UX – User Experience på universitetsbiblioteket

Idag har vi deltagit på ett nätverksmöte ordnat av kollegor på Samhällsvetenskapliga biblioteket i Göteborg, en av oss i UX-gruppen på plats och två via länk under delar av mötet. Det är alltid inspirerande och roligt att träffa  UX-are från andra bibliotek. Med på träffen var kollegor från flera bibliotek inom Göteborgs universitet, Karlstad universitetsbibliotek och på länk Malmö universitetsbibliotek plus då några i vår grupp vid Linné.

Vi delade erfarenheter från UX-arbete som vi gjort. Det Pedagogiska biblioteket i Göteborg delade med sig av sin egen metod som går under namnet: “dot-map”. En metod de framgångsrikt använt för att undersöka studiemiljöer. Kortfattat går den ut på att studenter har fått sätta pluttar på vilka platser i biblioteket de tycker om och vilka de inte tycker om. En bild av hur studiemiljön upplevs växer på det sättet fram. Det som jag tyckte var särskilt intressant var hur de arbetade med att komma vidare efter att studenterna sagt sitt. De använde sedan metoden work-like-a-patron och testade att arbeta på de platser som studenterna tyckte var dåliga. På det sättet fick de en större förståelse vilka problem som fanns och kunde också lättare åtgärda problemen.

Det finns flera likheter mellan hur arbetet med UX på de olika biblioteken fungerar och vilka utmaningar vi ser. Ett återkommande tema i dagens samtal var hur UX på riktigt ska kunna genomsyra en verksamhet och inte fastna i fina formuleringar i styrdokument av olika slag. Andra frågor som vi diskuterat under dagen är vikten av återkoppling till  de som lämnar sina synpunkter till oss. Att på ett tydligt sätt berätta vad de olika undersökningarna har bidragit till för förändringar.

En del av dagen testade vi också att arbeta med skuggning. Vi som var obekanta med det Samhällsvetenskapliga biblioteket fick ett antal uppgifter att utföra och blev samtidigt skuggade. Jag som blev skuggad och fick uppgifter att hitta en bok på hyllan som inte var en kursbok och hitta ett ledigt grupprum. Två ganska vanliga ärenden en kan ha på biblioteket, men ack så komplicerat att faktiskt  utföra.  Det var riktigt lärorikt att få testa på. Så spännande att få se hur det är att navigera i ett hus utan att känna till hur det är tänkt. Efter skuggningen arbetade vi med en idégenereringsmetod för att ta vidare de idéer och tankar vi fick efter att vi varit runt i huset. Vi använde oss av metoden 6-8-5 ”Rapid ideation”. Genom den metoden kunde vi snabbt hitta flera idéer till vad som skulle kunna vara intressanta teman att gå vidare med för att förbättra och utveckla verksamheten. Vi lämnade rummet med en tavla full av post-its med olika idéer. Som vanligt lika fascinerande att se hur många idéer som kan komma fram på relativt kort tid.

På återseende i nätverket i november då i Malmö!

Idag vill vi tipsa om två intressanta artiklar.

I Start with an Hour a Week: Enhancing Usability at Wayne State University Libraries  beskriver  författarna hur en kan arbeta med gerilla-inspirerade metoder, men på ett mer planerat och medvetet sätt. Artikeln tar också upp vikten av uppföljning och att inte fastna i att göra enstaka undersökningar, utan att vinsten ligger i att det iterativa. Biblioteket som artikeln handlar om gjorde exempelvis regelbundna tester en bestämd tid varje vecka under ett helt läsår. Något att fundera på när en planerar undersöknigar. Artikeln visar på att det inte behöver bli mer krävande att lägga upp arbetet på det sättet, utan vinsten som biblioteket upplevde var att de fick ett ökat användarfokus.

Den andra artikeln How Much Research is Enough? berör det intressanta frågan om hur mycket undersökningar som behöver göras för att kunna dra slutsatser och vikten av att vara medveten om den bias som kan uppstå när en samlar in data. Artikelförfattaren ger också exempel på hur en kan planera olika undersökningar beroende på förutsättningar, problemområde och val av metod.

Vi läser och inspireras inför våra kommande UX-undersökningar.

Vi hade ett möte om våra sociala medier och hur vi ska jobba med dem. Vad vill studenterna se på facebook, funderade vi. Varför inte fråga dem? Vi bestämde oss att fråga minst fem var men det var så roligt så det var svårt att hålla sig till bara fem.

Till vårt nästa möte har vi med oss massor av synpunkter att analysera och tänker att vi måste bli bättre på att fråga varje gång vi tänker på vad våra användare vill 🙂

Ett litet axplock av vad de sa:

”Jag sitter här och tittar på studenter som liksom jag pluggat här i tre år. Jag vill veta vad de gör. Intervjua dem!”

“Berätta om att en kan ha praktik utomlands”

“Bakom kulisserna på UB. Eller förresten i alla hus. Visa upp bibblan för studenterna, många vet inte att de här miljöerna finns”

“Intervju med forskare om forskning”

“Information om öppettider och drop in”

“Skriv trevligt om den fina miljön – många vet inte hur fint det är att plugga här. Bilder från de olika miljöerna, massor av bilder”

“Jag läste jag för kanske två år sedan ett “roligt” men intressant inlägg om semikolonet, dess användning och historia – vilket jag konstigt nog kommer mycket väl ihåg (Jag tror det var på UB-sida, eller så var det Linnéuniversitet i sig… nu blev jag osäker). Det var i alla fall ett inlägg jag uppskattade !”

“Vi vet ej vad biblioteket gör. Det skulle vara kul att få veta. Har ni till exempel föreläsningar eller evenemang här?”

“En ungdomlig ton – mer skön approach”

“Visa upp att biblioteket är ett bra hängställe, man kan komma hit bara för att komma hemifrån och vara på ett skönt ställe!”

Kan vi leva upp till detta? Det får vi se efter vi analyserat svaren.

Vid vårt senaste möte pratade vi mycket om vikten av att göra pilotundersökningar. Hur en fråga som en konstruerar i ett första läge kan uppfattas som fullt begriplig och relevant. När resultatet sedan kommer och det är dags att göra något med materialet kan det saknas viktiga upplysningar för att datan ska vara användbar. Det kan vara bakgrundsfakta, eller andra uppgifter som gör att det som besvaras får ett sammanhang. Så vår lärdom är att komma ihåg att alltid göra en pilot när en undersökning ska genomföras för att säkerställa att vi säkert får in användbar data som kan analyseras och förstås.

På samma tema blev vi också påminda om hur valet av metod hänger ihop med frågeställningen. Vilken är den bäst lämpade metoden för en viss undersökning? Det är svårt att bara utgå från ett ämne och konstruera en undersökning. Den framkomliga vägen är att gå tillbaka till kärnan: Vad är det vi vill veta? Utifrån det välja metod och planera studien.

”Är det inte klart nu?” Vi vill så gärna sätta punkt och skriva slutrapporten för att kunna känna oss klara med en undersökning. Men tänk om det kanske inte finns något slut på UX:andet? Det kanske ligger i UX natur? När resultatet analyserats klart har fler frågor säkerligen uppstått. Det betyder inte att studien som gjorts har varit fel eller onödig på något sätt, utan att den har gett upphov till nya insikter som i sin tur leder till nya frågor som vi gärna vill ha svar på. För att citera Robert Broberg: “Målet är ingenting – vägen är allt.”

I dag höll UX-gruppen en presentation för övriga intresserade medarbetare på UB. Utgångspunkten för presentationen var de love and break-up letters som skrevs till UX från UB:s personal på personaldagen i december. Presentationen var uppbyggt utifrån följande teman som vi hade identifierat i breven:

• UX som fenomen. Fokus på UX-historia.
• Användarundersökningar. Skillnaden mellan traditionella undersökningar och UX-undersökningar.
• Urval och arbetssätt. Hur många ska vi fråga när vi gör en undersökning? Här pratade vi även om verksamhetsstyrd UX.
• Inkluderande förhållningssätt. Varför det är bra om vi når olika kategorier av användare i UX-arbetet.
• Profession och användare. Vår roll i UX-arbetet är att utarbeta undersökningar, tolka resultat och utveckla tjänster.

Presentationen var en del av vårt arbete med att fördjupa UX-kompetensen på UB. Vi vill återigen tacka för alla fina brev. Vi fick själva möjlighet att fördjupa oss och reflektera, samtidigt som vi fick dela med oss till våra kollegor.

 Det blev mycket tankar kring att arbeta verksamhetsnära och hur man gör det till en styrka när vi träffades för ett UX-möte i de nya lokalerna på Radix, Universitetskajen i Kalmar, igår. Anna och Tove rapporterade från nätverksträffen i Stockholm och vi hade ett förberedande möte med Emelie från Leganto-gruppen för att få ögonen på vilken typ av UX-undersökningar som kan bli aktuella där. Så kul att också få en testkoll på systemet!

Inför mötet hade vi läst Andrew Asher och Susan Millers “So You Want to Do Anthropology in Your Library? or A Practical Guide to Etnographic Research in Academic Libraries” vilken vi diskuterade och även vävde in i dagesn arbete/diskussioner i stort. Något av det vi tar med oss är hur vi ska lyckas ge UX-arbetet på UB så bra förutsättningar som möjligt, från allt vad gäller planering, tidsramar, rollfördelning osv. Vi har påbörjat resan om att formalisera detta, men vi känner att vi inte har nått fram ännu, utan har några saker som vi kan utveckla här!  Vi resonerade även kring om vi skulle kunna använda kundresan för att utvärdera våra egna undersökningar?

Mer UX-inspo kan vi kanske få från Göteborg som har instagramkontot Greppa UX (greppaux) och som nu också ska starta podd vad vi förstår! Roligt!

Idag har vi varit på en inspirerande UX-eftermiddag på Anna Lindh-biblioteket. Ett nätverk som förhoppningsvis kommer att bli ett permanent nätverk. Vi hoppas på det! På agendan stod erfarenhetsutbyte, praktiskt testande av UX-metoder, samtal om UX och nätverkande. Vi testade customer journey och att intervju varandra enligt design thinking-metod.

Det är inspirerande att mötas och dela både vad som varit framgångsrikt och vad som är utmaningar. Många pratade om att det är lätt att samla in material, men svårare att analysera och ta hand om datan. Planer finns på att detta ska bli temat för kommande nätverksträff.

Vi ses i Lund i oktober!

Idag samlade vi oss för att skissa upp en plan för UX-arbetet 2019 och frågade oss samtidigt: Vart vi är på väg?

• Hur långt har vi kommit med ämnesguiderna? Det insamlade materialet i form av cardsorting är överlämnat till arbetsgruppen för ämnesguiderna.
• Under året kommer vi på UB att testa ett Alma-integrerat system för hantering av kurslitteratur: Leganto. Detta behöver UX:as ur lärare- och student-synvinkel. Samarbete med gruppen som arbetar med kurslitteraturservice är i gång.
• I morgon påbörjas ett UX-arbete om studiemiljöerna. Det kommer mera info om detta under projektets gång.
• Vi planerar att hålla ett internt kompetensutvecklingstillfälle i februari.  Då kommer vi att ta avstamp i de Love- and breakup-letters som skrevs vid personalmötet i Färjestaden.
• Kommande vecka åker ett par av oss på UX-träff i Stockholm där vi kommer att träffa UX:ande kollegor från hela landet. Vid träffen kommer vi att presentera vårt paper från Mötesplatskonferensen. Förhoppningen är att vi på träffen knyter nya kontakter, får inspiration och får testa metoder.
• UX-gruppen fortbildar sig genom att läsa och diskutera artiklar. Just nu intresserar vi oss för artiklar om urvalsprinciper.

Vid gårdagens personalmöte fick vi tillfälle att både prata och testa UX tillsammans. Metoden för dagen var love- and breakup-letters. Uppmaningen var att skriva till UX som fenomen. Efter ett år med UX ville vi göra detta för att få en förståelse för var vi står, sätta ord på de tankar och känslor som finns – och samtidigt få en temperaturmätare som säger något om hur långt vi kommit i UX-mognad på UB. Under ett par minuter fick var och en skriva ett valfritt antal brev. Breven sattes upp så att alla kunde ta del av dem. Vi fick in flera välformulerade, tänkvärda och intressanta brev.

UX-gruppens idé är att använda breven som en del av vårt arbete under 2019. Så vi säger tack för denna något tidiga julklapp i form av uppslag inför kommande UX:ande!

Från oss alla i UX-gruppen: En riktigt god jul och ett gott nytt UX-år. <3