Rektorsbloggen

Vi sätter kunskap i rörelse för en hållbar utveckling! 

Det är Linnéuniversitetets vision. Hur långt har den fört oss till september 2026?

Den frågan ställer jag när det är dags att summera en epok och ett liv i akademin med forskning och undervisning,  3478 dagar som rektor, 2407 formella rektorsbeslut och mängder av möten, dialoger och överläggningar.

Universitetet har 2026 ungefär lika många anställda och studenter som för tio år sen. Står utvecklingen stilla?

Under en dramatisk tid med pandemi, ökade globala spänningar och krig, tilltagande klimatkris, utmaningar mot demokratin, stigande ohälsa, genombrott för AI och ökad global konkurrens har vi naturligtvis inte stått still utan bidragit till att rusta våra studenter, landet och världen för en bättre framtid. Utbildningar förnyas och samverkan utvecklas till samskapande och samhällsbyggande. 

Tydligaste och viktigaste förändringen för oss är hur vi förmått öka forskningens del i verksamheten. Vi är nu på väg mot att ha lika mycket externfinansierad som basfinansierad forskning – och siktar mot att ha en lika omfattande forskning som utbildning – som ett riktigt universitet bör ha.

En avgörande grund var bildandet av Linnéuniversitetet när Kalmar och Växjö gick samman till ett mer fullödigt lärosäte 2010. Värdeord som Nyfikenhet och Nytänkande – Nytta och Närhet ligger fast och sätts i spel. Strategins grunder för goda arbetssätt, en utbildning och forskning av högsta kvalitet är i princip samma liksom fokus på produktiva arbetssätt och en kreativ kultur med låga trösklar för samarbete internt mellan ämnen och externt med arbetsliv och samhällsbygge. 

Detta är inte bara för att det är lustfyllt utan livsviktigt att vi på allvar deltar i samhällsutvecklingen – och det driver kvalitet både i vår egen verksamhet och hos våra samarbetspartner, när vi tar varandra på allvar, är uthålliga och nyfikna.

Vi är Sveriges sjätte mest sökta universitet. Vi har ökat vår externfinansierade forskning mer än något annat universitet de senaste fem åren. Vi ingår i Lärosäten Syd och Europauniversitetsinitiativet (EUI) EuniWell (Europauniversitetet för välbefinnande). Vi har ett växande antal strategiska partnerskap som är både långsiktiga och resurssatta.

Vi har tillsammans byggt ett starkt och betydelsefullt lärosäte med både spetsiga excellens- och tvära kunskapsmiljöer. En god kultur med balans mellan beslutsförhet och involvering och kollegialitet.

Det kan låta obalanserat i vår tid så präglad av flera kriser – men jag vill påstå att framtiden ser ljus ut!

När något är riktigt bra i Småland säger vi blygsamt att ”det är inte så illa”. 

Det är dags att vara lite mer rättvisande och stolta över vad vi åstadkommit – tillsammans. Så här kommer det:

Linnéuniversitetet är världens bästa universitet! 

Hur kan jag styrka det påståendet?

1 Sverige har den största andel av högskolor välplacerade på internationella rankinglistor. Det svenska högskolesystemet är mer samlat och komplett än i många andra länder, med högskolor, universitet med både teoretisk yrkesutbildande och konstnärlig verksamhet som kan dra nytta av varandra. Till gagn för landet presterar helheten väldigt jämnt och högt per satsad krona oavsett om det är Karolinska institutet, Högskolan i Skövde eller Linnéuniversitetet. Vi har även den störst andelen högskolor som deltar i Europauniversitet, för vår del EUniWell. 

2 Vi har en mycket god matchning mot både nuvarande och kommande arbetsmarknad. Vi kan utbilda fler där det fattas kompetens – om vi får medel för en sådan utveckling.

3 Sverige är ett av de mest innovativa länderna i världen. 

Jag tror dessa världsledande placeringar samspelar med värderingar hos svenskar att prioritera och ta ansvar för självförverkligande i en omgivning av hög social tillit.

4 Universitetets betydelse för regionen är ett unikt bidrag. I ett av Sveriges starkaste exportområden per capita bidrar vi till att Småland är en plats att planera framtid i för både människor och företag med den största kompetenshöjningen över tid och till att vända en sedan 1800-talet sviktande demografi.

5 Inom detta goda system är Linnéuniversitetet det breda lärosäte i Sverige som genom sin skicklighet ökat den externfinansierade forskningen mest de senaste fem åren. 

6 Vi är det sjätte mest sökta universitetet bland landets studenter.

Alltså: Sverige har – givet förutsättningar, insatser och storlek – det bästa högskolesystemet och Linnéuniversitetet presterar bäst. Det bästa universitetet i landet i världens bästa högskolesystemet = Linnéuniversitetet är bäst i världen! 

Det betyder inte att utvecklingen är klar. Utmaningar tillkommer. Allt kan bli ännu bättre om vi får mer muskler och respekt för akademisk frihet (ökad andel basanslag) – störst genomslag skulle detta få genom att höja just de nya universitetens kapacitet. Min bedömning att vi bara realiserat hälften av potentialen! 

Världen har under senare decennier prövat våldsamma och odemokratiska genvägar för sin utveckling. Allt fler kommer att upptäcka att detta inte ger önskat resultat – vi bidrar inom den globala akademin med grundad kunskapsbaserad kraft.  

När vi går mot 50-årsjubileum år 2027 behöver vi bli ännu bättre på att summera hur vi är och förblir blir en god kraft för en ljusare framtid.

Vår viktigaste tillgång är att vi samlat vårdar och nyttjar gjorda investeringar i människor och miljöer med låga trösklar mot samhället och en god samarbetsanda. Även om alla inte kan citera Linnéuniversitetets vision, strategi och mål så lever vi dem i planering och arbete som aktiva medborgare i den akademiska republiken och i samhandling inom vårt gemensamma ekosystem för kunskapsbildning. Den finns här i Linnéregionen, i Lärosäten Syd, Europa och som en global verksamhet av öppen vetenskap.

Aristoteles kallar den samlade kapaciteten till omdömesgillt handlande, praktisk visdom för fronesis. Det bygger vi tillsammans i kunskapens, människoblivandets och samhällsbyggandets ekosystem som knyter samman individer, akademi och samhälle.

Där ingår vi, civilsamhälle, politiska beslutsfattare och näringsliv. Alla bidrar med lite olika proportioner med de olika kunskapsformer som redan Aristoteles urskiljde. De formar ett kraftfullt system där vishet (sophia) i beslutsfattande är som tydligast i uppdraget till politiken men behövs överallt. 

Den praktiska och konstnärliga kunskapen (techne) omsätter kunskap i arbetslivet och prövar den teoretiska kunskapens (episteme) generaliserande potential i forskningen på universitetet där den skapas också i undervisning och lärande. 

Vi har ett gott och växande ekosystem men fortfarande alltför lite utnyttjat. Därmed finns en mycket stor och viktig utvecklingspotens för att få de olika delarna att sjunga ännu starkare tillsammans. Det är en på många sätt plågad värld som kräver våra fortsatta insatser. 

Linnéuniversitetet är väl rustat för att ta en väsentlig plats i den hoppfulla vändning människor längtar efter.

Det är nu med en stor känsla av tacksamhet och tillförsikt som jag idag lämnar rektorsrollen till nästa innehavare att utveckla universitetets roll som en spjutspets i vad som kallas den 4:e generationens universitet, de samhällsbyggande.

Ett djupt och varmt känt tack till alla er som bidragit till att göra visionen till verklighet!

/Peter Aronsson