Användarundersökningar inför universitetskajen

2020-02-28

Denna veckan har UX-gruppen, samordningsgruppen för flytten samt uppdragsgruppen för handledningytan på Kajen haft ett heldagsmöte för att planera användarundersökningar kopplade till UB:s erbjudande av stöd och service på Universitetskajen. Användarundersökningarna genomförs under mars månad.

 

 

 

 

 

 

 

 

Vårt fokus är: 

  • Vilka behov tar vi hand om?
  • Vilka behov har studenten?
  • Vilka förväntningar finns?
   Behov och attityder  – What people are really doing and what people say that they are doing. 

Tidigare insamlat material: 

  • Linnébarometern
  • Analysrapporten av texthandledning och bokad sökhjälp
  • Statistiken från Drop-in
  • Bokningar sökhjälp
  • Bokningar studieverkstaden (senaste tre månaderna)
  • Inkommande chattar
Utöver det har vi valt att komplettera med följande metoder:

Fotodagbok: studenter från olika fakulteter fotograferar sin studievardag under en vecka. Därefter träffar de någon av oss för en kortare intervju där de berättar om sina bilder. På detta sätt placerar vi  UB i ett större studerandesammanhang. Göteborgs UB har tidigare genomfört fotodagbok med funka-studenter de har vänligt nog delat sitt resultat med oss.

Gerillaintervjuer: snabba korta intervjuer där vi haffar studenter på språng. Genomförs på UB samt nere på Universitetskajen.

Frågor på Kajen:

  • UB flyttar snart ner till Universitetskajen. Hur vill du ha hjälp av oss då?
  • Saknar du UB här nere idag? Om ja, vad saknar du? Om nej, varför inte?

Frågor på UB:

  • Vad gör du på UB idag?
  • Har du någon gång frågat personalen om hjälp?

Kognitiva kartor: Vi sätter upp en bemannad station för kartritning. Bemannad för att kunna få en förklaring till teckningarna.
Rita: Hur använder du bibliotekets tjänster som student? alt. Vad betyder biblioteket för dig?

Fråga på whiteboard (fysiskt på båda orterna): Frågorna byts varje vecka.

Pop-up fråga (webben): Som komplement till whiteboarden som bara når våra fysiska besökare.
Frågor: Är du: student, anställd, allmänhet? Varför besöker du UB:s webbsida nu? Vilken hjälp behöver du från UB?
De två senare med fritextsvar. 

Dutt-metoden: Whiteboard eller blädderblock placeras ut tillsammans med en fråga med olika alternativ. Användaren sätter en “dutt” på alternativen som föredras. Fråga: hur vill du helst ha hjälp av oss?

Frågeformulär (frågor i informationsdisken): Liknande referensfrågemätningen, men detta sker under två veckor och gäller alla frågor vi får i informationen.

Genom dessa metoder samt tidigare insamlat material hoppas vi få en bra inblick i användarens behov för att därefter kunna designa vårt stöd och kommande erbjudande i både first- och secondline.

Decenniets första UX-möte

2020-01-31

I går träffades vi i UX-gruppen för vårt första möte i det nya decenniet. På mötet deltog också två kollegor från Kommunikationsavdelningen som var med på utbildningen med Andy Priestner i höstas. Tillsammans tittade vi på det insamlade materialet från utbildningsdagarna. Vi delade in materialet i förhållande till vilken personalgrupp hos oss som ansvarar för den eller de delar av verksamheten som berörs.

Denna fördelning av det insamlade materialet är i tråd med vårt lite förändrade förhållningssätt, nämligen att fler kollegor än vi som ingår i UX-gruppen ska arbeta med användarcentrerade metoder. Höstens utbildning var också ett steg i denna process. I samband med att fler kollegor ska involveras och själva genomföra undersökningar ändras vår roll i UX-gruppen. Framöver kommer vi främst att agera som ett stöd till våra kollegor i arbetet med användarcentrerade metoder.

Under mötet diskuterade vi också vidare möjligheter till samarbete mellan Universitetsbiblioteket och Kommunikationsavdelningen. Här finns det spännande möjligheter, inte minst när det gäller Wayfinding.

UX-året 2019

2019-12-20

Så här dagarna före jul vill vi se tillbaka på året som gått och vad vi åstadkommit, motgångar och det som varit bra.

Utbildningen med Andy gav oss en rejäl knuff framåt. Många av kollegorna kom med i arbetet och tillförde entusiasm och nya tankar vilket kommer förstärka vårt arbete med way-finding i vår.

  • Vi kanske tog ett kliv till på den berömda UX-trappan. Många fler möten än vanligt har det kategoriserats och flyttats runt post-it-lappar.
  • Vi har lärt oss mer om idégenerering och att inte glömma bort att designa prototyper
  • Vi har ställt ut anslagstavlor både i Växjö och Kalmar och det har ökat vår medvetenhet om vad våra användare önskar sig.
    Vad gick inte så bra:
  • Vår planering har inte alltid stämt med verkligheten. Saker tar tid!
  • Snabbare uppföljning har vi ibland missat. Prototyp-kort testperiod-test igen och förbättre får bli vårt nyårslöfte!
  • Inför 2020 tänker vi så här:
  • Ta med användaren redan från början när vi vill förändra något!
  • Viktigt att fortsätta förankra vårt arbete med ledningen.
  • Vikten av bra samarbete med t.ex nätverket vi deltar i och som har gett oss mycket inspiration. Inse att vi inte behöver göra alla undersökningar själva. Användarens åsikter kan vara ganska lika i Malmö, Karlstad, Karlskrona, Göteborg, Kalmar och Växjö.
  • I julklapp önskar vi oss ett UX-labb!

Tips i jultid, podd och guide

Många arbetar med användarcentrerade metoder utan att kalla det UX. Detta vet vi men tänker kanske inte alltid på.

Vi hämtar inspiration från många olika ställen och ett av dem är podden “Greppa UX”. I ett av avsnitten hörde vi om SKR (Sveriges kommuner och regioner) Innovationsguide och vi blev nyfikna och kollade upp den. Det finns en steg för steg-guide som innehåller bl.a. filmer.

Så här skriver de själva:

När ni använder Innovationsguiden kommer ni att:
• förstå er utmaning ur användarens perspektiv
• förstå vad som skapar ett värde för användaren och om ni verkligen löser ”rätt” problem
• arbeta fram tjänster och processer som används och uppskattas av användaren

Nätverksmöte i Malmö

2019-12-10

Tre av oss åkte på nätverksmöte igår, den här gången ordnat av kollegor på UB i Malmö. Tillsammans fick vi utforska och testa: hur hittar ovana användare på biblioteket? Det är lätt att känna sig bortkommen på ett bibliotek en inte tidigare har besökt och det är inte säkert att professionen hjälper så mycket. Vi fick lösa olika uppgifter och ge feedback.

Vi delade också med oss av olika sätt vi involverat användarna i vårt arbete på senare tid. Malmö UB  berättade om ett projekt de gjort tillsammans med andra bibliotek.”Gränsöverskridande biblioteksverksamhet”. Folkbibliotek, sjukhusbibliotek och forskningsbibliotek hade tillsammans undersökt begripligheten på de olika biblioteken och hur det går till när vi hänvisar till varandra och vilka frågor vi hänvisar. De undersökte också språket vi använder, kallar vi samma service/tjänst för olika termer t.ex?

Kollegorna i Göteborg hade med hjälp av fotodagbok undersökt studenter med läs- och skrivnedsättningars  studievardag. Det var en del av en nationell undersökning initierad av expertnätverket för service till studenter med läs- och skrivnedsättning. På frågan om medverkan var det många studenter som ville delta i undersökningen, vilket var glatt överraskande. Sex studenter fick slutligen i uppdrag att ta ett antal bilder på sin studievardag. Den uppföljande intervjun utgick från bilderna och leddes av två bibliotekarier, en som antecknade och en som intervjuade. De upplevde att metoden att fråga och diskutera medan studenterna visade sina bilder var ett väldigt bra sätt att få veta mer. Resultat var att dessa studenter arbetar hårt och får utarbeta en egen studieteknik. En del använder rörelse för att öka koncentrationen och de känner sig utsatta i vissa undervisningssituationer och grupparbeten. Elin, Linn och Emma som presenterade materialet har arbetat med idégenerering för att kunna erbjuda hjälp för problemen som påvisades.

Själva berättade vi om den insamling, kategorisering och idégenerering som vi gjorde under Andy Priestners ledning för ett par veckor sedan och lite om UXlibs i somras som få i gruppen haft möjlighet att åka på.

Vi fick också titta på Malmös ateljé som var ett fantastiskt rum med många möjligheter, kanske ett sånt UX-labb som vi önskar oss!

Andra dagen på UX-kursen med Andy Priestner

2019-11-19

Dags för praktik!
Andra dagen genomfördes i Växjö och nu skulle teorierna från gårdagen praktiseras. Med hjälp av flera olika metoder samlade vi in material om vad våra användare gör och vad de säger att de göroch det vi ser att de gör.

Vi använde Card sorting, observation, gerillaintervjuer, love and break up-letters m.m.


Andy betonade särskilt vikten av att le, berätta varför vi frågar och inte bara vänta oss direkt svar från studenter/forskare utan att de har förstått vårt syfte.
För att komma igång så fick vi själva skriva UB:s/LNU:s/KOM:s största styrka och största svaghet.
Andy hade många synpunkter på hur dåligt vi kategoriserade lapparna och tyckte vi behövde mer övning.


Ett tips är att hålla koll när en sätter upp lapparna och kategorisera under tiden.

En gerilla-intervju ska vara i 3-5 minuter och det finns en 80/20%-regel. Den som intervjuar ska försöka att inte prata mer än 20% utan vänta in respondentens svar och vara tyst. Ställa följdfrågor och inte gå strikt efter sin egen lista av frågor. Vara lyhörd och vänlig. Se till att också intervjua icke-användare.

Sen vandrade vi iväg och min erfarenhet blev att de flesta sa ja och att även om de först sa nej på om de använder biblioteket så gjorde de det på ett eller annat sätt även om det kunde vara ett helt annat bibliotek eller bara digitalt. På vad de använder biblioteket till var det tydligt att det i första hand var ett ställe att sitta och studera på och att få använder personalen för att få hjälp. De möts där och sitter där, ofta hela dagar och flera dagar i veckan. På frågan om favoritplats svarar de flesta att en får ta vad som finns ledigt och önskade sig fler platser, fler ställen att ladda, fler grupprum och mest av allt: ställen där en får äta och kan värma sin mat!


När det gällde love- and break-up-brev ansåg Andy att erfarenheter visar att vi får mer ut av att fråga om break-up-brev för då skriver de flesta många saker som skulle kunna göras bättre. En bra sak med metoden är att en kan förvänta sig mer ärliga svar än när en intervjuar. I det senare fallet vill de inte göra den som intervjuar ledsen.

Ofta kan det vara bra att be en hel grupp att skriva såna brev samtidigt så studenten inte tycker att situationen känns konstig. Detta kan även gälla de kartor vi ber dem rita, över t ex vad UB innebär för dem eller vilken del UB har i deras studentliv.
En del av oss genomförde touchstone tours, en metod där användaren får beskriva vad de gör på UB, vart de går eller inte går och be dem visa favoritställen och vad de kallar de olika miljöerna. Det gäller att tänka att även det som inte sägs ger oss information.

Det vanligaste svaret en brukar få när vi ber om deras hjälp är enligt Andy att de förklarar att de inte är rätt person att fråga, att de inte kan något om biblioteket osv. Då gäller det att försäkra dem att de är perfekta och kan hjälpa oss med mycket.

Observationer har vi inte använt så många gånger och en del av deltagarna passade på att prova. Att sitta en timme och bara iaktta ger mycket data och behöver upprepas flera gånger innan en drar några långtgående slutsatser. Det är inte så lätt att rita en karta första gången men övning ger färdighet.

Efter insamlandet fick vi tematisera våra olika fynd i kategorier , Problem/negativt, positivt/lovord, observationer/beteende och användares idéer. Vi klustrade dem och satte nya kategorier. En del lappar flyttades runt mellan de olika fyra övergripande kategorierna och på så sätt blev det synligt vilka områden som var ofta förekommande och kunde delas upp ytterligare. Flera teman togs upp inom de olika kategorierna och skulle nu sättas samman. Till exempel grupprum nämndes både som ett problem och att det fanns beteenden kopplade till temat. På detta sätt berikades materialet genom att flera teman belystes från olika perspektiv.

Nästa steg i processen var idegenerering med hjälp av metoden 5-6-8 . Vi började själva i 5 min för att komma på idéer om hur vi kan komma vidare. Att börja själv är viktigt för att hitta sin röst. Därefter berättade alla två idéer vilket var intressant att ta del av. Därefter fick vi alla bidra med en vild idé – vad sägs om en studiemiljö som anpassar sig helt efter användarens behov? Alla fick 15 röster att fördela på förslagen.

Sen kom vi till det Andy framhöll som det viktigaste, själva designen. Vi delades in i grupper och de högst rankade förslagen delades ut. Vi är så bra på att samla och analysera men inte lika vana att bygga. Genom att arbeta på detta sätt möjliggjordes en helt annan nivå av gemenskap och samarbete, alla bidrog i insamlingen och utifrån datan kunde vi bygga vidare bidra till varandras idéer och insikter. Inspirerande! Gör en pilot – testa – ändra lite –testa igen – ändra igen och fortsätta så. Det ska gå snabbt! Ofta är det personal och inte användare som klagar. Standardsvaret på detta är:
”Det är bara en pilot” Detta är de fem viktigaste orden inom användarcentrerade undersökningar. Blir användaren nöjd kanske personalen följer efter.Ibland måste vi ändra ändå och inte bry oss om att några i personalen tyckte det var bättre förr eller så här kan en väl inte göra.
Väsentligt är att arbeta agilt och snabbt istället för att grotta ner sig i detaljer och kostnader. Vi ska inte sträva efter det något färdigt – ut med det bara! Släppa halvfärdiga idéer och få dem justerade av våra användare istället för att söka perfektion. Tänk på att alltid arbeta med användaren, inte för.
Involvera designutbildningar kan vara en bra idé och har prövats med gott resultat på flera lärosäten. Han berättade om en tävling där de tre bästa förslagen fick designa ett plan var.

Det bör stå om UX i alla våra styrdokument och i våra utannonserade tjänster och jobbeskrivningar.  Om du inte är här för användaren – vem är du då här för?

Vi fick en uppmaning att bli modigare! Fråga efter förlåtelse efteråt istället för tillåtelse innan! Just do it!
UX lab är nödvändigt för kreativiteten och det fortsatta designarbetet. Att ha ett rum för att utveckla piloter på och inte behöva plocka undan efter varje möte måste till om utvecklingen ska bli genomlyst ordentligt. Där kan både studenter och personal jobba vidare med utvecklingen.
Ibland kan ordet UX bli för provocerande och att istället tala om att utveckla med användaren eller användarcentrerad utveckling kan vara ett bättre idé. Det är ju inget nytt, vi har alltid frågat användaren men att inte bara lyssna på vad de säger och vad de säger att de gör utan vara uppmärksamma på vad de verkligen gör genom observationer, scenarier, touchstone tours får vi en mer heltäckande bild.

Jag tror att alla var överens om att det var verkligen lärorika och roliga dagar där vi samlade in riktigt mycket material som vi kan gå vidare med.

Första kursdagen med Andy Priestner

2019-11-18

I dag har vi påbörjat vår tvådagarskurs med Andy Priestner. Vi som är med är en blandning av kollegor från olika delar av verksamheten. Det har varit en intensiv dag med både teoretiska och praktiska inslag. Andy har berättat om många olika metoder och vi har själva fått testa cognitive mapping, user journey mapping och idea generation. I dag har vi testat på oss själva och i morgon är det dags att testa på våra användare.

Vår första övning var att definiera vad UX är. Saker som kom fram här var hur UX-metoder kan ge insyn i andra dimensioner än enkäter och statistik kan, exempelvis vad folk känner och upplever. UX kan dessutom hjälpa oss att få syn på vad våra användare gör och inte enbart vad de säger. Det är bra att bli påmind om vad som är bra med UX-metoder. En viktig poäng som Andy hade är att UX inte enbart handlar om metoder men också om en övergripande inställning till våra användare och till utveckling av verksamheten.

Andy påpekade också hur viktigt det är att verkligen våga testa och våga göra. Vi ska inte vara rädda för att göra misstag! Research och design bör dessutom

fungera i ett samspel så att vi inte stannar vid att undersöka. Där är idea generation ett bra verktyg för att komma vidare från det insamlade materialet till att både skapa nytt och förbättra till exempel befintliga tjänster.

Vi får inte heller glömma användarnas grundläggande behov. Välfungerande toaletter och möjlighet att äta och dricka är viktiga förutsättningar för en bra användarupplevelse. Och glöm inte att fylla på häftapparaterna 🙂

Test av User journey mapping

2019-11-07

Idag har vi testat user journey mapping genom att ge fyra användare en referens (likt de som står i kurslistorna) och be dem söka fram boken och hitta den på hyllan. Vi gjorde detta i par där en “skaffade” användare och skötte snacket medan den andre gjorde noteringar i ett schema vi tagit fram samt gjorde noteringar på en karta över biblioteket hur vi rörde oss.

En snabb lärdom är att det är svårt att hänga med i vad som händer och samtidigt föra anteckningar.
Vi blev i flera fall fascinerade av användarnas strategier för att hitta boken, exempelvis skrev ingen ner signum utan gick på känsla när de väl hittat rätt hylla. Vi har inte analyserat resultatet än, men märkte redan idag att vi kommer gå vidare med metoden för att testa fler scenarier.

Vi återkommer!

Wayfinding på UB

I UX-gruppens uppdrag ingår att arbeta för att UX används som en del i verksamhetsutvecklingen. UX-gruppen initierar därför kontinuerligt olika aktiviteter som syftar till att gemensamt lära mer om UX, exempelvis uppdateras bloggen med jämna mellanrum och i mitten av november erbjuds en kurs och workshop om UX ledd av Andy Priestner. Ytterligare en aktivitet är att vi under hösten har/ska besöka sektionerna för att ha ett moment om UX. I skrivande stund har vi besökt Lärandestöd och Medieförsörjning, de andra sektionerna är inbokade senare i höst.

På sektionsmötena har vi kort pratat om UX, berättat om det pågående arbetet om Wayfinding på biblioteket och gemensamt spånat fram ytterligare relevanta UX-områden (där vi upplever att användarna ställer många frågor till oss). Det insamlade materialet har sedan bearbetats av UX-gruppen för att synliggöra områden som behöver arbetats vidare med. Resultatet visar att det finns en del återkommande områden som skulle behöva UX:as.

Dessa är:

  • Hitta bok
  • Hitta i lokalen
  • Skyltning
  • Låna och reservera

Utöver dessa större områden fångades också andra teman in, dock inte i samma volym som de som listas ovan.

Hur går vi vidare? UX-gruppen föreslår att Hitta bok, Hitta i lokalen och Skyltning vävs in i arbetet med Wayfinding. Under höst/vinter kommer UX-gruppen att genomföra olika riktade undersökningar, bland annat med hjälp av User Journey Mapping där användare kommer att få genomföra olika uppdrag som har att göra med att söka och hitta i biblioteksmiljön. Låna och Reservera ställs på väntelistan för kommande UX-arbete då detta område redan har förekommit i det tidigare UX-arbetet med OneSearch. De andra områdena kommer att lämnas vidare till respektive funktion för ytterligare beredning innan UX kan genomföras, här är gärna UX-gruppen ett bollplank.

Tack för allt arbete hitintills i sektionerna! Och fortsättning följer i och med de inbokade träffarna med de andra sektionerna.