UNESCO

Chair on Heritage Futures

Various activities January – March 2023

2023-03-31

Cornelius Holtorf joined the Swedish Foresight Network (Jan 2023).

“Här samlas vi som är verksamma inom framsyn, framtidsstudier, scenarioanalys och liknande inom näringsliv, akademi och offentlig sektor. Gruppen syftar till att lära av varandra, dela exempel och bygga relationer. Framtidsnätverkets syfte är att främja framtidskunnighet, det vill säga förmågan att enskilt och tillsammans med andra identifiera, analysera och använda sig av troliga, möjliga och önskvärda framtider. Framtidsnätverket uppnår detta syfte genom att skapa mötesplatser där offentliga, privata och ideella aktörer kan utforska, testa och dela erfarenheter om framsyn. På så sätt bidrar Framtidsnätverket till att stärka kapaciteten att proaktivt hantera framtida möjligheter och utmaningar på ett sätt som stärker resiliensen hos deltagande organisationer och samhället i stort.”

Cornelius Holtorf attended parts of the hybrid Symposium “The Future of Futures” to mark the retirement of UNESCO Chairholder Ted Fuller as Editor in Chief of Futures; the Journal of Interdisciplinary Study of Futures, Anticipation and Foreight, London, UK (25 Jan 2023).

As a member of the World Heritage Council, Cornelius Holtorf submitted suggestions for the Draft Management Plan 2023-2030 of the UNESCO World Heritage Property Agricultural Landscape of Southern Öland (29 Jan 2023).

Cornelius Holtorf held informal meetings discussing possible future collaboration with Martin Calnan, Chairholder at the UNESCO Chair for the Future of Finance, École des Ponts ParisTech in Paris (2 December 2022) and online (3 February 2023).

Cornelius Holtorf took place in a seminar on the historic environment and joint development of visitor destinations, held by the Governor of the County of Kronoberg in Växjö, Sweden (7 February 2023).

Cornelius Holtorf and Anders Högberg attended digitally the Third Plenary of the Working Party on Information, Data and Knowledge Management of the Nuclear Energy Agency, OECD, Paris (7-8 February 2023).

Cornelius Holtorf and Gustav Wollentz took part in a meeting with José Luiz Pedersoli and Alison Heritage representing the International Centre for the Study of the Preservation and Restoration of Cultural Property (ICCROM) to discuss future collaboration on heritage and foresight (13 February 2023).

Cornelius Holtorf took part in a seminar on Heritage and Identity in Times of War and Peace, organised by ICOMOS-UK (23 February 2023).

Cornelius Holtorf participated in a meeting of the network of Swedish UNESCO Chairs arranged by the Swedish National Commission for UNESCO (2 March 2023)

Cornelius Holtorf lectured on Designing Futures for 15 students in Design, reading a course on Design Processes and Methods focussing on Time at Linnaeus University, Campus Växjö (3 March 2022).

Cornelius Holtorf presented an invited lecture on “Conflict Resolution, Conflict Prevention and Cultural Heritage” for an audience of 100+ staff and students at the 29th Blanquerna Conference on Communication and International Relations entitled Global Challenges in an Uncertain World at Ramon Llull University, Barcelona, Spain (8 March 2023)

Cornelius Holtorf had an informal meeting discussing possible future collaboration with Onno Seroo, member of the UNESCO Chair in Education, Development and Technology, Ramon Llull University, Barcelona, Spain (8 March 2023).

Cornelius contributed to a UNESCO Survey on the contribution of UNESCO Chairs to Culture in emergencies, connected to the MONDIACULT 2022 declaration (16 March 2023).

Cornelius Holtorf participated in a regular World Heritage Council meeting for the World Heritage property Agricultural Landscape of Southern Öland representing Linnaeus University, held in Mörbylånga, Sweden (17 March 2023).

Cornelius Holtorf and Anders Högberg discussed, as part of a delegation of the Graduate School in Contract Archaeology (GRASCA) visiting the Swedish National Heritage Board in Stockholm, the future of contract archaeology in Sweden as well as future needs of research in cultural heritage, meeting Deputy Director, Susanne Thedéen, the Head of Research, Helena Victor, and the Head of the Department of Cultural Heritage Development, Eric Fugeläng  (28 March 2023).

Cornelius Holtorf met with Elene Negussie, World Heritage Coordinator at the Swedish National Heritage Board in Stockholm, to discuss the role of world heritage in relation to ongoing wars and conflicts and Sweden’s submission to the World Heritage Periodic Reporting Exercise (28 March 2023).

Cornelius Holtorf presented an invited lightning talk “The unfulfilled potential of heritage in the age of climate change” at the British Academy-funded conference on Measuring Loss and Damage to Heritage from Climate Change for Effective Policy Reporting at the University of East Anglia (UEA) in Norwich, UK (30 March 2023). He argued for an audience of ca 70 specialists and students for replacing the focus on ‘loss and damage’ with a stronger appreciation of the potential of heritage for people’s well-being in the face of climate change and its implications. 

Exploring Visual Literacy – Imag(in)ing

2023-03-30

After starting off the spring semester at the University, it was time for a Visual Literacy Workshop on Imag(in)ing the Future, run by Vicky Karaiskou, UNESCO Chair on Visual Anticipation and Futures Literacy, based at the Open University of Cyprus.

Vicky asked us to send her an image of the future before the workshop.

I did not know the purpose, was it to fire us all up before the workshop? Was I expected to talk about the image I had chosen? I decided to dive into the workshop with open eyes. I mean, what can go wrong?

We met on zoom on 13 March, almost all members of the Chair and some invited students and researchers. After some introductions, Vicky introduced us to the workshop.

Each of us presented one or two images of what the future meant to us. This was so interesting! So many different views, some about crossroads, some urban environments, some landscapes, and water, even cartoons and illustrations from children’s literature were there.

Vicky: You wake up in 2123. You have only one question you can ask to make sense of that strange world around you. Τhe question can only be answered with ‘yes’ or ‘no’. What would you ask? — Many of us asked basic questions like what I can eat, where is the toilet but questions of language, are we still human, which planet are we on, were also raised.

Vicky: Depict how you predict 2123 will look. Observe what is around you: how is the environment? How do cities & buildings look; what institutions exist; what about social relationships; behaviours; people’s looks; works; activities (what people do); values; ideologies; dominant trends? — This part of the workshop made us realize that we all have different expectations about the future, some negative, some positive.

When we had come this far in the workshop, I realized what we were doing. Vicky asked us to explore our underlying assumptions and emotions! The idea was to make us question and investigate these assumptions and emotions through the images and understand how the assumptions and emotions affect us.

At the end, we were asked to create a new question about the future starting with What if…? The questions were humble and included approaching other audiences, working globally, and expressing future visions through art. Before finishing the workshop, we were all asked to complete individually a sentence which started with the words: “In 2123, the future will mean…”.

The aim of the workshop was to open up new ideas. It certainly did!

After finishing, Vicky sent all of us a summary of our individual contributions. Her Chair partner, Sebastian Plate, used AI to summarize our contributions. Based on the answer to the last question and the input during the workshop, he made the AI capture this on my contribution:

Workshop Visual Literacy

Thank you, Vicky, for opening my eyes and for a creative workshop!

Helena Rydén, Assistant to the UNESCO Chair on Heritage Futures

AI om kulturarv och framtiden

2023-03-21

Anders Högberg ställde några relevanta frågor om ‘heritage futures’ till ChatGPT. Här är svaren:

 

Vilken eller vilka olika framtider bevarar vi kulturarv för?

Vi bevarar kulturarv för framtiden i allmänhet, oavsett vilken framtida värld vi ser framför oss. Kulturarvet är en del av vårt gemensamma kulturarv som vi är skyldiga att skydda, bevara och överföra till kommande generationer. Genom att bevara kulturarvet kan vi lära oss av vår historia och förstå vår kulturella identitet och utveckling.

Men det är också viktigt att erkänna att kulturarvets betydelse och relevans kan skilja sig åt beroende på vilken kontext och vilken framtid man talar om. Till exempel kan en framtid där teknologisk utveckling spelar en central roll kräva att vi bevarar digitalt kulturarv, medan en annan framtid där miljöhoten är avgörande kanske kräver att vi fokuserar på att bevara och återställa miljö- och naturarv.

Sammanfattningsvis bevarar vi kulturarv för framtiden i allmänhet, men hur vi definierar, bevarar och förvaltar kulturarvet kan variera beroende på den specifika framtiden och de utmaningar och möjligheter som den erbjuder.


Till vilken nytta? Hur kan vi avgöra vad som är bra för framtida generationer?

Bevarandet av kulturarv är viktigt av flera skäl, bland annat:

  • För att bevara vår historia och kulturella arv: Genom att bevara kulturarvet kan vi lära oss av vår historia och förstå vår kulturella identitet och utveckling. Kulturarvet ger oss också en känsla av samhörighet med vårt förflutna och vårt samhälle.
  • För att främja turism och ekonomisk utveckling: Kulturarvet kan också ha en ekonomisk betydelse genom att främja turism och skapa arbetstillfällen inom området.
  • För att främja utbildning och forskning: Kulturarvet kan användas som en resurs för utbildning och forskning, vilket kan leda till nya upptäckter och förståelse.

När det gäller att avgöra vad som är bra för framtida generationer finns det ingen enkel formel. Det är viktigt att ta hänsyn till flera faktorer, inklusive den kulturella, sociala, ekonomiska och miljömässiga kontexten för framtida generationer.

En viktig del av att avgöra vad som är bra för framtida generationer är att ta hänsyn till deras intressen och behov. Det är också viktigt att vara medveten om de potentiella konsekvenserna av våra handlingar för framtida generationer och för miljön.

Det är också viktigt att involvera framtida generationer i beslutsprocessen och ge dem en röst i frågor som rör deras framtid. På så sätt kan vi göra vårt bästa för att ta hänsyn till deras perspektiv och intressen och säkerställa att vi lämnar en värld som är hållbar och rättvis för alla.


Hur kan vi globalt öka framtidskompetensen (”futures literacy”) för de som arbetar i kulturarvssektorn?

Att öka framtidskompetensen (“futures literacy”) för de som arbetar inom kulturarvssektorn är viktigt för att säkerställa att vi bevarar och förvaltar kulturarvet på ett hållbart och relevant sätt för framtida generationer. Här är några sätt som kan hjälpa till att öka framtidskompetensen inom kulturarvssektorn:

  • Uppmuntra till tvärvetenskapliga samarbeten: Ett sätt att öka framtidskompetensen inom kulturarvssektorn är att uppmuntra till samarbeten mellan kulturarvsorganisationer och andra branscher, såsom teknologi, miljö och sociala innovationer. Genom att samarbeta med experter inom andra områden kan kulturarvssektorn lära sig om nya teknologier, trender och innovationer som kan vara relevanta för framtiden.
  • Skapa forum för dialog och diskussion: Skapa forum där professionella inom kulturarvssektorn kan träffas och diskutera framtida trender och utmaningar. Dessa forum kan fungera som en plattform för att utbyta idéer, erfarenheter och insikter om hur man kan anpassa sig till framtida förändringar.
  • Utbilda personalen: En annan viktig faktor för att öka framtidskompetensen inom kulturarvssektorn är att utbilda personalen om framtidsinriktade verktyg, metoder och tekniker. Utbildning kan inkludera workshops, seminarier, onlinekurser och andra former av professionell utveckling.
  • Skapa en kultur av innovation och förändring: För att öka framtidskompetensen inom kulturarvssektorn är det också viktigt att skapa en kultur av innovation och förändring. Detta kan innebära att uppmuntra personalen att utforska nya idéer och tillvägagångssätt, att uppmuntra till experiment och att ta risker i arbetet.
  • Använd framtidsverktyg och metoder: Slutligen kan kulturarvsorganisationer använda framtidsverktyg och metoder som scenarioplanering, trendanalys och framtidsforskning för att förstå framtida trender och förbereda sig för framtida utmaningar.

Genom att ta en helhetsapproach som inkluderar tvärvetenskapliga samarbeten, utbildning, dialog och användning av framtidsverktyg och metoder, kan vi öka framtidskompetensen inom kulturarvssektorn och säkerställa att kulturarvet bevaras och förvaltas på ett hållbart och relevant sätt för framtida generationer.

ChatGPT missar kulturarvets komplexitet

“Framtidens teknologi sitter inne med gammal kunskap. När chattroboten ChatGPT fick frågor om vad kulturarv är och varför det är viktigt, gav den svar som inte inkluderar nya forskningsresultat.” Det skriver Anders Högberg, professor i arkeologi och medlem i forskningsteamet kring Unescoprofessuren vid Linnéuniversitetet. Läs artikeln i Magasin K*:

ChatGPT missar kulturarvets komplexitet | Magasin K

 

Anders Högberg

Anders Högberg, Professor of Archaeology UNESCO Chair on Heritage Futures

* Magasin K är en digital tidning för den som jobbar, studerar eller är intresserad av branscherna kultur, kommunikation och kreativ sektor.

Imag(in)ing the Future

2023-03-13

The members of the UNESCO Chair on Heritage Futures took part in a Visual Literacy Workshop on Imag(in)ing the Future
run by Vicky Karaiskou, UNESCO Chair on Visual Anticipation and Futures Literacy towards Visual Literacy based at the Open University of Cyprus (13 March 2023).



Visual literacy workshops stem from the concession that all beliefs and stances are limiting. With an aim to open to new ideas, possibilities and approaches related to our personal or professional lives, the interactive and participatory VL workshops explore our perceptions and assumptions.

“Imag(in)ing the Future” workshop indicated how our visual representations speak to our emotional domains and, therefore, dictate our choices and walks of life.