UNESCO

Chair on Heritage Futures

Climate Change and Coastal Erosion

2023-04-06

Cornelius Holtorf was invited to Norwich in the UK to attend a British Academy-funded conference and expert workshop on Measuring Loss and Damage to Heritage from Climate Change for Effective Policy Reporting at the University of East Anglia (UEA).

Holtorf argued in favour of replacing the emphasis on ‘loss and damage’ with a stronger appreciation of the potential use of heritage for enhancing people’s well-being in the face of climate change and its implications. But another focus of the 2-day discussions was how to measure the loss of culture and heritage so that it can be included in high-level climate discussions.

Food heritage is partly intangible and selling points are mobile – a good thing when the coast is eroding rapidly.

The days of discussion were followed by an excursion to the coast of Norfolk to witness coastal erosion and get engaged in informal discussions on the mobility of cultural heritage and peoples’ lives under changing conditions.

 

Various activities January – March 2023

2023-03-31

Cornelius Holtorf joined the Swedish Foresight Network (Jan 2023).

“Här samlas vi som är verksamma inom framsyn, framtidsstudier, scenarioanalys och liknande inom näringsliv, akademi och offentlig sektor. Gruppen syftar till att lära av varandra, dela exempel och bygga relationer. Framtidsnätverkets syfte är att främja framtidskunnighet, det vill säga förmågan att enskilt och tillsammans med andra identifiera, analysera och använda sig av troliga, möjliga och önskvärda framtider. Framtidsnätverket uppnår detta syfte genom att skapa mötesplatser där offentliga, privata och ideella aktörer kan utforska, testa och dela erfarenheter om framsyn. På så sätt bidrar Framtidsnätverket till att stärka kapaciteten att proaktivt hantera framtida möjligheter och utmaningar på ett sätt som stärker resiliensen hos deltagande organisationer och samhället i stort.”

Cornelius Holtorf attended parts of the hybrid Symposium “The Future of Futures” to mark the retirement of UNESCO Chairholder Ted Fuller as Editor in Chief of Futures; the Journal of Interdisciplinary Study of Futures, Anticipation and Foreight, London, UK (25 Jan 2023).

As a member of the World Heritage Council, Cornelius Holtorf submitted suggestions for the Draft Management Plan 2023-2030 of the UNESCO World Heritage Property Agricultural Landscape of Southern Öland (29 Jan 2023).

Cornelius Holtorf held informal meetings discussing possible future collaboration with Martin Calnan, Chairholder at the UNESCO Chair for the Future of Finance, École des Ponts ParisTech in Paris (2 December 2022) and online (3 February 2023).

Cornelius Holtorf took place in a seminar on the historic environment and joint development of visitor destinations, held by the Governor of the County of Kronoberg in Växjö, Sweden (7 February 2023).

Cornelius Holtorf and Anders Högberg attended digitally the Third Plenary of the Working Party on Information, Data and Knowledge Management of the Nuclear Energy Agency, OECD, Paris (7-8 February 2023).

Cornelius Holtorf and Gustav Wollentz took part in a meeting with José Luiz Pedersoli and Alison Heritage representing the International Centre for the Study of the Preservation and Restoration of Cultural Property (ICCROM) to discuss future collaboration on heritage and foresight (13 February 2023).

Cornelius Holtorf took part in a seminar on Heritage and Identity in Times of War and Peace, organised by ICOMOS-UK (23 February 2023).

Cornelius Holtorf participated in a meeting of the network of Swedish UNESCO Chairs arranged by the Swedish National Commission for UNESCO (2 March 2023)

Cornelius Holtorf lectured on Designing Futures for 15 students in Design, reading a course on Design Processes and Methods focussing on Time at Linnaeus University, Campus Växjö (3 March 2022).

Cornelius Holtorf presented an invited lecture on “Conflict Resolution, Conflict Prevention and Cultural Heritage” for an audience of 100+ staff and students at the 29th Blanquerna Conference on Communication and International Relations entitled Global Challenges in an Uncertain World at Ramon Llull University, Barcelona, Spain (8 March 2023)

Cornelius Holtorf had an informal meeting discussing possible future collaboration with Onno Seroo, member of the UNESCO Chair in Education, Development and Technology, Ramon Llull University, Barcelona, Spain (8 March 2023).

Cornelius contributed to a UNESCO Survey on the contribution of UNESCO Chairs to Culture in emergencies, connected to the MONDIACULT 2022 declaration (16 March 2023).

Cornelius Holtorf participated in a regular World Heritage Council meeting for the World Heritage property Agricultural Landscape of Southern Öland representing Linnaeus University, held in Mörbylånga, Sweden (17 March 2023).

Cornelius Holtorf and Anders Högberg discussed, as part of a delegation of the Graduate School in Contract Archaeology (GRASCA) visiting the Swedish National Heritage Board in Stockholm, the future of contract archaeology in Sweden as well as future needs of research in cultural heritage, meeting Deputy Director, Susanne Thedéen, the Head of Research, Helena Victor, and the Head of the Department of Cultural Heritage Development, Eric Fugeläng  (28 March 2023).

Cornelius Holtorf met with Elene Negussie, World Heritage Coordinator at the Swedish National Heritage Board in Stockholm, to discuss the role of world heritage in relation to ongoing wars and conflicts and Sweden’s submission to the World Heritage Periodic Reporting Exercise (28 March 2023).

Cornelius Holtorf presented an invited lightning talk “The unfulfilled potential of heritage in the age of climate change” at the British Academy-funded conference on Measuring Loss and Damage to Heritage from Climate Change for Effective Policy Reporting at the University of East Anglia (UEA) in Norwich, UK (30 March 2023). He argued for an audience of ca 70 specialists and students for replacing the focus on ‘loss and damage’ with a stronger appreciation of the potential of heritage for people’s well-being in the face of climate change and its implications. 

AI om kulturarv och framtiden

2023-03-21

Anders Högberg ställde några relevanta frågor om ‘heritage futures’ till ChatGPT. Här är svaren:

 

Vilken eller vilka olika framtider bevarar vi kulturarv för?

Vi bevarar kulturarv för framtiden i allmänhet, oavsett vilken framtida värld vi ser framför oss. Kulturarvet är en del av vårt gemensamma kulturarv som vi är skyldiga att skydda, bevara och överföra till kommande generationer. Genom att bevara kulturarvet kan vi lära oss av vår historia och förstå vår kulturella identitet och utveckling.

Men det är också viktigt att erkänna att kulturarvets betydelse och relevans kan skilja sig åt beroende på vilken kontext och vilken framtid man talar om. Till exempel kan en framtid där teknologisk utveckling spelar en central roll kräva att vi bevarar digitalt kulturarv, medan en annan framtid där miljöhoten är avgörande kanske kräver att vi fokuserar på att bevara och återställa miljö- och naturarv.

Sammanfattningsvis bevarar vi kulturarv för framtiden i allmänhet, men hur vi definierar, bevarar och förvaltar kulturarvet kan variera beroende på den specifika framtiden och de utmaningar och möjligheter som den erbjuder.


Till vilken nytta? Hur kan vi avgöra vad som är bra för framtida generationer?

Bevarandet av kulturarv är viktigt av flera skäl, bland annat:

  • För att bevara vår historia och kulturella arv: Genom att bevara kulturarvet kan vi lära oss av vår historia och förstå vår kulturella identitet och utveckling. Kulturarvet ger oss också en känsla av samhörighet med vårt förflutna och vårt samhälle.
  • För att främja turism och ekonomisk utveckling: Kulturarvet kan också ha en ekonomisk betydelse genom att främja turism och skapa arbetstillfällen inom området.
  • För att främja utbildning och forskning: Kulturarvet kan användas som en resurs för utbildning och forskning, vilket kan leda till nya upptäckter och förståelse.

När det gäller att avgöra vad som är bra för framtida generationer finns det ingen enkel formel. Det är viktigt att ta hänsyn till flera faktorer, inklusive den kulturella, sociala, ekonomiska och miljömässiga kontexten för framtida generationer.

En viktig del av att avgöra vad som är bra för framtida generationer är att ta hänsyn till deras intressen och behov. Det är också viktigt att vara medveten om de potentiella konsekvenserna av våra handlingar för framtida generationer och för miljön.

Det är också viktigt att involvera framtida generationer i beslutsprocessen och ge dem en röst i frågor som rör deras framtid. På så sätt kan vi göra vårt bästa för att ta hänsyn till deras perspektiv och intressen och säkerställa att vi lämnar en värld som är hållbar och rättvis för alla.


Hur kan vi globalt öka framtidskompetensen (”futures literacy”) för de som arbetar i kulturarvssektorn?

Att öka framtidskompetensen (“futures literacy”) för de som arbetar inom kulturarvssektorn är viktigt för att säkerställa att vi bevarar och förvaltar kulturarvet på ett hållbart och relevant sätt för framtida generationer. Här är några sätt som kan hjälpa till att öka framtidskompetensen inom kulturarvssektorn:

  • Uppmuntra till tvärvetenskapliga samarbeten: Ett sätt att öka framtidskompetensen inom kulturarvssektorn är att uppmuntra till samarbeten mellan kulturarvsorganisationer och andra branscher, såsom teknologi, miljö och sociala innovationer. Genom att samarbeta med experter inom andra områden kan kulturarvssektorn lära sig om nya teknologier, trender och innovationer som kan vara relevanta för framtiden.
  • Skapa forum för dialog och diskussion: Skapa forum där professionella inom kulturarvssektorn kan träffas och diskutera framtida trender och utmaningar. Dessa forum kan fungera som en plattform för att utbyta idéer, erfarenheter och insikter om hur man kan anpassa sig till framtida förändringar.
  • Utbilda personalen: En annan viktig faktor för att öka framtidskompetensen inom kulturarvssektorn är att utbilda personalen om framtidsinriktade verktyg, metoder och tekniker. Utbildning kan inkludera workshops, seminarier, onlinekurser och andra former av professionell utveckling.
  • Skapa en kultur av innovation och förändring: För att öka framtidskompetensen inom kulturarvssektorn är det också viktigt att skapa en kultur av innovation och förändring. Detta kan innebära att uppmuntra personalen att utforska nya idéer och tillvägagångssätt, att uppmuntra till experiment och att ta risker i arbetet.
  • Använd framtidsverktyg och metoder: Slutligen kan kulturarvsorganisationer använda framtidsverktyg och metoder som scenarioplanering, trendanalys och framtidsforskning för att förstå framtida trender och förbereda sig för framtida utmaningar.

Genom att ta en helhetsapproach som inkluderar tvärvetenskapliga samarbeten, utbildning, dialog och användning av framtidsverktyg och metoder, kan vi öka framtidskompetensen inom kulturarvssektorn och säkerställa att kulturarvet bevaras och förvaltas på ett hållbart och relevant sätt för framtida generationer.

Imag(in)ing the Future

2023-03-13

The members of the UNESCO Chair on Heritage Futures took part in a Visual Literacy Workshop on Imag(in)ing the Future
run by Vicky Karaiskou, UNESCO Chair on Visual Anticipation and Futures Literacy towards Visual Literacy based at the Open University of Cyprus (13 March 2023).



Visual literacy workshops stem from the concession that all beliefs and stances are limiting. With an aim to open to new ideas, possibilities and approaches related to our personal or professional lives, the interactive and participatory VL workshops explore our perceptions and assumptions.

“Imag(in)ing the Future” workshop indicated how our visual representations speak to our emotional domains and, therefore, dictate our choices and walks of life.

 

An Archaeology of Growth and Regeneration

2023-02-23

What can it mean to excavate remains of the past when one is interested in the future?

One part of the excavation report for Gamla Skogsby 2021 describes the main outcomes of the intellectual and empirical work on growth and regeneration, led by Cornelius Holtorf and in collaboration with the other members of the excavation team.

The associated fieldwork was an attempt to find ways of creatively applying futures thinking to an archaeological field project. 

Read the report of this experimental excavation project here:

Holtorf, Cornelius (2022) An Archaeology of Growth and Regeneration. In: L. Papmehl-Dufay (ed.) Under storkökets golv. Arkeologisk undersökning i Gamla Skogsby september och oktober 2022, pp. 85-123 (Appendix 1). Kalmar Studies in Archaeology XIV. Kalmar/Växjö: Linnaeus University.

See also the full report here to which my text is an appendix.

Workshop on futures thinking

2023-02-22

In a join effort of developing our picture book WOW! further, Pernilla Frid and Cornelius Holtorf held today an experimental workshop on futures thinking with the staff of the Dept of External Relations at Linnaeus University.

The 20 participants got engaged in various discussions, both in plenary and in groups, on how they relate to the future and what action towards (any aspect of) the future they would propose to take…

Kan vara en bild av 7 personer, personer som står och inomhus

Socratic Dialogue on Heritage Futures

2023-02-14

The team of the UNESCO Chair on Heritage Futures assembled on the same screen today to run a Socratic Dialogue with Bill Wei (14 February 2023). The topic of our dialogue was the question “Which personal history have I used (or will use) to help future generations solve which important challenges?”

A Socratic dialogue is a structured form of dialogue in which all participants actively contribute. The Socratic method provides a safe, open environment for participants to reflect on what it means to preserve cultural heritage for future generations, and to investigate what the essence is behind their own points of view as well as those of others.

Bill is a Senior Conservation Scientist, formerly of the Rijkserfgoedlaboratorium, Amsterdam. He has a lot of experience in practicing Socratic Dialogues in many different professional settings around the world, including Sweden.

 

Alternative futures in the past

2023-02-08

Attila Dézsi published one of the most challenging and insightful articles coming out of German archaeology in recent years.

His archaeological excavation and study of the 1980 Gorleben Peace Camp, which is also the topic of his PhD research at the University of Hamburg, offers a critique of the current interest in Dark Heritage and the popular denouncement of the destructive character of contemporary capitalism. Dézsi calls instead for a much stronger appreciation of the “common heritage of hope and the power of collective action,” for “[i]t is not only destruction to which archaeologists should draw attention, but also to the past efforts of many peoples who opposed this destruction and violation.”

The Gorleben antinuclear protest village, also known as Republic of Free Wendland, was an iconic site for the German environmental movement during the 1980s. It was directed not only against the building of the nuclear waste depository nearby but also against the nuclear society and the entire capitalist system behind it. Dézsi’s research documents that the camp was partly about outspoken protest but primarily it was a collective “cry for an alternative future based on human dignity.”

The archaeological site of the village created by its inhabitants reveals an approach to the future that may be described as prefigurative: in the Republic of Free Wendland, a better future was lived already (see image below, taken from the paper, click for source and credit).

figure 2

The archaeological excavation Dézsi directed showed in all lines of inquiry that “the creation of a community, socializing, and enjoyment was much more prevalent than specific manifestations of protest or resistance.”

Sites like the Republic of Free Wendland, Dézsi argues, “provide inspiration and give us the ability to grasp that alternative actions and solutions are neither impossible, nor require specialist equipment and materials – everything we need is there.”

His work also shows how the future can be addressed by an archaeology studying the past. It is not only the heritage we preserve that may provide tangible benefits of future generations, but also our very understanding of human lives in the past, including the recent past which some of us will remember. Dézsi’s research paper, which is available in open access at the link below, shows that alternative futures have always been possible.

Dézsi, Attila (2023). You May Destroy This Village, But You Cannot Destroy the Power Which Created It. International Journal of Historical Archaeology (pre-print online publication). 

Digging Politics

2023-02-05

Our Post-doc Emily Hanscam has co-edited (with James Koranyi) a book on Digging Politics. The Ancient Past and Contested Present in East-Central Europe, published in 2023 by De Gruyter.

In her own chapter in the volume, entitled Archaeology and the Challenge of Continuity: East-Central Europe during the Age of Migrations, Emily writes: 

“The ancient past is political, as made apparent by the contributors to this volume. The political nature of the past is especially visible in contested space like East-Central Europe where ideas about the continuity of peoples continue to impact identity formation processes today, supported in some cases by the materiality of the past. This sort of relationship between the modern nation-state and the ancient past is endemic globally, deserving of our continued attention. As discussed in the introduction to this volume, archaeology and nationalism have a long and well-studied relationship (…) Despite his body of work, the presence of methodological nationalism, or the assumption that the nation is ‘natural’, remains pervasive in narratives about the past. This is not an easy problem to solve, given that archaeology as an academic discipline was founded in the late nineteenth century to provide material evidence for national narratives; it is therefore unsurprising that in many ways archaeology continues to create and sustain the nation today.”

— a major problem for archaeology to address in the future!

Heritage Futures and Museums

2023-01-29

Cornelius Holtorf was interviewed by Mario Giognorio, PhD student at the School of International Studies in Trento, Italy, on “Heritage Futures: Museums, communities, and the future that is already here.“

He had been visiting Trento in November 2022 to give public lectures and seminars for the students participating in the Challenge Hitchhikers’ guides, virtual Charons, and the future of cultural objects, organized by Francesca Odella (Department of Sociology) and promoted by the University of Trento’s School of Innovation and the European Consortium of Innovative Universities (ECIU).