Sjuksköterskestudenter utomlands

Hej på er!

Oj vad dålig jag har varit på att uppdatera bloggen! Tiden gick så fort i Paisley att det tyvärr kom på efterkälken.

Tannahill health center, där började vi varje dag med att planera dagen.

 

Första veckan vet ni om hur jag har haft det. Andra veckan började jag i hemsjukvården. Jag skulle börja på Tannahill health center precis i kanten av Ferguslile park eller Figgy park som de kallar det själva 🙂 Min handledare heter Alana Hunter och hon hade precis gjort klart sin vidareutbildning till distriktsjuksköterska. I Skottland finns det flera nivåer av att vara sjuksköterska än hur det är hemma i Sverige. Jag tänkte först beskriva lite kortfattat om sjuksköterskenivåerna och hur själva hemsjukvården fungerar innan jag går in på vad jag har gjort för något.

Tannahill health center, där började vi varje dag med att planera dagen.

• Registered nurse – Grundutbildad sjuksköterska, har förskrivningsrätt på bandage, omläggningsmaterial, salvor, krämer m.m.
• Staff nurse – Grundutbildad sjuksköterska men har oftast längre erfarenhet än registered nurse men jobben är samma.
• District nurse – Vidareutbildad till distriksjuksköterska – men de har även förskrivningsrätt precis som doktorer så de kan skriva ut alla sorters mediciner, antibiotika och smärtstillande (opioider).
• Certified Hospice and palliative nurse – Vidareutbildad sjuksköterska mot palliativ vård och hospicevård. Kräver 2 års arbetslivserfarenhet som sjuksköterska sedan ska du klara en examination innan du kan få examensbeviset.
• Ambulanssjuksköterska, endast utbildade ambulanssjuksköterskor får jobba där, inga andra sjuksköterskor även fast man har gått olika akutsjukvårdsutbildningar så måste man ha den utbildningen, inga undantag.

Det är dom kategorierna som jag träffade på i hemsjukvården. Det finns ännu fler men det var lite av en djungel att förstå hur mycket extrautbildningar och extrakurser man var tvungen att gå för att vara kvalificerad till att få utföra vissa arbetsuppgifter. Många av dem har gått flera vidareutbildningar och kvalifikationskurser så de flesta var väldigt kunniga med stor specialistkompetens.

 

Hemsjukvården ingår i Skottlands offentliga sjukvårdssystem NHS, sjuksköterskorna får betalt av deras kommun (council) men kommunen får i sin tur pengar av regeringen som står för lönekostnaden. Hemsjukvården är precis som i Sverige uppdelad i olika zoner, hemma har vi kommunbaserad hemsjukvård, här finns det dock fler hemsjukvårdsteam än hemma inom samma område. Varje hemsjukvårdsteam eller avdelning har ett område som de ska täcka, varje sjuksköterska är bunden till en viss GP Surgery som man får sina remisser och patienter ifrån. GP Surgery motsvarar hälsocentraler i Sverige. Där jobbar doktorer och även en del sjuksköterskor samt läkarassistenter. Doktorerna går alltid i privatkläder med en vit rock och har alltid ett stetoskop hängandes runt halsen. Är det en kvinnlig doktor så har jag alltid sett dem med klackskor och kjol/klänning, männen går alltid med skjorta och slips. Det kan vara olika men det är så jag har sett det varje gång vi har åkt till the Surgery. Läkarna har sina egna kontor/ undersökningsrum och har ett visst antal patienter bundna till sig. Patienterna har samma läkare hela tiden och man träffar inte en massa olika utan det är alltid sin egen läkare man får träffa och de tar hand om alla slags sjukdomar. Är det problem med underlivet, huvudet, magproblem, psykiskt eller något fysiskt så går man med det till sin husläkare. Doktorerna gör även hembesök till dem som inte kan ta sig till mottagningen eller är för sjuka för att orka.

Det som förvånade mig mycket var att distriktsjuksköterskor kunde skriva ut läkemedel och alla sorters läkemedel precis som läkare. Det fanns heller inget kontrollsystem på opioidpreparat eller andra sorters starka mediciner som hemma i Sverige. Här kontrollräknar man inte och man för inte journal på starkt beroendeframkallande preparat överhuvudtaget.

 

Som sjuksköterska i hemsjukvården har du din egna bil och du har en sjuksköterskeväska med allt man kan tänka sig behöva vid ett hembesök. De har även ett förråd i bagagen med omläggningsmaterial, förkläden, katetrar allt som man kan behöva om patienten inte har tillräckligt med material hemma. Sjuksköterskor har som sagt förskrivningsrätt på omläggningsmaterial, katetrar och de skrivs som ett recept och sedan kommer materialet som patienten behöver antingen till apoteket så de kan hämta ut det själva eller så kommer det hem med bud till dem om de är oförmögna till att lämna hemmet. Allt som skrivs på recept är gratis för patienten så alla mediciner, omläggningsmaterial med mera är gratis. Sjuksköterskorna har även egna jobbtelefoner som används för att ringa patienter eller till kollegor med men inga patienter kan ringa dem utan det finns ett nummer som de kan ringa och lämna meddelande på som sjuksköterskorna sedan lyssnar av, skriver upp meddelandet, vem som tagit emot samtalet, klockslag och vidtagen åtgärd. Telefonsvararen lyssnas av flera gånger per dag och på bestämda tidpunkter. En surfplatta har de även med sig hela tiden där de är uppkopplade mot sitt system och kan registera besök och vidtagna åtgärder, omläggningar efter varje patientbesök, uppdatera vårdplanen och bocka av besöken. De kan också se hur många patienter som finns kvar så de kan hjälpas åt om någon blir klar fortare.

Vårdplan finns alltid och det är sjuksköterskan som skriver vårdplan och följer upp. När en patient inte längre är i behov av hemsjukvård så skrivs de ut ur systemet. Sjuksköterskorna har inga bestämda egna patienter utan alla hjälps åt inom samma område så det varierar vilka patienter man har. Det finns heller inga bestämda tider när man ska vara hos en patient, förutom diabetespatienterna förstås som behöver sitt insulin. Patienterna får hålla tillgodo med att man kommer någon gång under dagen. En särskild journalmapp finns alltid hos patienten, där finns villkoren för hemsjukvård uppskrivna och samtyckesdokument som patienten får skriva på. Vårdplan och eventuella medicinordinationer med tillhörande journalblad som ifylles och signeras efter varje gång.

Det är mycket som är annorlunda men samtidigt väldigt lika. Svårt att nästan beskriva i ord men sjuksköterskorna är otroligt duktiga och sliter, ofta hinner de knappt gå på toa eller ens äta lunch, en dag åt vi luch vid 15.00 alltså kl. 16.00 svensk tid. Då var man så hungrig så det nästan snurrade i huvudet. Det liknade mycket hemma men sen var jag i centrala Paisley och i bostadsområden där det var extra hög arbetsbelastning. Andra team kunde ha det mycket lugnare.

Huset och ingången till vårt kontor på eftermiddagen på Dykebar Hospital. Vi fick hålla oss tillgodo med sjukhusets gamla Psykiatriavdelning. En avdelning som var väldigt väldigt gammal. Fantasin kunde skena iväg ordenligt i den miljön, då det påminde mycket om skräckfilmer om psykiatri eller galna doktorer haha!

En av dessa trappuppgångar som var väldigt kalla och ruggiga med härlig hospitaliseringsmiljö 😛

På promenaden till Tannahill varje morgon så gick jag alltid över samma bro. Det syns inte så bra på bild men det var otroligt fint att se utsikten.

Det var del 1 och en liten översiktlig beskrivning av hur hemsjukvården i stort ser ut här i Skottland. Jag kommer säkert på ännu mer men i del 2 som kommer så kommer jag förklara mer om vad jag som student har fått göra här 🙂

Kram Maria