Sjuksköterskestudenter utomlands

Hej bloggen!
Nu är vi inne på vår sista helg här i Kina. Tiden har gått så fruktansvärt fort så vi knappt kan tror det. Nästa vecka såhär dags (Kina tid) intar vi förhoppningsvis lyx-tacos, dricker apelsinjuice och äter lösgodis.

Denna veckan har vi kunnat checka av många saker på vår bucketlist. Onsdagen spenderade vi på neonatalavdelningen där vi fick gosa med de små bebisarna. Morgon började på samma sätt här, att alla små bebisar fick sig ett bad. Vi fick välja ut var sin bebis som vår lärare föreslog skulle vara “the cutest one” (Hur vi nu skulle kunna göra detta?! ALLA var ju så supersöta) som vi sedan fick bada. Lärdomar efter att ha badat var sin nyfödd bebis: 1. De är hala. 2. De är starkare än vad man tror. 3. Deras röstresurser är av oanad resurser. Därefter fick vi hjälpa till att mata de små liven. Söthetensmätaren slog i taket. Vi fick veta att det kunde vårdas upp till 60 bebisar här på avdelningen och de jobbade endast 6 sjuksköterskor. Bebisarna som vårdades här hade olika problem, de vanligast var bl.a förtidigt födda, gulsot eller apné (andningsuppehåll). Vi fick även träffa avdelningens STAR-baby. Detta lilla livet föddes i vecka 24 och vägde då endast 600 gram. Nu efter tre månader i kuvös hade vikten gått upp till stadiga 1400 gram. Det var det MINSTA liv vi någonsin sett. Vårdtiden för bebisarna här kunde variera från några dagar till flera månader. Det vi blev mest beklämda av var att föräldrarna enbart fick besöka sin barn en gång i veckan, oavsett vårdtid. Detta p.g.a. att de ansåg att de var för få sjuksköterskor på plats för att både ta hand om bebisarna och föräldrarna. Vi kan inte ens föreställa oss hur det måste vara att enbart får träffa sitt barn en gång i veckan under flera månaders tid. Vi toppade vistelsen här med att spendera lunchen på restaurang Gyllene måsen (McDonalds).

Från det ena till det andra, i torsdags var det dags för akuten. Här var det samma kaos som på alla andra avdelningar fast upphöjt till tio. Det låg patienter PRECIS överallt och alla hade ungefär 5-10 anhöriga med sig. Vår lärare berättade att alla söker vård på akuten, även för mindre saker som t.ex. Förkylningar och halsont. Patienterna anser att läkaren på vårdcentralen inte är lika duktiga som de på sjukhuset. Det är ett stort problem i Kina och regeringen anordna kampanjer för att försöka få folk att söka vård på vårdcentralen istället. Efter en relativt segdragen förmiddag då vi mest gick runt och runt och tittade på någon gipsning (som var det värsta vi sett, vi hade gjort den bättre med ögonbindeln och bakbundna händer) fick vi sedan på eftermiddag uppleva lite mer Grey’s Anatomy-feeling. Det kom in ett flertal patienter med ambulans med t.ex. svåra andningsproblem, inre blödning samt stroke. Som på alla andra ställen var personalen inte intresserade av att försöka stötta de anhöriga. Vi såg flertal personer som bröt ihop och grät medan sjuksköterskan satt framför datorn och ignorerade det hela. Vi försökte förklara vikten av att informera, svara på frågor och visa att man finns där. Men det var något som de ansåg att det inte fanns tid till… Överlag var det en spännande och lärorik dag.

Igår (fredag) fick vi vara med om något av det häftigaste vi varit med om (högre klass än förlossningen). Vi har numera sett ett människohjärta slå INUTI en människas kropp. Det går inte med ord beskriva hur COOLT det var… Operationen var en kranskärloperation där några av hjärtats blodkärl behövdes bytas ut mot nya friska. VARNING KÄNSLIGA LÄSARE! De tog en ven ifrån underbenet och en artär ifrån insidan av bröstkorgen. Sedan kopplade de en by-pass maskin (som håller igång kroppen på konstgjord väg) och stannade sedan hjärtat. Därefter sydde de fast de nya kärlen och efter ungefär en timme startade de sedan hjärtat igen (OBS! Mycket mer avancerat än vad det låter, vi rekommendera er inte att testa detta hemma!!) De mest frekventa orden från oss under de tre timmarna vi var med var -”WOW!”, “THAT’S SO COOL!”, “Can we stand here??”, “WE CAN SEE THE HEART!!!!”. Det var sååå häftigt (!). Därefter spenderade vi eftermiddag på post-op (där patienterna får vakna till lite efterde opererats). Även här blev det lite action när en patient slutade andas. Personalen reagerade snabbt och fick liv i patienten igen. Här kunde upp till 30 patienter vårdas samtidigt och totalt jobbade det sex sjuksköterskor. De som genomgått större operationer som t.ex. Hjärtoperationen kom inte hit utan åkte direkt till intensivårdsavdelningen. Som avslut på denna händelserika vecka hade vi filmkväll-deluxe med chips och kinesiskt godis.

Nu ska vi iväg och äta middag med får kinesiska vän Xiaolin, förhoppningsvis ska vi även göra ett besök på nattmarknaden (oklart vad som säljs här dock… Vi hoppas på väskor och skor och inte paddor och ris).

Hejhopp!
Hilda och Martina