta en given bok på hyllan. Nu vill vi ta reda på hur en ny/ovan besökare upplever mötet med våra lokaler. Vårt mål att är få veta mer om vad som upplevs som komplicerat, men även vad som redan fungerar som det är.

Wayfinding kan definieras på följande sätt: “Wayfinding omfattar alla sätt på vilka människor orienterar sig i ett fysiskt utrymme och navigerar sig från plats till plats.” ( https://holmquistsign.se/wayfinding/ ) Vi har valt att inkludera även den digitala ytan som användaren möter när hen ska hitta en bok i det fysiska rummet. Vi tänker att undersökningen kan beröra områden som kartor, skyltar och exemplarredovisning. Vem vet vad mer vi kommer att upptäcka!

Gerillaundersökningar om vår söktjänst OneSearch

16 May, 2019

Vid dagens UX-undersökning gjorde vi en uppföljning av de justeringar som har gjorts i vår söktjänst OneSearch. Det vi var särskilt intresserade av att få reda på om fulltextlänkarna är tydliga, om det går att hitta filtret för vetenskapligt granskade artiklar samt om avgränsningsmöjligheterna som finns i systemet används. Vi använde oss som vanligt av gerilla-metod när vi gick vi ut i biblioteket och frågade personer på plats om de hade tid att hjälpa oss att testa vårt söksystem. Vi hade  fördelat  oss på olika roller: två av oss agerade inkastare och övriga utförde själva testandet. Vi gjorde inspelningarna från våra datorer med hjälp av Kaltura CaptureSpace Desktop Recorder och filmade skärmrörelser och ljud. Vi ställde tre frågor:

  • Hur gör du för att läsa en artikel i sin helhet?
  • Hur gör du för att hitta vetenskapligt granskade (forskningsbaserade) artiklar?
  • Hur använder du valen i högerspalten?

Vi valde att vara ute i biblioteket vid lunchtid då det är  mycket folk i rörelse, så på ungefär en kvart hade vi nått vårt mål att göra fem inspelningar. Snabbt och enkelt, vilket är vår grundläggande idé när vi arbetar med UX. Nu återstår den intressanta delen att analysera inspelningarna. Vi får återkomma till resultatet i ett kommande inlägg.

Med vid våra undersökningar var en journalist och fotograf som gjorde ett reportage för Biblioteksbladet om UX. Ska bli spännande att läsa detta när numret kommer efter sommaren. Vi hoppas inspirera till mer UX:ande.

På UX-nätverk i Göteborg

8 May, 2019

Idag har vi deltagit på ett nätverksmöte ordnat av kollegor på Samhällsvetenskapliga biblioteket i Göteborg, en av oss i UX-gruppen på plats och två via länk under delar av mötet. Det är alltid inspirerande och roligt att träffa  UX-are från andra bibliotek. Med på träffen var kollegor från flera bibliotek inom Göteborgs universitet, Karlstad universitetsbibliotek och på länk Malmö universitetsbibliotek plus då några i vår grupp vid Linné.

Vi delade erfarenheter från UX-arbete som vi gjort. Det Pedagogiska biblioteket i Göteborg delade med sig av sin egen metod som går under namnet: “dot-map”. En metod de framgångsrikt använt för att undersöka studiemiljöer. Kortfattat går den ut på att studenter har fått sätta pluttar på vilka platser i biblioteket de tycker om och vilka de inte tycker om. En bild av hur studiemiljön upplevs växer på det sättet fram. Det som jag tyckte var särskilt intressant var hur de arbetade med att komma vidare efter att studenterna sagt sitt. De använde sedan metoden work-like-a-patron och testade att arbeta på de platser som studenterna tyckte var dåliga. På det sättet fick de en större förståelse vilka problem som fanns och kunde också lättare åtgärda problemen.

Det finns flera likheter mellan hur arbetet med UX på de olika biblioteken fungerar och vilka utmaningar vi ser. Ett återkommande tema i dagens samtal var hur UX på riktigt ska kunna genomsyra en verksamhet och inte fastna i fina formuleringar i styrdokument av olika slag. Andra frågor som vi diskuterat under dagen är vikten av återkoppling till  de som lämnar sina synpunkter till oss. Att på ett tydligt sätt berätta vad de olika undersökningarna har bidragit till för förändringar.

En del av dagen testade vi också att arbeta med skuggning. Vi som var obekanta med det Samhällsvetenskapliga biblioteket fick ett antal uppgifter att utföra och blev samtidigt skuggade. Jag som blev skuggad och fick uppgifter att hitta en bok på hyllan som inte var en kursbok och hitta ett ledigt grupprum. Två ganska vanliga ärenden en kan ha på biblioteket, men ack så komplicerat att faktiskt  utföra.  Det var riktigt lärorikt att få testa på. Så spännande att få se hur det är att navigera i ett hus utan att känna till hur det är tänkt. Efter skuggningen arbetade vi med en idégenereringsmetod för att ta vidare de idéer och tankar vi fick efter att vi varit runt i huset. Vi använde oss av metoden 6-8-5 ”Rapid ideation”. Genom den metoden kunde vi snabbt hitta flera idéer till vad som skulle kunna vara intressanta teman att gå vidare med för att förbättra och utveckla verksamheten. Vi lämnade rummet med en tavla full av post-its med olika idéer. Som vanligt lika fascinerande att se hur många idéer som kan komma fram på relativt kort tid.

På återseende i nätverket i november då i Malmö!

 

Två intressanta artiklar

26 April, 2019

Idag vill vi tipsa om två intressanta artiklar.

I Start with an Hour a Week: Enhancing Usability at Wayne State University Libraries  beskriver  författarna hur en kan arbeta med gerilla-inspirerade metoder, men på ett mer planerat och medvetet sätt. Artikeln tar också upp vikten av uppföljning och att inte fastna i att göra enstaka undersökningar, utan att vinsten ligger i att det iterativa. Biblioteket som artikeln handlar om gjorde exempelvis regelbundna tester en bestämd tid varje vecka under ett helt läsår. Något att fundera på när en planerar undersöknigar. Artikeln visar på att det inte behöver bli mer krävande att lägga upp arbetet på det sättet, utan vinsten som biblioteket upplevde var att de fick ett ökat användarfokus.

Den andra artikeln How Much Research is Enough? berör det intressanta frågan om hur mycket undersökningar som behöver göras för att kunna dra slutsatser och vikten av att vara medveten om den bias som kan uppstå när en samlar in data. Artikelförfattaren ger också exempel på hur en kan planera olika undersökningar beroende på förutsättningar, problemområde och val av metod.

Vi läser och inspireras inför våra kommande UX-undersökningar.

Ux och sociala medier

2 April, 2019

Vi hade ett möte om våra sociala medier och hur vi ska jobba med dem. Vad vill studenterna se på facebook, funderade vi. Varför inte fråga dem? Vi bestämde oss att fråga minst fem var men det var så roligt så det var svårt att hålla sig till bara fem.

Till vårt nästa möte har vi med oss massor av synpunkter att analysera och tänker att vi måste bli bättre på att fråga varje gång vi tänker på vad våra användare vill 🙂

Ett litet axplock av vad de sa:

”Jag sitter här och tittar på studenter som liksom jag pluggat här i tre år. Jag vill veta vad de gör. Intervjua dem!”

“Berätta om att en kan ha praktik utomlands”

“Bakom kulisserna på UB. Eller förresten i alla hus. Visa upp bibblan för studenterna, många vet inte att de här miljöerna finns”

“Intervju med forskare om forskning”

“Information om öppettider och drop in”

“Skriv trevligt om den fina miljön – många vet inte hur fint det är att plugga här. Bilder från de olika miljöerna, massor av bilder”

“Jag läste jag för kanske två år sedan ett “roligt” men intressant inlägg om semikolonet, dess användning och historia – vilket jag konstigt nog kommer mycket väl ihåg (Jag tror det var på UB-sida, eller så var det Linnéuniversitet i sig… nu blev jag osäker). Det var i alla fall ett inlägg jag uppskattade !”

“Vi vet ej vad biblioteket gör. Det skulle vara kul att få veta. Har ni till exempel föreläsningar eller evenemang här?”

“En ungdomlig ton – mer skön approach”

“Visa upp att biblioteket är ett bra hängställe, man kan komma hit bara för att komma hemifrån och vara på ett skönt ställe!”

 

Kan vi leva upp till detta? Det får vi se efter vi analyserat svaren.

 

 

 

 

 

 

 

 

Målet är ingenting -reflektioner kring vikten av piloter och att nå målet.

1 April, 2019

Vid vårt senaste möte pratade vi mycket om vikten av att göra pilotundersökningar. Hur en fråga som en konstruerar i ett första läge kan uppfattas som fullt begriplig och relevant. När resultatet sedan kommer och det är dags att göra något med materialet kan det saknas viktiga upplysningar för att datan ska vara användbar. Det kan vara bakgrundsfakta, eller andra uppgifter som gör att det som besvaras får ett sammanhang. Så vår lärdom är att komma ihåg att alltid göra en pilot när en undersökning ska genomföras för att säkerställa att vi säkert får in användbar data som kan analyseras och förstås.

På samma tema blev vi också påminda om hur valet av metod hänger ihop med frågeställningen. Vilken är den bäst lämpade metoden för en viss undersökning? Det är svårt att bara utgå från ett ämne och konstruera en undersökning. Den framkomliga vägen är att gå tillbaka till kärnan: Vad är det vi vill veta? Utifrån det välja metod och planera studien.

”Är det inte klart nu?” Vi vill så gärna sätta punkt och skriva slutrapporten för att kunna känna oss klara med en undersökning. Men tänk om det kanske inte finns något slut på UX:andet? Det kanske ligger i UX natur? När resultatet analyserats klart har fler frågor säkerligen uppstått. Det betyder inte att studien som gjorts har varit fel eller onödig på något sätt, utan att den har gett upphov till nya insikter som i sin tur leder till nya frågor som vi gärna vill ha svar på. För att citera Robert Broberg: “Målet är ingenting – vägen är allt.”