Archive for March, 2022

Världen behöver fred!

Friday, March 25th, 2022
Gemensamt yttrande av Mörbylånga kommun, Länsstyrelsen Kalmar län, Region Kalmar, Lantbrukarnas Riksförbund, Kalmar läns museum och Linnéuniversitetets Unescoprofessur om kulturarv och framtiden:

”Eftersom krigen har sitt ursprung i människornas sinnen, måste försvaret av freden också byggas upp i människornas sinnen”, står det i Unescos stadgar.

Unesco är FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur och har idag 193 medlemsländer. Unesco verkar för fred och säkerhet i världen, bland annat via världsarvskonventionen. Med anledning av kriget i Ukraina och andra krig som pågår vill vi uppmana alla beslutsfattare att göra sitt yttersta för att uppnå fred.

Rapsfält i Gräsgård i Unesco Världsarv Södra Ölands odlingslandskap. Foto: Annika Gustavsson

Vi anser att världsarven kan bidra till en fredligare värld genom att öka förståelse och respekt mellan människor.

Idag vill vi berätta om Ukrainas sju världsarv:

  1. Sofiakatedralen i Kyiv och relaterade klosterbyggnader Kyiv-Petjersk Lavra
    Sofiakatedralen och dess närliggande klosterbyggnader Kyiv-Pechersk Lavra anses vara två enastående exempel på kulturarvsbyggnader från medeltiden och den tidigmoderna perioden (1500-1800). Världsarven berättar om vilka unika platser människan kan skapa.
  2. Lviv – stadens historiska centrum 
    Lviv är en stad i västra Ukraina som grundades under medeltiden. Lviv är ett kulturvärldsarv tack vare sin unika blandning av traditioner i stadens utformning från Östeuropa, Italien och Tyskland. Lviv är ett världsarv där människor från många olika kulturer kunde leva tillsammans och utöva sina traditioner sida vid sida, redan under medeltiden.
  3. Struves meridianbåge
    I Ukraina är fyra av Struves meridianbåges mätpunkter klassade som världsarv. Dessa fyra ingår i en total av 265 mätpunkter som går genom flertalet länder i Europa, däribland Sverige. Mätpunkterna användes för att mäta meridianen och på så sätt även kunna återge storleken och formen på vår planet. Struves är ett unikt exempel på världsarv som visar vad som kan uppnås när människor i många olika länder arbetar tillsammans.
  4. Bokurskogarna i Karpaterna och andra europeiska regioner
    Bokurskogarna berättar om hur ett ekosystem har återhämtat sig och utvecklats sen den senaste istiden. Detta är Ukrainas enda naturvärldsarv och med sin unika natur är detta världsarv något som behövs bevaras och skyddas.
  5. Bukovinska och Dalmatiska metropoliternas residens
    Detta enorma byggnadskomplex nära staden Chernivtsi i sydvästra Ukraina, visar på många olika byggnadskulturella influenser samt ett starkt inslag av ortodoxa traditioner. Idag används byggnaderna som ett universitet. Det är genom kunskap och lärandet som gör att vi kan utvecklas, att kunna se saker annorlunda. Residenset visar att världsarv kan bidra på olika sätt för fred.
  6. Forntida tauriska staden Chersonesos och dess chora
    Detta är kvarlämningarna av en stad grundad av greker runt 500 f. kr på sydvästra Krimhalvön. Staden vittnar om en fysisk kontakt mellan olika kulturer norr om, och runt Svarta havet. Världsarvet kan påminna människorna i regionen att man har haft fredliga relationer till varandra trots olika kulturer. Det är viktigt att världsarven finns kvar och kan både påminna och skapa en känsla av samhörighet människor emellan.
  7. Träkyrkorna i Karpatiska regionen i Polen och Ukraina
    I östkanten av central Europa ligger 16 träkyrkor (tserkvas). I Ukraina ligger 8 av kyrkorna, nära gränsen till Polen. Träkyrkorna byggdes mellan 1500-1800 av olika ortodoxa och katolska samhällen.

Cultural Heritage and Wellbeing

Thursday, March 24th, 2022

 

As part of the EUniWell Open Lecture Series, Prof. Cornelius Holtorf presented on 24 March 2022 on

“Cultural Heritage, Well-being and the Future”

ABSTRACT

Cultural heritage is often assumed to be of timeless value. But over recent decades, cultural heritage has been fundamentally reconceptualised in global policies. Whereas for about two centuries, cultural heritage was usually appreciated as a tangible token of collective histories, usually connected to ideas linked to Romantic Nationalism, now we see a different paradigm gradually taken over: cultural heritage is increasingly valued in relation to the intangible impacts and uses it has for specific communities. In this context, the concept of wellbeing has become central, and I will give a few concrete examples what that means for cultural heritage. Taking this development even further, cultural heritage in global contexts is today most commonly addressed within the framework of sustainable development. Yet political bodies such as the UN and national governments (even those embracing wellbeing) are still locked into older perceptions and often fail to embrace fully the ‘new’ cultural heritage. The UNESCO Chair on Heritage Futures is contributing to changing this by focusing on how cultural heritage can best benefit future generations.

The lecture was recorded and will be available online soon.

Travelling to the year 2062

Wednesday, March 23rd, 2022

“Det är onsdag eftermiddag i mars 2062, på teamet Vård & Välmående på företaget HemFrisk i Kalmarsunds kommun. Veckans team samlas för gemensam genomgång av veckan som kommer. Egentligen är det inget konstigt, så gör de varje vecka. Men denna vecka är det också något nytt på gång, … “

This is the situation to which almost 20 participants travelled this afternoon, to experience a lively discussion about the introduction of a digital Doctor, steered by artifical intelligence. The participants were mostly from the elderly care sector on southern Öland. All enjoyed the role play and found it very educational as the scenario became very real and the complexity of the issues very apparent.

The event was an outcome of the future time travel concept originally initiated by our Chair on Heritage Futures in collaboration with Kalmar County Museum, and a current co-project by the museum and the University’s eHealth institute.

Heritage for the future

Tuesday, March 15th, 2022

Under the French Presidency of the Council of the European Union, the Foundation for Heritage Science organised the symposium ‘Heritage for the Future, Science for Heritage: A European Adventure for Research and Innovation’. The hybrid event was accessible physically in Paris as well as digitally (15-16 March 2022).

Claudio Pescatore participated physically and will soon report about his impressions on this blog.

Cornelius Holtorf and Anders Högberg participated digitally. They also had a short paper accepted entitled “Why cultural heritage needs foresight“. In that paper, they argue that the cultural heritage sector, including Heritage Science, needs to address an inherent lack of capability in futures thinking by enhancing foresight and ‘futures literacy’. The sector ought to take seriously the consequences of the insight that the uses and values of cultural heritage in future societies will be different from those in the present and in the past. Foresight and futures literacy will allow the cultural heritage sector to respond to climate change and other global developments, risks and challenges anticipated by futurists




Mångårigt SKB-samarbete med viktiga resultat

Thursday, March 10th, 2022

När regeringen i januari 2022 sa ja till att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark i Östhammars kommun, lyfte flera aktörer frågan om hur informationsbevarande till framtida generationer ska utformas. Många menade att det nu är dags att växla upp forskningen om hur minnespraktiker och informationsöverföring till framtida generation ska organiseras och ske.

Sedan 2011 har jag och Cornelius Holtorf arbetat med dessa frågor. Det har vi bland annat gjort tillsammans med Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB). Med anledning av regeringens beslut blev jag nyfiken på vad SKB uppfattar att vårt arbete tillsammans har givit dem. Sofie Tunbrant är en av våra närmaste samarbetspartners på SKB. Under ett kort samtal med henne frågade jag vad hon ser som viktiga resultat från vårt samarbete.

 

Här är Sofie Tunbrants svar:

Under dessa lite mer än tio år har vårt samarbete bidragit på många sätt och jag vill speciellt lyfta fram två aspekter: ni har breddat våra perspektiv och ni har gett oss nya kontakter och därmed möjligheter att introducera frågan i flera sammanhang.

Ni har tagit med SKB in i många nya konstellationer där vi fått tillfälle att arbeta tillsammans inom områden och med personer som vi inte kände sedan tidigare. Ett av många exempel är att ni öppnat upp för oss att brett möta forskarvärlden, så vi har kunnat inleda samarbete med forskare och forskningsmiljöer. Ett fint exempel är vår medverkan i projektet Heritage Futures vid UCL, där vi blev inbjudna som partner. Ett annat exempel är tillfällen då vi kunnat mötas i gränslandet mellan forskning och konstnärlig gestaltning för att diskutera gemensamma frågor, som när ni arrangerade en workshop med rundabordssamtal i samarbete med kuratorn Ele Carpenter och Malmö Konstmuseum i anslutning till utställningen Perpetual Uncertainty.

Sammantaget har detta fått effekter hos oss på SKB. Vi har fått ett omfattande nätverk, som vi inte kunnat få till på egen hand. Det har hjälpt oss att utvecklas i våra sätt att se på och förstå frågan om informationsöverföring. Vi har också kunnat skapa en mer fördjupad kunskap om vad komplexiteten i frågan handlar om. På så sätt har vårt samarbete gett oss många nya insikter, kunskaper och möjligheter.

Ni har också tagit med SKB i nationella och internationella konstellationer som vi inte kunnat delta i utan vårt samarbete. Det gör att SKB har kunnat berätta om sitt arbete med informationsbevarande i nya sammanhang. Ett exempel är konferensen Information and Memory for Future Decision-Making i Stockholm 2019. Här kunde vi under tre dagars seminarier och diskussioner arbeta med frågan tillsammans med representanter från bland annat kommuner, miljöorganisationer och myndigheter.

Genom våra samarbeten har SKB kunnat introducera frågan om informationsbevarande i anslutning till slutförvaren med radioaktivt avfall i en mångfald av sammanhang. Det finns flera aktörer som arbetar med informationsbevarande på lång sikt, men som inte tidigare kopplat sitt arbete till SKB:s slutförvar. Att fler personer och aktörer känner till och reflekterar över frågan gör att den hålls levande. Det är avgörande för att samhället ska kunna arbeta med de lösningar som krävs för att framtiden ska ha de kunskaper och verktyg de behöver.

av Anders Högberg

Prof Anders Högberg UNESCO Chair on Heritage Futures

Professor Anders Högberg UNESCO Chair on Heritage Futures

 

Heritage Futures, webplats HÄR

Perpetual Uncertainty, info HÄR

Information and Memory for Future Decision-Making, rapport HÄR

Strålsäkerhetsmyndigheten har nyligen publicerat en rapport där vårt arbete lyfts fram, den nås HÄR

Cultural Heritage in War: Making Ukraine’s Past and Future

Thursday, March 3rd, 2022
Recording available here! Cultural Heritage in War: Making Ukraine’s Past and Future youtu.be/CpOwrDecaxI Thursday, March 3, 2022, 1:30 pm – 2:40 pm

Russia’s ongoing military campaign against Ukraine causes progressively more damage in all walks of life, including cultural heritage. Monuments, archaeological sites, museums, archives, industrial heritage complexes, old and new residential districts, urban spaces, all part of local, national, European, and world heritage, are being destroyed in Ukraine. The Hague Convention and the related protocols contain specific measures on how to deal with cultural property in war, but heritage is so much more: it is how individuals and communities connect to, feel about, and identify with these sites. Heritage is all those assets from the past that people value and care for in the present, to be able to pass it on to their children for generations to come. When heritage is destroyed, the cohesion and future of the communities is destroyed. CEU CHSP invited three experts in various aspects of cultural heritage to discuss how the ongoing war impacts heritage in Ukraine, what role the politics of heritage and memory plays in the present conflict, and how heritage, heritage experts, and heritage organizations can contribute to a peaceful future.

Panelists:
Sofia Dyak is a historian and sociologist, director of the Center for Urban History in Lviv, Ukraine. Her research focuses on post-war urban recovery and transformation in Eastern Europe, heritage infrastructures and practices in socialist cities, and their legacies.
Kateryna Busol is a Ukrainian lawyer specialising in international human rights, humanitarian, criminal law, transitional justice, gender and cultural heritage protection.
Cornelius Holtorf is Professor of Archaeology and holds a UNESCO Chair on Heritage Futures at Linnaeus University in Kalmar, Sweden.

Moderators:

Dóra Mérai and Volodymyr Kulikov, CEU, Cultural Heritage Studies Program

https://events.ceu.edu/2022-03-03/cultural-heritage-war-making-ukraines-past-and-future