Rektorsbloggen

Den 2 september presenterades en kulturkanon för Sverige. En utgångspunkt för historieintresse är alltid vad man i samtiden fruktar mest och hoppas på inför framtiden.

Utredningen menar: ”Sverige är i dag präglat av en stor splittring rörande tillit, trygghet, social sammanhållning och gemenskap. I detta läge finns behov av att tydliggöra och tillgängliggöra det kulturella arv som har format landet, som en gemensam referensram för både nya och etablerade medborgare.”

Betänkandet innehåller en kommenterad och tänkvärd lista på både konstformer och samhällsfenomen. Den har skapat en livgivande diskussion där många fler förslag kommer på vad läsarna menar är betydelsefulla delar av det svenska kulturarvet som format vår tid.

Övergången från sommarens rytm till arbetslivet kan kännas svår och abrupt. En definitiv milstolpe för universitetens ledningar är när alla rektorer samlas i mitten av augusti för att gemensamt och förutsättningslöst sätta ett gemensamt landskap för årets stora frågor – så långt de kan överblickas.

På detta rektorsmöte diskuterar vi konkreta svar på en rad utredningsremisser och förväntningar på regeringens höstbudget. Principiella försvar för akademisk frihet står i kontrast mot många detaljerade utspel där politiken vill styra utbud och innehåll i både forskning och utbildning. Detta gnager på lärosätenas möjlighet att leda verksamheten optimalt. Vi har fått en ny utbildningsminister. Igen. 

Vi behöver bli bättre på att visa hur vi som fria lärosäten tillsammans med våra akademiska lärare och studenter tar ansvar och åstadkommer en både nyskapande och användbar kunskapsbildning. 

Sverige är åter det mest innovativa landet och vi har en mycket god matchning mot arbetsmarknaden – och beredskap inför en okänd framtid! 

In our academic community, we have a common understanding of strong correlation, or even identity, between higher education institutions (HEI), human rights, and democratic values. There is evidence to support this strong relationship (global research from Gothenburg University, both on quality of governance and variation among democracies¹): education and HEI strengthen democratic political culture in all cohorts – and more so the higher the education is.

These findings can be corroborated also over centuries of successive progress and enlightenment. But during recent decades the simultaneous growth of authoritarian regimes and growing investments in the academy seems to counter the truth of the assumption. Perhaps the example of China is the most challenging, even if USA is the most recent, urgent and alarming – with plenty of examples in between.

Frankrikes president Emanuel Macron och Europakommissionens ordförande Ursula von der Leyen fångade den 5 maj en möjlighet i den katastrofala utvecklingen av akademisk (o)frihet i USA. Frankrikes president bjöd in företrädare för Europas 64 europauniversitetsallianser till en lansering av uppgraderad politik på det akademiska området – Choose Europe for Science. Eventet tog plats vid fantastiska Sorbonne-universitetet i Paris där även industri, samhällsföreträdare och europeiska politiker deltog.

Macrons och von der Leyens uppgraderade politik innehåller en europeisk lagstiftning för akademisk frihet med fortsatt värnande av öppen vetenskap, som en grundläggande och värdeskapande frihet. Den handlar också om att säkra volymen av forskningssatsningar om minst tre procent av BNP.

In English below

I en tid av global oro och förändring måste svenska universitet ta ett större ansvar. Genom att värna om akademisk frihet och främja öppet vetenskapligt utbyte, ta en ledande roll i att stärka demokrati, välfärd och försvar, samt omvärdera relationen till USA, kan vi bidra till en stabilare och mer rättvis värld.

Världsordningen är i kris. Varje morgon vaknar vi till nya bevis på att de konstitutionella konfliktlösande mekanismer som burit upp det internationella systemet monteras ner. Auktoritära regimer flyttar fram sina positioner, medan demokratiska institutioner prövas i sina grundvalar. Hur påverkas Sverige och Linnéuniversitetet av den dramatiska utvecklingen i världen? Vilken roll ska vi ta, och vilka lösningar kan vi bidra med? 

Universitetens fundament bygger på akademisk frihet, långsiktig och samhällsrelevant kunskapsbildning. Men vad händer när dessa värden utmanas? Vi som del av den globala akademin kan inte blunda för de pågående förändringarna – vi måste aktivt förhålla oss till dem.

Låt mig vidga tidsperspektivet i två dimensioner för att bidra till navigationen.

Under Linnéuniversitetets Akademiska högtid den 31 januari 2025 i Kalmar höll universitetets rektor Peter Aronsson två tal. Det första var ett högtidstal som hölls under akademiska ceremonin och sedan höll han även ett tal under den högtidsmiddag för särskilt inbjudna gäster som ägde rum efter ceremonin. Båda talen publiceras i sina helheter här. 

Högtidstalet under den akademiska ceremonin

Vid akademisk högtid är det akademins främsta bidrag till kunskapsbildningen som uppmärksammas och firas! Vi har under 2024 haft den mest omfattande forskningen någonsin, uppskattningsvis nära 900 projekt i gång inom många olika akademiska och samhällsviktiga områden. Anslagen kommer direkt från riksdagen och i allt högre grad genom framgångsrika ansökningar och insiktsfulla samarbetspartners. 

Forskarstudierna har krönts med examen för ett 40-tal doktorer. 40.000 studenter har ökat sin akademiska kompetens och 3.778 avlagt examen – till sin egen och omvärldens fromma! 

Linnéuniversitetet är ett brett universitet verksamt i sydöstra Sverige. Vi spelar en avgörande roll för regionens kompetensförsörjning genom våra utbildningar och genom att vi blir en region där man vill bosätta sig, utvecklas och investera för framtiden. En bred uppsättning kompetenser inom Välfärdens kärna och Skogens värden utgör våra styrkeområden.

Vi startade med framgång vår första civilingenjörsutbildning i mjukvaruteknik år 2020, vi antar även till civilingenjörer i datavetenskap och teknisk matematik till hösten 2025 – och vi vill fortsätta med fler tekniska utvecklingar med både bredd och spets. 

Lägg därtill att vi har Sveriges bästa lärarutbildning, våra satsningar på eHälsa, juristutbildning, turism, ekonomi, språk och kultur – ja, listan kan bli lång – så bidrar vi med attraktiv kompetens till gagn för hela landet i allmänhet och sydost i synnerhet!

Vi arbetar alla i en värld som är både lokalt förankrad och globalt uppkopplad. Det är väldigt tydligt för ett universitet, där all forskning byggs och får värde genom internationella nätverk. Väldigt konkret har vi mer än 2 000 internationella studenter som med sina erfarenheter berikar våra seminarierum. De akademiska värdena är inte identiska världen över, men de står nära och stödjer demokratiska värden. Samtidigt levererar vi som universitet riktig och viktig kunskap till 44 000 studenter varje år, och ger på så sätt även företag och välfärd kompetenser som avgör deras kvalitet och konkurrenskraft.

Varför ser då världen inte ljusare ut än den gör? Krigen och flyktingarna ökar, politikens förmåga att ta fatt i klimatlösningarna är inte övertygande, demokratin går i många dimensioner bakåt. Satsningar på forskning och utbildning görs, men de görs ofta på kort sikt och tar i allt för hög grad formen av kortsiktiga arbetsmarknadsåtgärder.

Det finns en djup tankemässig koppling där vi ser demokrati som en mer upplyst, förnuftsstyrd samhällsordning med respekt för allas lika värde, men också med ett kritiskt kunskapssökande. 

Demokratiska samhällen startar till exempel inte krig med varandra.

Välstånd och krishantering möts bäst med bäst kunskapsunderlag – och det skapas bäst av en global akademi som samverkar, delar och för ut sin kunskap i överensstämmelse med principerna för Öppen vetenskap.

För att markera akademins tilltro till detta – och ansvarstagande för en god samhällsordning genom en fri forskning och utbildning – så har många lärosäten undertecknat Magna Charta Universitatum. 

Debattartikel i tidningarna Barometern (241011) och Smålandsposten (2410) från Linnéuniversitetets rektor Peter Aronsson.

För 150 år sedan insåg beslutsfattarna i sydöstra Sverige att järnvägen var det som skulle öka tillväxten i regionen genom att förbinda Karlskrona, Kalmar och Växjö med resten av världen, via Södra stambanan, mot Stockholm eller Malmö och kontinenten. Invigningen av den nya banan skedde med pompa och ståt, något man kunde återuppleva den 10 augusti i år då veterantåget med det stora svarta ångloket anlände Kalmar station med rökmoln och ångvissla.

Ironiskt nog går månaden augusti 2024 också till historien som en av de mest problematiska, sett till mängden förseningar i tågtrafiken mellan Kalmar och Växjö.