Rektorsbloggen

I förra årets jultal tog jag min utgångspunkt i tioårsjubileumet och sammanfattade stolt vad vi gemensamt åstadkommit. När jag nu tittar tillbaka på 2021 känns det som ett år utan slut – en lätt overklig period präglad av undantagstillstånd, pendlande mellan korta fönster av försiktig normalitet, men snart nya larm och restriktioner.

Vad vi med rätta kan fira när året går mot sitt slut är att vi tillsammans inte bara klarat verksamheten utan även expanderat den, till gagn för fler studenter än någonsin. Det har krävt omställningar och nya arbetsformer som vi kan bära med oss framåt. Snabba möten med bättre uppslutning än någonsin ger en upplevelse av att vi trots allt ingår i en gemensam arbetsplats. Det ska vi ta vara på.Läs resten av detta inlägg»

Höstens glödande löv signalerar hur livet nu fått fler dimensioner när vi åter kan arbeta med fler sinnen än vi gjort under de gångna 18 månaderna. Dessutom finns den dramatiska samtidshistoriens längre skeende med utmaningarna knutna till Agenda 2030, som nu går upp till förhandling i Glasgow i COP2023, med mig som bakgrund för mina tankar.

Jag har åter träffat medarbetare och ledningsgrupp, och jag har även haft möjlighet att träffa olika samhällsaktörer samt rektorer från andra lärosäten både i Sverige och Europa. Känslan är först lite trevande och frågande – det var länge sen, är det över nu? Vad har vi lärt oss? Läs resten av detta inlägg»

18 juni 2021

Jag läser en bok som heter Kunskap som känns av min kollega Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan. Utifrån sin egen upplevelse så betonar han studierna vid ett universitet som en helhetsupplevelse av lärande där både tanke, upplevelse och kropp ingår. Sådana är vi människor. Ska det bli riktigt kraftfullt så ingår både nyfikenhet, förnuft, estetik, etik och kroppslig närvaro och utveckling. Hans exempel är från Stanford i Kalifornien, men jag tycker inte vi står långt efter vare sig på campus i Växjö eller universitetskajen i Kalmar i att erbjuda en bildningsresa som en totalupplevelse.

Läs resten av detta inlägg»

17 maj 2021

Linnéuniversitetet deltar i samhällsutvecklingen på många olika sätt. Våra studenter gör examensarbeten och bidrar senare till hela samhällets kompetenshöjning. Våra kunskapsmiljöer tar fatt i teman av vikt för en hållbar utveckling. För mig blir det varje vecka påtagligt vilken bredd och spets detta har när jag får rapporter från media där Linnémedarbetare deltagit med sin sakkunskap. Jag vill dela med mig av ett axplock:Läs resten av detta inlägg»

22 januari 2021

Av de studenter som tagit examen vid Linnéuniversitetet har 96 procent ett kvalificerat jobb som kräver högskolestudier 3-5 år efter de slutat studera. Hela tre av fyra har precis det jobb som motsvarar utbildningen. Bland akademiker är arbetslösheten i augusti 2020 4,2 procent, långt under genomsnittet på arbetsmarknaden. För våra alumner är den 2,9 procent – det vill säga 30 procent lägre!

Bland de lite överraskande resultaten i vår stora alumnundersökning där 4000 tidigare studenter tillfrågats om sin utbildning och arbetsmarknaden är att nästan hälften av de som är egenföretagare har utbildningar från konst och humaniora, med arbete som facköversättare och musikproducenter!

Viljan att rekommendera Linnéuniversitetet till andra studenter är ökande och hög. 87 procent i år mot 78 procent vid den senaste alumnundersökningen från 2017.Läs resten av detta inlägg»

15 januari 2021

Vi har under det gångna året mer än vanligt påmints om att livet är skört. Både det fysiska livet och de värden som gör det gott och meningsfullt att leva. Pandemin som ett nytt och första svårbemött hot, valet i Amerika, och utvecklingen i Kina. På flera håll ser vi tecken på att demokratin inte kan tas för given. Vi har också fått rapporter om att 2020 var det varmaste året någonsin vilket tydliggör det klimathot vi står inför. Det här kan skapa rädsla och uppgivenhet – och det är inte en konstig reaktion. Men vi som medborgare har en betydande roll i att vända utvecklingen. 2021 är vi ovanligt väl förberedda för att tillsammans förverkliga Linnéuniversitetets Vision 2030 och mer kraftfullt än någonsin sätta kunskap i rörelse för en hållbar samhällsutveckling.Läs resten av detta inlägg»

18 december 2020

2020 är året då Linnéuniversitetet sammanfattar och lär sig av sitt första decennium. Många medarbetare bär på denna historia och ni kan också ta del av den genom en årskrönika, en film och en ny liten skrift. Ett decennium av prestationer och erfarenheter. Lite nostalgi, mycket stolthet, men också en bas för det lärande som för oss framåt till nästa decennium av betydelsefulla insatser. Men framförallt är historien närvarande i de lärdomar vi dragit i formuleringen av Vision 2020: Vi ska med kraft och konsekvens sätta kunskap i rörelse för en hållbar samhällsutveckling.Läs resten av detta inlägg»

Forskning är kärnan i universitetets kunskapsbildning. Den kommer många människor till del, ibland genom dramatiska innovationer som underlättar livet men oftare genom allt bättre utbildningar för både unga och yrkesverksamma, medborgare och entreprenörer.

De utmaningar vi ställs inför är så komplicerade att den specialiserade forskningen behöver samlas till kluster, kunskapsmiljöer. De har tentaklar ut i de globala akademiska nätverken så den är uppdaterad med de senaste rönen.

Men den behöver också ett lokalt sammanhang i samverkan i hemmaregionen när vi verkligen ska sätta kunskap i rörelse för en hållbar samhällsutveckling. Vi behöver bygga både för att möta klimathot, ett hållbart näringsliv och ett inklusivt samhälle. Det arbetet börjar konkret i Linnéregionen.

Handelskammaren och OECD har pekat på en stor potential i sydöstra Sverige att skapa ett större och mer framgångsrikt utbyte över kommun och länsgränser, mellan lärosäten, näringsliv, offentliga aktörer och medborgarna. Vi använder inte varandra fullt ut till ömsesidig glädje och nytta. Läs mer om detta i min debattartikel ”Framtiden för sydost ligger i våra händer”.

Den 5 oktober träffade jag ledande företrädare från regionens offentliga och privata aktörer för att sätta en gemensam målbild om att finna vägar att öka utbytet för hållbar tillväxt. Linnéuniversitetet kan där bidra inte bara med egen kunskapsbildning utan vara en mötesplats för många aktörers effektiva samverkan.

Vi har ett gott exempel i det sjösatta samarbetet kring grön hållbarhet och innovation i The Bridge, med Södra och IKEA. Liksom inom närliggande områden där sen tidigare Smart Housing Småland bidrar kring byggandet. Vi har goda initiativ med IT-sektorn kring digitaliseringens möjligheter med regionerna när det gäller hälsa och attraktivitet. Vi vill bygga vidare också kring vattenfrågor, livsmedel, nya material, ledarskap och entreprenörskap samt demokrati och lärande för en stark och hållbar utveckling. Det kan vi bara göra tillsammans i ett större ekosystem för konkret omsättning av kunskap i handling.

Mitt i den segdragna pandemin där vi håller i och håller ut, är det viktigt att höja blicken för en kunskapsbaserad hoppfull framtid. Vi är redo – men behöver kugga i fler aktörer – och hoppas på kraftfullt stöd från regeringen i den kommande propositionen om de kommande fyra årens forskning, utbildning och innovation.

11 juni 2020

Människor demonstrerar och kräver att det våld som föds ur diskriminering och en rasistisk människosyn måste upphöra. Nu. Vi känner igen de berättigade kraven från Metoo-rörelsen och behovet av att återigen stå upp för alla människors lika värde.

Som universitet lever vi med att skapa förutsättningar för att alla människors kunskapstörst ska ges utrymme. Forskning och bildning utan ovidkommande och diskriminerande hinder. Det är ett villkor för att vi med framgång ska kunna verka för en god framtid åt alla, i enlighet med Agenda 2030:s hållbarhetsmål. Att vi i en tid av hot och fler gränser står upp till försvar för de universella värdenas och utbytenas långsiktiga positiva betydelse, är viktigare än någonsin.Läs resten av detta inlägg»

1 juni 2020

Krisen i spåren av pandemin kan få katastrofala resultat i vår del av världen. Det är dags att agera med kraft för en långsiktigt god utveckling.

Den enorma utvandringen från Småland tog på allvar fart efter missväxtåren 1867-1868. Vilhelm Moberg har skildrat människoöden som heroiskt tog framtiden i egna händer – och lämnade landet. Det har tagit Kalmar län fram till idag att få samma befolkningsstorlek som då.

Vi upplever nu den mest omfattande krisen i modern tid för samhället. Vi i sydöstra Sverige måste använda våra erfarenheter för att svara mer framgångsrikt än vi gjorde för 150 år sedan. Vi tog steg för ökat samarbete över gränserna i kriserna 2008 och 2015 som nu behöver föras vidare. Förutsättningarna är goda, men de kräver samhandling som lär sig av historien, den långa, och den nära. Läs resten av detta inlägg»