2018-06-28
På UXlibs i Sheffield föreläste Sara Lerén väldigt inspirerande om Inkluderande design och det spelades inte in men här är ett liknande föredrag som hon höll i Finland för ett par år sen för alla som längtar efter att höra mer av Sara.
https://vimeo.com/159666834
2018-06-05
I år föregicks UXlibs av en pre-conference workshop dagen innan konferensöppning. Tidigare konferenser har det funnits ett progressionstänk, första året inleddes med metoder, året därpå handlade om hur data bearbetas och förra året var temat etik, men fokus lades också på hur den insamlade datan appliceras på verksamheten. I tidigare års utvärderingar framkom det att många saknade grundkunskaperna om exempelvis metoder – därför erbjöds en pre-workshop som tog upp ett urval av de vanligaste metoderna. Just i år var det extra välkommet då 70% av de nästan 200 deltagarna (från 19 länder!) var newbies. Sverige var väldigt välrepresenterat, men vi blandade glatt upp oss med kollegor från bl.a. Singapore, Tjeckien och Kanada.
Pre-workshopen hölls av konferenskommittén; Andy Priestner, Matt Borg och Bryony Ramsden.
Här följer våra snabba anteckningar.
Och här finns en film med några bilder från dagen.
Vi höjer också ett varnande finger för att denna konferensrapportering kan innehålla en hel del svengelska – vi skyller detta på internationalisering.
Människan är konstruerad att ljuga om sina upplevelser
Vi är väldigt artiga och vill helst inte såra någons känslor ”It was great!”. Vanligt särskilt i fokusgrupper och intervjuer. Det finns (nästan) ingen mening med att göra användarundersökningar med frågor. Fokusgrupper tenderar att vara ett kompisgäng eller alltför samstämmiga och även här vill en inte såra ledarens känslor. Vi samlar också oftast de som är lika oss själva i fokusgrupperna, vita, medelklass och cis-personer (eller kollegornas barn). Vi är konstruerade att ljuga om våra upplevelser och vi vill vara artiga mot den som frågar.
Medskick: sluta med enkäter och fokusgrupper. Rekrytera aldrig användare i förväg.
Människor kan inte tänka utanför boxen
Det är omöjligt att förutse vad vi vill ha. Det är omöjligt att förutse sitt eget beteende. Kritik riktades även mot konferenser av typen Future of Librariesmed motiveringen: vi vet inte och vi kan heller inte veta.
Henry Ford och bilen: ”Om jag frågat hade folk velat ha en snabbare häst”. Vi måste sluta fråga våra användare hur vi kan förbättra våra tjänster – de vet inte. De önskar bara mer av något de redan har (fler exemplar av böcker, mer studieplatser osv.)
Om UX:en är tillräckligt bra behövs ingen customer service
Målet med UX är att få våra tjänster så självgående och begripliga som möjligt. Om användarupplevelsen är bra behövs mindre vägledning från oss. Genom att ta en snabb funderare kan vi nog alla komma på moment i vår verksamhet där UX skulle behövas – vilka frågor får vi varje dag och varför får vi just dem? Det beror inte på att användarna är tröga.
Vi kan inte tänka att våra tjänster ska vara användbara. Det är det allra minsta steget. Användbar går i detta fall att likställa med ätbar – vill vi gå på restaurang och få ätbar mat? Användbar och ätbar ska ses som en slags grundnivå.
Tänk istället: Useful – Usable – Desirable
Metoder
Inom etnografin är det vanligt att använda observation som metod, den enda intervjuformen som rekommenderas är den semi-strukturerade.
Många jobbar även med fotostudier, exempelvis genom att låna ut en kamera en timme och be studenterna fotografera sin favoritstudieplats, var de äter sin lunch, sina favoritskor osv. Ett samtal kring fotografierna är nödvändigt.
För ett UX-projekt rekommenderas 2-3 metoder, minst en som undersöker attityd och en som undersöker beteende. Alltså en som undersöker vad användarna säger att de gör och en som fokuserar på vad de faktiskt gör. (Webbsidor utvecklas huvudsakligen från attityder vilket enligt föreläsarna är helt galet).
Genom att observera hur användarna rör sig i våra lokaler över tid kan vi få fram Desire lines, alltså var människor går och var de inte går. Varför väljer de att gå en viss väg och hur kan vi använda den vägen för att designa deras upplevelse av våra bibliotek? Var rör de sig och var står de stilla. Desire lines lyfts fram som särskilt användbara vid placering av exempelvis informationsskärmar och skyltar.
Vid guerillaintervjuer är det av särskild vikt att även tillfråga eventuella ickeanvändare utanför biblioteket. Rekrytera inte alla i biblioteket, detta genererar en viss typ av användare.
Det räcker alltså med 8-10 personer. Oavsett vilken metod vi använder blir trender tillräckligt tydliga med det antalet respondenter.
Genom att undersöka beteende genom observationer, användarresor och touchstone tours (t ex låta användaren visa runt i biblioteket) eller attityder med hjälp av intervjuer, card sorting, love- och breakup-letters, graffiti walls mm får vi fram vad användaren gör och inte vad de säger att de gör.
Under eftermiddagen fick vi testa några av dessa metoder med kunniga och roliga föreläsare. Semistrukturerade intervjuer, cognitive mapping (över oss själva) och affinity mapping, där vi ombads skriva styrkorna hos vår nuvarande arbetsplats och grupperade dessa i kluster. Vid cognitive mapping är det av särskilt vikt att även notera sådant som inte ritas och därmed inte bedöms som viktigt (Johanna glömde exempelvis att rita sina barn..).
Mycket tacksamma över att vi anmälde oss till workshopen!
/Anna och Johanna
Efter vår card sorting light och våra scenarier hade vi ett förslag. Kanske så här?
2018-05-29
När vi undersökte OneSearch med hjälp av scenarier blev det tydligt att fasetterna (dvs högermenyn i OneSearch) är ett område som kräver fortsatt undersökning.
Endast ett fåtal av de respondenter som gjorde scenarierna testade att använda fasetterna, flertalet scrollade istället mest upp och ner på träffsidan och kollade lite stressat på högermenyn (vi kallade fenomenet för “sjösjukan”). Vi kunde konstatera att fasetterna verkade inte vara tilltalande att använda i nuvarande utformning. En naturlig följdfråga blev därför: kan vi göra något åt det?
Fasetterna blev därför nästa undersökningsområde. Efter metodinläsning i arbetsgruppen bestämde vi oss för att göra en så kallad kontrollerad/closed cardsorting, men i en lightversion. Detta innebar att respondenterna fick ta ställning till redan givna kategorier av befintliga fasetter istället för att helt fritt få kategorisera ett innehåll (open cardsorting). Den kontrollerade versionen passar bra när syftet är att utvärdera och testa en etablerad struktur.
Lightversionen innebar bland annat att respondenterna hittades i biblioteket under en dag (strax under 20 st personer), aktiviteten begränsades till ca 5 min/person och analysen av det insamlade materialet bestod av ett fokus på gemensamma drag, frekvens och mönster. Vi var två stycken som arbetade med aktiviteten, en ansvarade för att att hålla i övningen och den andra observerade samt förde anteckningar. Varje session fotograferades (urval & rangordning) för att kunna analysera resultatet i efterhand.
Varje respondent fick i uppdrag att göra följande och samtidigt berätta högt för oss hur hen resonerade:
Bilden visar en del av de fasetter/kategorier som gick att välja mellan:
En slutsats är att fasetterna som finns behöver vara mer tilltalande och lättare att förstå. De ska locka till användning! Just nu är det för många val och det är svårt att förstå varför de ska användas för att förbättra sökningen. I statistiken som vi tittade på innan undersökningen kunde vi se att fasetterna: vetenskapliga tidskrifter/peer review, böcker och artiklar var de mest förekommande avgränsningarna. Liknande tendenser såg vi i vårt resultat. En förekommande attityd bland de studenter vi träffade var att man ville ha omedelbar tillgång till materialet “här och nu, annars struntar jag i det”. Fasetterna tillgängligt på hyllan och UB Växjö eller UB Kalmar sågs som samma sak trots att de vid applicering innebär olika saker.
Utifrån resultatet arbetade vi i arbetsgruppen fram ett nytt förslag på hur högermenyn borde se ut för att locka och tilltala användaren. Fokus har legat på att ändra språket i rubrikerna, minska ner antalet val och se över placering/rangordning. Till exempel föreslår vi att rubriken Justera din sökning istället ska kallas för Förbättra din sökning och att Avgränsa till blir Läs nu? Alternativet Sortera på föreslår vi ska flyttas bort från högermenyn eftersom det handlar om visningen av träfflistan och inte medverkar till att förbättra/förfina sökningen (som de andra fasetterna gör).
Förslaget är överlämnat till Infra som kommer att se över vad som är möjligt att förändra. En mock-up bör vara klar efter sommaren som vi kan gå vidare med att testa. Håll utkik!
2018-04-19
Vårt arbete med OneSearch fortskrider och vi har genomfört kortare inspelningar med studenter som har blivit ombedda att söka fram material i OneSearch. Inspelningarna skedde i Kalmar och vi stoppade helt enkelt studenter på väg in i biblioteket och frågade dem om de ville hjälpa oss att utveckla vårt söksystem. (Blir alltid förvånade över hur många som helt självklart svarar “absolut” och inte ens frågar om tidsåtgång).
Vi hade med oss en bärbar dator och använde oss av Capture space för att spela in ljud och skärm. Inspelningarna varierade mellan 3,5-7 minuter och sammanlagt gjorde vi sju stycken. Enligt litteraturen räcker det med fem, de två extra gjordes mest för att vi som observatörer kände oss lite osäkra. Inför scenarierna inspirerades vi mycket av denna föreläsning av Michael Margolis.
Studenterna som stannade ombads att söka fram en artikel inom sitt ämne, kolla om den var granskad samt öppna den i fulltext (eller på skärmen som vi sa för att undvika att använda ord som fanns i gränssnittet).
Vi tittade sedan på inspelningarna var för sig och listade de tre största problemen för varje användare. Sen sågs vi tillsammans i grupp för att dela med oss.
Följande kom vi fram till:
Övergripande fanns en osäkerhet och ett bristande förtroende gentemot systemet.
Problem 1: Peer review (avgränsningen hette vid undersökningstillfället: “vetenskapliga tidskrifter” men samtliga letade efter en avgränsning som hette peer review. Dessutom allmän förvirring kring vad avgränsningen faktiskt betydde i OneSearch).
Problem 2: Fulltext (länkarna: placeringen av dem och utformningen)
Fler undersökningar behövs kring artikelpostens gränssnitt, fasetternas mängd och placering samt publikationstyper – hur tydligt är det i träfflistan?
Följande förbättringsförslag har lämnats till Infra:
– Byt namn från “Vetenskapliga tidskrifter” till “Peer Review” och avgränsa direkt till artiklar.
– Lägg in mouse over-förklaring för fasetten “Peer Review”
– Lägg in förklaring om avgränsningen “Peer Review”
– Placera överst i fasetterna (alternativ som bockas för)
UX-gruppen har börjat skriva på ett paper till konferensen Mötesplats Profession Forskning som kommer att hållas i Växjö 22-23 oktober. Här delar vi med oss av en processbild av hur det ser ut när vi resonerar oss fram till vilka olika delar eller spår vi vill ha med i det kommande papret. Deadline för formulera vår idé till paper är nu i dagarna den 23 april. Så det är intensiv skrivperiod som inleds nu. 
2018-04-16
Idag har UX-gruppen varit på ELUGswe (Ex Libris User Group Sweden) och deltagit på deras vårmöte i Jönköping. Vår programpunkt hade rubriken “Bli logisk annars jävlar! Om användaren och Primo” Vi presenterade vårt arbete med användarstudier på OneSearch så här långt. Vår idé var att prata om att användarstudier inte behöver vara så omständliga för att ändå ge ett intressant och användbart resultat. Efter vår presentation hade vi gruppdiskussioner där vi pratade kring frågeställningarna: “Hur utvecklar ni Primo tillsammans med användaren just nu? Finns det utveckling vi kan samarbeta kring?”
Det var en givande diskussion som förhoppningsvis sått några frö till kommande samarbeten och undersökningar.
2018-04-12
Idag har våra studenter som läser på biblioteks- och informationsvetenskapliga programmet och som den här veckan gör sin VFU (verksamhetsförlagd utbildning) hos oss, provat på att göra en UX-undersökning av kurslitteraturen på biblioteket. De använde sig av metoden att samla in skriftliga kommentarer på papper där en kan skriva vad en gillar på den ena sidan och vad en inte gillar på den andra. Metoden är enkel både att förklara och att genomföra. Dessutom går det ganska snabbt att få in en stor mängd data. VFU-studenterna upplevde att det var lätt att få in svar och att få personer att svara eftersom det går snabbt att svara. Ett exempel på att UX inte behöver vara så komplicerat. Nu återstår att bearbeta materialet och det är ju en annan historia som kan ta lite tid…
2018-03-16
Nu har vi lämnat steg 1 där vi i chattgenomläsningen och love and breakup-letters fokuserat på vad användarna säger att de gör. Planeringen har nu börjat för nästa steg där vi fokuserar mer på vad de faktiskt gör – beteende framför attityd.
I fortsatta undersökningar kommer vi att utgå från de teman vi såg i chattgenomläsningen, som också bekräftades i insamlingen av love and break-up letters: fulltext, fasetter, reservationer och beställningar samt mina lån.
Viktigt att reflektera kring är att i chatten får vi bara våra användares problem (sällan någon hör av sig och bara är nöjd och tycker att allt fungerar). I Love and breakup får vi båda delarna – både positiva och negativa utsagor.
Nu går vi vidare med användarnas beteenden där vi arbetar med olika kvalitativa metoder. Vi kommer både ge användaren bestämda uppgifter att utföra, men även be dem att guida oss. Detta sker både genom planerade sessioner och mer förutsättningslöst.
Tillsammans med Infra har vi bestämt oss för att ta fokus på det elektroniska – alltså fulltexter och fasetter.
Fortsättning följer!
2018-02-14
Idag på Alla hjärtansdag har UX-gruppen varit ute i biblioteket med en uppmaning att skriva kärleksbrev eller göra-slut-brev till söksystemet OneSearch. Under dagen har vi fått in 39 brev: både med kärleksförklaringar och kritik.
Några av citaten ur breven:
Varför är du så komplicerad? Varför måste jag vara så noggrann?
Smidigt att använda istället för de separata databaserna
One-Search är den bästa söktjänsten av dem jag provat. Kan göra det tydligare att visa de kategorier man kan välja på i ”högerspalten” när man vill dela in sin sökning
Vi tackar för alla brev och tar med oss innehållet i det kommande arbetet med utveckling av söksystemet.
/UX-gruppen <3
Recent Comments