Andra dagen på UX-kursen med Andy Priestner

19 November, 2019

Dags för praktik!
Andra dagen genomfördes i Växjö och nu skulle teorierna från gårdagen praktiseras. Med hjälp av flera olika metoder samlade vi in material om vad våra användare gör och vad de säger att de göroch det vi ser att de gör.

Vi använde Card sorting, observation, gerillaintervjuer, love and break up-letters m.m.


Andy betonade särskilt vikten av att le, berätta varför vi frågar och inte bara vänta oss direkt svar från studenter/forskare utan att de har förstått vårt syfte.
För att komma igång så fick vi själva skriva UB:s/LNU:s/KOM:s största styrka och största svaghet.
Andy hade många synpunkter på hur dåligt vi kategoriserade lapparna och tyckte vi behövde mer övning.


Ett tips är att hålla koll när en sätter upp lapparna och kategorisera under tiden.

En gerilla-intervju ska vara i 3-5 minuter och det finns en 80/20%-regel. Den som intervjuar ska försöka att inte prata mer än 20% utan vänta in respondentens svar och vara tyst. Ställa följdfrågor och inte gå strikt efter sin egen lista av frågor. Vara lyhörd och vänlig. Se till att också intervjua icke-användare.

Sen vandrade vi iväg och min erfarenhet blev att de flesta sa ja och att även om de först sa nej på om de använder biblioteket så gjorde de det på ett eller annat sätt även om det kunde vara ett helt annat bibliotek eller bara digitalt. På vad de använder biblioteket till var det tydligt att det i första hand var ett ställe att sitta och studera på och att få använder personalen för att få hjälp. De möts där och sitter där, ofta hela dagar och flera dagar i veckan. På frågan om favoritplats svarar de flesta att en får ta vad som finns ledigt och önskade sig fler platser, fler ställen att ladda, fler grupprum och mest av allt: ställen där en får äta och kan värma sin mat!


När det gällde love- and break-up-brev ansåg Andy att erfarenheter visar att vi får mer ut av att fråga om break-up-brev för då skriver de flesta många saker som skulle kunna göras bättre. En bra sak med metoden är att en kan förvänta sig mer ärliga svar än när en intervjuar. I det senare fallet vill de inte göra den som intervjuar ledsen.

Ofta kan det vara bra att be en hel grupp att skriva såna brev samtidigt så studenten inte tycker att situationen känns konstig. Detta kan även gälla de kartor vi ber dem rita, över t ex vad UB innebär för dem eller vilken del UB har i deras studentliv.
En del av oss genomförde touchstone tours, en metod där användaren får beskriva vad de gör på UB, vart de går eller inte går och be dem visa favoritställen och vad de kallar de olika miljöerna. Det gäller att tänka att även det som inte sägs ger oss information.

Det vanligaste svaret en brukar få när vi ber om deras hjälp är enligt Andy att de förklarar att de inte är rätt person att fråga, att de inte kan något om biblioteket osv. Då gäller det att försäkra dem att de är perfekta och kan hjälpa oss med mycket.

Observationer har vi inte använt så många gånger och en del av deltagarna passade på att prova. Att sitta en timme och bara iaktta ger mycket data och behöver upprepas flera gånger innan en drar några långtgående slutsatser. Det är inte så lätt att rita en karta första gången men övning ger färdighet.

Efter insamlandet fick vi tematisera våra olika fynd i kategorier , Problem/negativt, positivt/lovord, observationer/beteende och användares idéer. Vi klustrade dem och satte nya kategorier. En del lappar flyttades runt mellan de olika fyra övergripande kategorierna och på så sätt blev det synligt vilka områden som var ofta förekommande och kunde delas upp ytterligare. Flera teman togs upp inom de olika kategorierna och skulle nu sättas samman. Till exempel grupprum nämndes både som ett problem och att det fanns beteenden kopplade till temat. På detta sätt berikades materialet genom att flera teman belystes från olika perspektiv.

Nästa steg i processen var idegenerering med hjälp av metoden 5-6-8 . Vi började själva i 5 min för att komma på idéer om hur vi kan komma vidare. Att börja själv är viktigt för att hitta sin röst. Därefter berättade alla två idéer vilket var intressant att ta del av. Därefter fick vi alla bidra med en vild idé – vad sägs om en studiemiljö som anpassar sig helt efter användarens behov? Alla fick 15 röster att fördela på förslagen.

Sen kom vi till det Andy framhöll som det viktigaste, själva designen. Vi delades in i grupper och de högst rankade förslagen delades ut. Vi är så bra på att samla och analysera men inte lika vana att bygga. Genom att arbeta på detta sätt möjliggjordes en helt annan nivå av gemenskap och samarbete, alla bidrog i insamlingen och utifrån datan kunde vi bygga vidare bidra till varandras idéer och insikter. Inspirerande! Gör en pilot – testa – ändra lite –testa igen – ändra igen och fortsätta så. Det ska gå snabbt! Ofta är det personal och inte användare som klagar. Standardsvaret på detta är:
”Det är bara en pilot” Detta är de fem viktigaste orden inom användarcentrerade undersökningar. Blir användaren nöjd kanske personalen följer efter.Ibland måste vi ändra ändå och inte bry oss om att några i personalen tyckte det var bättre förr eller så här kan en väl inte göra.
Väsentligt är att arbeta agilt och snabbt istället för att grotta ner sig i detaljer och kostnader. Vi ska inte sträva efter det något färdigt – ut med det bara! Släppa halvfärdiga idéer och få dem justerade av våra användare istället för att söka perfektion. Tänk på att alltid arbeta med användaren, inte för.
Involvera designutbildningar kan vara en bra idé och har prövats med gott resultat på flera lärosäten. Han berättade om en tävling där de tre bästa förslagen fick designa ett plan var.

Det bör stå om UX i alla våra styrdokument och i våra utannonserade tjänster och jobbeskrivningar.  Om du inte är här för användaren – vem är du då här för?

Vi fick en uppmaning att bli modigare! Fråga efter förlåtelse efteråt istället för tillåtelse innan! Just do it!
UX lab är nödvändigt för kreativiteten och det fortsatta designarbetet. Att ha ett rum för att utveckla piloter på och inte behöva plocka undan efter varje möte måste till om utvecklingen ska bli genomlyst ordentligt. Där kan både studenter och personal jobba vidare med utvecklingen.
Ibland kan ordet UX bli för provocerande och att istället tala om att utveckla med användaren eller användarcentrerad utveckling kan vara ett bättre idé. Det är ju inget nytt, vi har alltid frågat användaren men att inte bara lyssna på vad de säger och vad de säger att de gör utan vara uppmärksamma på vad de verkligen gör genom observationer, scenarier, touchstone tours får vi en mer heltäckande bild.

Jag tror att alla var överens om att det var verkligen lärorika och roliga dagar där vi samlade in riktigt mycket material som vi kan gå vidare med.

Första kursdagen med Andy Priestner

18 November, 2019

I dag har vi påbörjat vår tvådagarskurs med Andy Priestner. Vi som är med är en blandning av kollegor från olika delar av verksamheten. Det har varit en intensiv dag med både teoretiska och praktiska inslag. Andy har berättat om många olika metoder och vi har själva fått testa cognitive mapping, user journey mapping och idea generation. I dag har vi testat på oss själva och i morgon är det dags att testa på våra användare.

Vår första övning var att definiera vad UX är. Saker som kom fram här var hur UX-metoder kan ge insyn i andra dimensioner än enkäter och statistik kan, exempelvis vad folk känner och upplever. UX kan dessutom hjälpa oss att få syn på vad våra användare gör och inte enbart vad de säger. Det är bra att bli påmind om vad som är bra med UX-metoder. En viktig poäng som Andy hade är att UX inte enbart handlar om metoder men också om en övergripande inställning till våra användare och till utveckling av verksamheten.

Andy påpekade också hur viktigt det är att verkligen våga testa och våga göra. Vi ska inte vara rädda för att göra misstag! Research och design bör dessutom

fungera i ett samspel så att vi inte stannar vid att undersöka. Där är idea generation ett bra verktyg för att komma vidare från det insamlade materialet till att både skapa nytt och förbättra till exempel befintliga tjänster.

Vi får inte heller glömma användarnas grundläggande behov. Välfungerande toaletter och möjlighet att äta och dricka är viktiga förutsättningar för en bra användarupplevelse. Och glöm inte att fylla på häftapparaterna 🙂

Test av User journey mapping

7 November, 2019

Idag har vi testat user journey mapping genom att ge fyra användare en referens (likt de som står i kurslistorna) och be dem söka fram boken och hitta den på hyllan. Vi gjorde detta i par där en “skaffade” användare och skötte snacket medan den andre gjorde noteringar i ett schema vi tagit fram samt gjorde noteringar på en karta över biblioteket hur vi rörde oss.

En snabb lärdom är att det är svårt att hänga med i vad som händer och samtidigt föra anteckningar.
Vi blev i flera fall fascinerade av användarnas strategier för att hitta boken, exempelvis skrev ingen ner signum utan gick på känsla när de väl hittat rätt hylla. Vi har inte analyserat resultatet än, men märkte redan idag att vi kommer gå vidare med metoden för att testa fler scenarier.

Vi återkommer!

Wayfinding på UB

7 November, 2019

I UX-gruppens uppdrag ingår att arbeta för att UX används som en del i verksamhetsutvecklingen. UX-gruppen initierar därför kontinuerligt olika aktiviteter som syftar till att gemensamt lära mer om UX, exempelvis uppdateras bloggen med jämna mellanrum och i mitten av november erbjuds en kurs och workshop om UX ledd av Andy Priestner. Ytterligare en aktivitet är att vi under hösten har/ska besöka sektionerna för att ha ett moment om UX. I skrivande stund har vi besökt Lärandestöd och Medieförsörjning, de andra sektionerna är inbokade senare i höst.

På sektionsmötena har vi kort pratat om UX, berättat om det pågående arbetet om Wayfinding på biblioteket och gemensamt spånat fram ytterligare relevanta UX-områden (där vi upplever att användarna ställer många frågor till oss). Det insamlade materialet har sedan bearbetats av UX-gruppen för att synliggöra områden som behöver arbetats vidare med. Resultatet visar att det finns en del återkommande områden som skulle behöva UX:as.

Dessa är:

  • Hitta bok
  • Hitta i lokalen
  • Skyltning
  • Låna och reservera

Utöver dessa större områden fångades också andra teman in, dock inte i samma volym som de som listas ovan.

Hur går vi vidare? UX-gruppen föreslår att Hitta bok, Hitta i lokalen och Skyltning vävs in i arbetet med Wayfinding. Under höst/vinter kommer UX-gruppen att genomföra olika riktade undersökningar, bland annat med hjälp av User Journey Mapping där användare kommer att få genomföra olika uppdrag som har att göra med att söka och hitta i biblioteksmiljön. Låna och Reservera ställs på väntelistan för kommande UX-arbete då detta område redan har förekommit i det tidigare UX-arbetet med OneSearch. De andra områdena kommer att lämnas vidare till respektive funktion för ytterligare beredning innan UX kan genomföras, här är gärna UX-gruppen ett bollplank.

Tack för allt arbete hitintills i sektionerna! Och fortsättning följer i och med de inbokade träffarna med de andra sektionerna.

Vård av grupp och spelregler

18 October, 2019

När UX-gruppen bildades för snart två år sedan satte vi oss vid vårt första möte och diskuterade gruppens spelregler. Hur ville vi jobba? Vad var våra ambitioner som grupp? Hur skulle gruppen fungera? Hur fungerar vi som personer? Hur skulle vi kommunicera?
Nu när delar av gruppen varit föräldralediga, medlemmar har tillkommit och vissa försvunnit så var det dags att återigen lägga våra överenskommelser på bordet för granskning och uppdatering. Och framför allt togs frågan upp efter en väldigt lång mail-tråd förra veckan som några i gruppen tyckte var stressande: “Vi måste prata – ska vi verkligen ha diskussionerna i mail? Är det inte bättre att diskutera i box? Hur gör vi om delar av gruppen inte svarar i mail-tråden?”

Vår, väldigt blygsamma, ambition kvarstår dock:

Vår ambition: vi ska vara den bästa arbetsgruppen! Ett gott exempel! 
  • Fördela arbetet  utifrån förutsättningar i gruppen. 
  • Öppen och tydlig med tid och arbetsuppgifter. Om man inte hinner- signalera! 
  • Avsluta möten med att sammanfatta och var överens om vad som ska göras (och av vem) samt vem som ska skriva i bloggen.
  • Använda Trello för att få överblick och arbetar enligt uppdrag – Ida och Tove ansvarar.
  • Öppna för allt
  • Bloggen, minst en gång i veckan. Allas ansvar. 

Vi har ett heldagsmöte i månaden. Då ses vi fysiskt. Arbetet som utförs utgår från en agenda som bestämts i förväg. Vi fikar och äter lunch tillsammans. Boar in oss. Däremellan har vi zoom-möten efter behov. Och behov finns det ofta. Sen har vi box och mail. Och ibland om det kniper, har vi även en messenger-grupp.

Vår trygghet och våra tydliga överenskommelser ser vi som en av våra största styrkor som grupp. När gruppen tillsattes skedde det utifrån intresseanmälningar – de som anmälde sig fick vara med. Helt oplanerat fylldes gruppen med olika personlighetstyper, och detta är också en av våra styrkor. Vi har fallenhet för olika delar av arbetet. Vi uppskattar olika delar av arbetet. Vi drar olika delar av arbetet. Några gasar, andra reflekterar. Någon påstår något, en annan motsätter sig. Vi stöter och blöter. Vi vänder och vrider. Vi ändrar oss. Men det är okej. Vi har högt i tak. Vi pushar varandra. Vi ifrågasätter varandra. Men vi gör det med engagemang och intresse.

Ibland har några inte tid för dessa arbetsuppgifter, då kliver gruppen in. Ibland är någon lite låg, då kliver gruppen in. Men vi är öppna med det. Vi signalerar om vi kommer oförberedda till ett möte, vi signalerar om vi inte klarar fullt fokus. Det är okej. Vi månar om varandra och stöttar varandra.

Vi har ett tryggt klimat i gruppen. Det är viktigt att diskutera kommunikationen. Tänk så härligt allt blev igår till exempel när vi tillsammans kom överens om att om en inte svarar på en mail-tråd betyder det “kör på, jag har inget att tillägga”. Vi pratade också mycket om att ibland behöver inte hela gruppen vara med, det finns en styrka i att dela oss. Alla springer inte på alla bollar.

För att våra användarundersökningar ska blir bra måste vår grupp fungera. Och den vårdar vi ömt.

Snabbintervjuer med studenter

10 October, 2019

Idag hamnade vi i en diskussion i fikarummet.

Varför får vi så lite frågor? Vad vill studenterna ha hjälp med av bibliotekspersonal? Hur kan biblioteket  bli angeläget mer än som studieplats?

Fem snabba intervjuer kan ge en liten inblick i användarperspektivet istället för att gissa och få oss att inse att vi måste göra djupare intervjuer, fler undersökningar och mer UX. Cognitive mapping skulle kunna vara ett sätt att gå vidare och se hur våra tjänster skulle kunna passa in i studentens vardag/biblioteksvardag. Hur ett nytt bibliotek ska se ut och fungera är svårt att sätta sig in i utan bakgrundsmaterial, alternativ eller en längre “design thinking” intervju.

Frågorna var:

Vad gör du på UB idag? Har du någon gång frågat personalen något/bett om hjälp? Har du några önskemål inför det nya biblioteksbygget? Vet du att det finns drop-in sök- och skrivhjälp på torsdagar?

Vad sa de då?

Student tredje året. Sitter alltid här och pluggar, försöker få inspiration till min c-uppsats. Nej, jag har aldrig frågat personalen. Första året hade vi biblioteksundervisning och lärde oss hur en söker. Det är bra som det är här. Har inte saknat något. Jag är nöjd. Vill sitta vid ingången och se vilka som kommer och går.

Student andra året: Tycker om att sitta här och studera till mina föreläsningar. Nej, jag har aldrig frågat personalen – jag vet inte vad de gör. Jo förresten, när jag skrev in mig frågade jag i disken. Vet inte att sök- och skrivhjälp finns. Fler grupprum på nya biblioteket och fler kursböcker.

Tredje intervjun (grupp): Vi sitter alltid här och pluggar. På förra kursen frågade vi om att söka vetenskapliga artiklar i informationen. Det är så bra här – kanske fler grupprum på nya biblioteket behövs. Inte hört talas om sök- och skrivhjälp.

Fjärde: Pluggar in ett arbete som vi ska redovisa. Får mer gjort på biblioteket än hemma. Har frågat hur man skriver ut och hur en får internet att fungera. Det är jättebra här, behöver inget mer än mysiga ställen att sitta på.

Femte: Vi gör en shot list till en kortfilm just nu. Vi vill sitta där vi ser mycket folk. Förra veckan frågade vi efter en bok vi inte hittade. Frågar i informationsdisken. Tycker det är bra här! På kajen vill vi ha samma överblick över hela miljön. Tycker nya universitetet är sjukhusaktigt och hoppas UB inte blir det. Vill ha utökade meröppettider framför allt lördag och söndag. Vet att det finns sök- och skrivhjälp men har inte varit på det.

Besök på Kommunikationsavdelningen

20 September, 2019

Vi blev inbjudna av kommunikationsavdelningen (KOM) på Lnu för att inspirera om vårt UX-arbete. Det är alltid roligt att träffa folk utanför biblioteksvärlden och när det gäller UX  så spelar inte stället du jobbar på någon roll. Varje gång vi är ute och pratar blir det ett tillfälle att sätta ord på det vi gör och det blir också tydligt för oss att vi faktiskt har gjort rätt mycket. Vi hoppas på många kommande givande samarbeten.

För den intresserade: Presentationen som vi höll på KOM

Höststart

12 September, 2019

Hösten är här och vi valde att testa en ny metod som vi läst och diskuterat mycket den senaste tiden: en (i vanlig ordning) lite förenklad version av touchstone tours.

Vi ställde oss utanför entrén på UB Växjö och frågade inpasserande studenter vad de skulle göra idag, om vi kunde få följa med och om de kunde visa oss runt lite. Med motiveringen: vi jobbar här, vi är här varje dag, vi vet hur grupprumsbokning fungerar och hur böckerna står. Nu vill vi se UB genom era ögon – kan vi få följa med er?

Och det fick vi! Vi gick i par, en av oss förde dialogen och den andra antecknade. Vi diskuterade innan om vi skulle spela in ljud, men väl i stunden kändes det så stelt så vi körde helt enkelt utan. De personer vi frågade blev väldigt glada över att vi skulle gå med dem och sa saker som: “Åh så bra! Jag behöver ju hjälp!”. Men vår ambition var inte att hjälpa till, utan snarare att se vilka strategier som användes och vad som gjorde att användaren stötte på problem. Därför ingrep vi inte särskilt, hade personen tänkt gå till informationen så fick de gå dit med oss i släptåg.

Vi fick följa med fyra olika personer/sällskap med helt olika ärenden på UB. En liten sammanfattning följer nedan:

  • En person ska hitta sina kompisar. .
  •  Två personer ska kanske skriva ut, men har hört att en kan få hjälp att skriva ut en större mängd text och kanske ska göra det i stället. Går till informationen och frågar. Bestämmer sig ändå för att skriva ut. Då börjar det långdragna projektet “fyll på pengar”…
  • En besökare ska bara in och låna en bok (och förutsatter att den finns inne) . 
  • Nästa besökare ska kolla varför en bok hen reserverat inte kommit trots att lånetiden för föregående låntagare var slut.
Resultat 
– Reservation: fattar inte slutdatumet som ska fyllas i. Det får effekter att reservationer försvinner. Tolkningen är att man ska skriva i när man vill ha boken, inte när reservationen ska försvinna. 
– Vem är i disken? Svårt att förstå, många är också bakom – är de tillgängliga för frågor? 
– Studieplats, kommer vid lunch får man sitta där det finns plats. Erfarna studenter har superkoll på olika studieplatser och användningen av dem.
– Plan 1 i gamla delen tycks gå under namnet “arkivet”
– Kompisar och känsla, en wayfindingstrategi när man kan miljön någorlunda 
– Vill gärna få hjälp av personalen
– Se över processen gällande skriva ut och fylla på saldo. Kan vi hjälpa till mer än vad vi gör idag? 
– Hitta studieplats “jag letar mig fram, kollar inte kartor”
– Förstår inte riktigt kartan i OneSearch, där är “något med trappan”
Metod
Svårt att skriva allt när man observerar 
Svårt att fråga om att spela in, vem håller i mobilen?
Bra att vara två 
Vad ger detta?
Perspektiv!
Ställa frågor om?
Metoden kommer definitivt att vara användbar! Utifrån detta skulle vi kunna göra mer riktade undersökningar mot olika grupper och processer i vår verksamhet.

UXlibs dag 3

19 June, 2019

Dagen började med stor fotografering. Inte lätt att organisera ca 150 personer på en bild.

Första keynote speak er var Suzanne Chapman, Center for civic design. Hon arbetar just nu med UX-metoder för att få till ett bättre valsystem i USA. Temat var att inte låta UX-undersökningar dra ut på tiden utan arbeta snabbt och justera utmed vägen och framför allt, gör undersökningarna med användarna och inte personalen!

Hennes  UX-trappa är full av motgångar.

 

 

 

 

 

Hon pratade om långsamheten i våra offentliga system. Vi behöver ta kommandot, vara proaktiva och fokusera på arbetet, inte arbetet runt arbetet. Om diskussionen går runt och runt så försök  avsluta den och ändra konversationen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sträva efter det som är mest bra för flest. Fokusera på det som verkligen hjälper användarna!

  • Leverera! Ett klart formulerat problem är till hälften löst.Tillsätt inte kommittér eller sitt inte i långa möten. Plocka de lågt hängande frukterna som syns, det är ett bra sätt att vinna tillit och sen kan vi  börja ändra de stora sakerna. Efter det kan även kulturen ändras.
  • Ut med prototypen fort och se till att upprepa. Var inte rädd för att misslyckas. (Obama: This may be an incident in which failure led to something amazing)
  • Designa för att göra saker bättre.  För mycket tid går åt till forskning och att samla in. Design kommer in för sent och användarna ignoreras.
    Vi måste arbeta mer för att göra det enkelt för användarna. Bra design ska vara bra för alla! Designa för alla oberoende av deras kapacitet, attityd och demografi.
  • Fokus på dogmer och fel metoder. Våra beslut ska vara baserade på vad våra användare verkligen säger att de behöver, inte på teknologi eller vad vi tycker. Det betyder att vi måste göra våra undersökningar med användarna. Vi gör forskning för att göra det bättre för användarna och inte samla för mycket data.
    Glöm aldrig: Vi är inte våra användare!
  • Designa med användare – inte för dem. Ofta får de som arbetar med UX bara ansvar och har inte rätt att bestämma. Se till att anställa UX-personal och ge dem makt att bestämma inom sitt område.

 

Victor Alfson var sist ut som keynote speaker. Victor arbetar på Blackebergs bibliotek i Stockholm och har använt UXVR-metoder. Han skapade VR-rum som användarna kunde “leka” i och intervjuade dem medan de gjorde det. På det sättet blev de avslappnade och berättade mycket om hur de ser på biblioteket. Han använde också Touchstone tours och kognitiva kartor. Både han och användarna tyckte att det var en rolig metod som gav mycket. De problem som kom upp mest var: Studierum behövs, mat samt ljud och oljud.

Två spännande föreläsningar var Claire Brown från University of Birmingham som gjort en stor UX-undersökning med många olika metoder och som anställde studenter för att samla in mycket material och Debbie Phillips från Royal Holloway, London, som tillsammans med studentavdelningen och alla andra inblandade i de första introduktionsveckorna undersökt vad nyblivna studenter uppskattar och vad de tyckte var mindre bra. En av deras upptäckter var att studenterna vill ha information långt före de kommer till universitetet, bl a genom utskick och sociala medier. Hör av dig om du vill veta mer!

Det var tre fantastiska dagar men ett föredrag som jag missade och gärna hade hört var: The UX button med Kitte Dahrén från SLU och en workshop med Ingela Dahlgren, SLU, om UX och etnografi. Törs vi hoppas på att höra dem på en konferens i Sverige?
Det jag vet om framtiden är att vi på Linnéuniversitetet ska ha Andy Priestner på en två-dagars utbildning i höst. Det ser vi fram emot!

UXlibs dag 2

18 June, 2019

Under konferensens andra dag fick vi veta att 25 delegater var från Sverige. Det kanske är dags för en svensk UX-konferens på motsvarande sätt? Tidigare har alla UXlibs-konferenser varit i Storbritannien. Det skulle också vara bättre för miljön.

Det övergripande temat för detta års upplaga av konferensen var UX-design och idégenerering. Andy Priestner, en av arrangörerna, gick rask igenom varför vi är så dåliga på idégenerering.

 

 

 

 

 

 

 

Vi fick ta del av flera lyckade projekt där användarna varit med och förändrat rum på bibliotek som tidigare varit ödsliga och tråkiga till välanvända och välkomnande.
Kista stadsbibliotek ville skapa en skön miljö med hjälp av användarna. När det var färdigt hade de även ställt två solstolar inne i miljön men då gick ingen in och vid nästa undersökning flyttades de ut för att lyfta fram stämningen i rummet. De två nedre bilderna visar miljön framför informationsdisken före och efter resultatet av de UX-undersökningar som gjorts.

Efter UX

 

Före UX

Efter UX

Dagens första keynote var Anneli Friberg, från Linköpings UB.

Hon framhöll att det är stor skillnad mellan användarperspektiv och användarens perspektiv och oftast nöjer vi oss med användarperspektiv. Hon pratade vidare om ledning och menar att ledning är så viktigt och vi kan alla vara ledare:

”The core of leadership is compassion and kindness” Michael West, Lancaster library

”Failure is success in progress” och “Continuous improvement is better than delayed perfection”

En kan leda genom bra exempel – Leda genom att rensa banan – leda genom att stärka personalen.
Alla kan göra detta – alla kan vara och är ledare.

Hon delade med sig av en pilot I Linköping som blev ett misslyckande. Det handlade om en Librarian hotline. När någon som satt i biblioteket ringde skulle en bibliotekarie genast dyka upp. Det blev inte en succé – men filmen om det blev det! Anneli menade att vi lär oss mycket av våra misstag och nästa gång gör vi det kanske på ett lite annat sätt. Vi blir också modigare om vi vågar bjuda på det som inte blir så bra.

Ett annat tips Anneli gav var att använda  kamera och gå runt i biblioteket. På det sättet upptäckte hon t ex behovet av ståbord för studenter. De hade ställt upp stolar på borden och använde det som ståbord. På så sätt gick det att få beställa ståbord till biblioteket. Likaså att studenterna hängde sina kläder i bokhyllorna och kunde på så sätt motivera köp av klädhängare.

Kreativ lösning

Nästa keynote speaker var Penny Andrews och det handlade om neurologisk mångfald och inkludering. De flesta säger aldrig till om de tycker det är något som är fel. Även om det finns kontaktsidor så kommer de flesta inte höra av sig.  Det är viktigt att inkludera alla från början, inte ha speciella sidor på webben eller speciella rum för användare som är funktionsvarierade. Inkludera alla från början!

Inkludera alla från början

Tim Graves från Sussex berättade när han med hjälp av UX-undersökningar ändrade deras karta och därmed fick 60% färre frågor i informationsdisken. Först tog han bort i stort sett allt och försökte göra en karta liknande tunnelbanekartan som en pre-prototyp. Han visade för några få som dissade den och fick jobba om den. Gjorde en prototyp som de första användarna tyckte var ok att gå vidare med och sen utvecklade han den hela tiden med hjälp av användarna. Tim sa att alla kan göra detta, inga systemkunskaper behövs och han delar gärna kod.

Efter detta kom sketching med Magalie Le Gall & Maus Puaud från Frankrike, min personliga favorit! ”A picture is worth ten thousand words”

Tillåt dig att rita hur det än ser ut.Det är lättare att komma ihåg bilder. Låt studenterna rita sitt bibliotek som de vill ha det. Sitt drömbibliotek.

På workshopen fick vi först värma upp med att höra ett antal ord och sen rita varje ord i 20 sekunder.  Ex på ord var: adventure, glimpse, budget, feedback m.m. Testa gärna!

Hur ritar en Diversity?

Sen fick vi göra små berättelser, storyboard om våra ux-dagar. Jättesvårt men helt klart vill jag kunna använda denna metod i vårt UX-arbete. Det var fler presentationer och workshops men de här fastnade jag mest för.
Sedan var det middag med stand up comedy med Sarah Mann och protestsånger med Grace Petrie. Kolla gärna in Gracie här: http://gracepetrie.com
Kvällen avslutades med stor quiz och det var bra att ha många nationaliteter i sitt lag. (Vi hade 7 och kom 2:a. Undrar hur många det vinnande laget hade?). En av de stora fördelarna med den här typen av konferenser, hands on och många sociala inslag, är att en får så många nya kontakter att höra av sig till om en undrar något. Nästan alltid finns det något bibliotek som gjort något liknande som det vi själva håller på med. Det öppnar också för erasmus-utbyte med andra bibliotek som har något att lära oss inom UX. För att inte tala om alla nya vännar!