Sjuksköterskestudenter utomlands

Efter den händelserika torsdagen stod en minst lika händelserik fredag på schemat. Vi anlände till akutmottagningen vid 08.45 och fick då veta att bara minuterna innan hade de avbrutit återupplivningsförsök på en man som kommit in. Lite läskigt i och med att vi strax innan suttit i bilen och diskuterat hur de skulle hantera ett dödsfall på akuten, vilka resurser de egentligen hade, hur vi skulle reagera om vi var där samt om de skulle ha någon debriefing eller liknande. Vi bestämde att om det skulle ske skulle åtminstone vi ha reflektion efteråt, men det slapp vi nu då eftersom hela händelsen avslutats innan vi kom. Mannen hade kollapsat hemma men vaknat till och då körts in till akuten där han däremot återigen kollapsade. De enda man visste om honom var att han hade diabetes så efter att ha gett honom så väl glukos som Ringer(vätska) trodde man han skulle kvickna till. Istället fick han hjärtstillestånd och hjärtlungräddning sattes igång. De hade defibrilerat honom flertal gånger men utan resultat, tyvärr. Vi fick i och med detta lära oss och se hur de hanterade dödsfall. Vi som pluggade stenhårt till MEQ-tentan(vår stora tentamen i termin 4 som gör att vi blir undersköterskor samt kan fortsätta på programmet) på alla de uppgifter vi har vid ett dödsfall. Läkaren gick iväg och gav beskedet till anhöriga som fanns på plats och därefter fick de komma in bakom ”skynket” och ta farväl av honom. Hanteringen efteråt var stundtals lik den svenska men även så olika. Kläderna togs av, alla infarter, kateter m.m. avvecklades och lättare tvättning skedde. Därefter hämtades en stor vit säck som han las i och därefter ett lakan över. Någon id-märkning gjordes inte i och med att hans journal skickades med fick vi veta. De som skulle hämta honom till bårhuset kunde däremot inte komma än vilket gjorde att mannen låg kvar minst en timme bakom detta skynke medan vården fortsatt utanför.

Den nästa patienten vi möte var en man med typ 2 diabetes som blivit remitterad in från sin ”vårdcentral” i och med högt blodsocker 25.8 mmol. Vi fick här delta i de samtal läkaren hade med patienten om bland annat vikten av rätt medicinering, rökning, motionering m.m. Efteråt fick vi möjlighet att diskutera saken med läkaren som berättade att många har diabetes i Syd Afrika men på grund av den fattigdom som råder är det alldeles för få som har möjligheter att göra något åt det. Snabbmat, godis och läsk är billigare än vällagad mat, grönsaker och vattnet är inte alltid det bästa. Mannen fick stanna för observation och fick även information om de risker det fanns med att ha ett för högt blodsocker, även denna man blev kvar bakom sitt skynke alltså ett av båsen minst 3h. Vilket gjorde att av de 4 bås som fanns att tillgå fanns nu endast 2 kvar att använda. Detta gjorde att flertal sjuksköterskor försvann till vår stora förvåning. Vi såg ut som fån ståendes kvar innan vi bestämde oss för att hänga på läkarna istället.

Strax efter kom en man in som klämt sitt lillfinger i vagn på jobbet. Då alla läkare var upptagna och det var en fråga för läkaren blev även han sittande väntandes ett längre tag. När läkaren väl lindat av visade det sig att det skett en traumatisk amputation av det lillfingret. Vi fick därför observera och till viss del assistera när läkaren skar av den sista biten som hängde kvar och därefter sydde ihop det så gott det gick. Under detta tillfälle fick vi ytterligare möjlighet att diskutera de skillnader som uppenbarligen finns mellan Sverige och Syd Afrika. VI diskuterade vanligaste patienter och diagnoser och precis som vi nämnt tidigare förväntade sig även denna akutmottagning att fredag och lördagkvällen skulle bli fylld av kniv- och skottskador i och med bråk på fyllan. Lika så bilolyckor och våldtäkt, alltihop mer regel än undantag. Läkaren uttryckte att hon önska hon kunde få komma till Sverige och få träffa en patient som hade bröst- eller magsmärta istället. Vi fick även veta att sjuksköterskorna jobbade skift om 7-16 alternativt 7-19 och detta i 8 dagar, därefter var de lediga 6 dagar. Läkarna jobbade däremot i princip hela tiden. De var bosatta i närheten av sjukhuset så de gick bara hem för att äta, duscha och vila lite. Efter vår pratstund ville läkaren att vi skulle lägga om mannens lillfinger men med helt annan tillgång av material och omläggningsprinciper kände vi att det var utanför vår kompetens. Detta resulterade i att mannen blev sittande ytterligare 2 h väntandes på att någon skulle ha tid att lägga om. Som tur var kunde vi bistå med en intra muskulär injektion som smärtlindring.

Även om mottagningen var full av patienter blev det en väldigt lugn dag i och med de patienter som ”fastna”. Vi fick vara med när en läkare diagnostiserade en patient med herpes zoster(bältros) och lära oss om behandlingsformerna för detta och hur de omhändertas. Lika så en patient med misstänkt lungemboli och en tjej i vår ålder som blivit in remitterad med högt blodtryck. Vi lärde oss att de använde sig av liknande NEWS, OPQRST, SBAR m.m. men med annat upplägg. Det blev som sagt minst sagt en händelserik och lärorik dag.

Kvällen skulle vi deltagit på en av våra nya vänners examensfirande, men i och med att vi bor en bra bit från campus och i princip därför blir fast där uppe när solen går ner kom vi tyvärr aldrig iväg. Istället blev det en mysig kväll med gas-spisen som ger oss en smärre hjärtinfarkt varje gång den ska tändas eller släckas.