Rektorsbloggen

Debattartikel i tidningarna Barometern (241011) och Smålandsposten (2410) från Linnéuniversitetets rektor Peter Aronsson.

För 150 år sedan insåg beslutsfattarna i sydöstra Sverige att järnvägen var det som skulle öka tillväxten i regionen genom att förbinda Karlskrona, Kalmar och Växjö med resten av världen, via Södra stambanan, mot Stockholm eller Malmö och kontinenten. Invigningen av den nya banan skedde med pompa och ståt, något man kunde återuppleva den 10 augusti i år då veterantåget med det stora svarta ångloket anlände Kalmar station med rökmoln och ångvissla.

Ironiskt nog går månaden augusti 2024 också till historien som en av de mest problematiska, sett till mängden förseningar i tågtrafiken mellan Kalmar och Växjö.

Jag invigde den 18 september en utställning om ”Konst som stör och berör” på Universitetsbiblioteket i Växjö – öppen för alla intresserade, kanske som en introduktion till de stora samlingar samtida konst som finns på universitetet. 

Varför har vi en sådan utställning på Linnéuniversitetet?

Alla former av kunskapssökande har en plats på ett universitet: teoretiska och textbaserade, empiriska och experimentella, erfarenhetsbaserade och konstnärliga. Här kan kunskaperna både förfinas och korsbefrukta varandra. 

Hur kan de föras samman, göras begripliga och bli tillgängliga för studerande, medarbetare och samhälle?

In English below.

Den fria akademins arbete behöver en rad strukturer för att med forskning och utbildning ge största möjliga stöd till individer och samhällsutveckling. Ett led i att öppna vetenskapen för större rörlighet för utbildningar är Bolognaprocessen som startade inom EU för 25 år sedan. Inriktningen är att minska trösklar men ändå garantera kvaliteten och det ömsesidiga erkännandet av utbildningar på alla nivåer inom högskolan och mellan de länder som ingår. Att skydda kvaliteten genom att hålla rent mot en expanderande global fuskindustri har blivit allt viktigare. Nu har 49 länder anslutit sig, vilket ökar betydelsen, men förstås också förhandlingarna som ska till för att planerna ska bli verkliga!  

In English below.

Högskolereformen 1977 syftade till att göra högskolans forskningsbaserade utbildning närvarande i en större del av Sverige. 12 självständiga högskolor i 16 kommuner startades. Med detta skulle fler medborgare över hela Sverige delta i kunskapssamhället. Kalmar och Växjö var två av de 12 högskolorna.

Snart 50 år senare kan vi svara på frågan på vilka sätt man klarat av att infria förhoppningarna. SNS rapport om den åsyftade breddade rekryteringen och dess konsekvenser släpptes torsdagen den 25 april och diskuterades på ett seminarium i Stockholm – och på nätet.

In English below

Regeringen har precis som högskolesektorn konstaterat att de gravt urholkade utbildningsanslagen äventyrar kvaliteten och förmågan att ta hand om den bredd av studenter som är behöriga att antas. Det är bra och baserat på brett sakligt underlag både om urholkningen och en ny rapport om den samhällsekonomiska vinsten med investeringar i högre utbildning.

Men denna insikt tänker man bara använda på en – förvisso viktig – sektor (ingenjörsutbildningar) och dessutom på bekostnad av andra. Med en väldigt personlig hänvisning till att fristående kurser utifrån sin titel kan betecknas som ”hobbykurser” och ges de dessutom på distans så har de ofta lägre genomströmning. Därmed konstateras att de kan tas bort för att finansiera den prioriterade satsningen på ingenjörsutbildningar.