UNESCO

Chair on Heritage Futures

Kultursektorns beredskap för fred

2024-11-08

Den 16 oktober 2024 var jag inbjuden att delta på Länsmuseernas höstmöte i Uddevalla. Mötets tema var ‘Länsmuseerna i en brytningstid – kultur, motståndskraft och innovation’. Under en session med rubriken Kulturarvets beredskap för krig och fred höll jag ett anförande där jag ställde frågan om Länsmuseerna och den svenska kultursektorn gör tillräckligt just nu för att förebygga krig.


På grund av Zoom-formatet och den begränsade tiden var det svårt att föra en fördjupad diskussion med publiken. Sedan dess har två deltagare skickat in en gemensam skriftlig kommentar, som jag har besvarat.

Läs debatten här:

Ett tidigare bidrag till samma tema publicerades redan förra året:

Högberg, A. och C. Holtorf (2023) Heritage practices and the mobilization of society in times of conflict: We can do better. The European Archaeologist (TEA), issue 78 (Autumn 2023).

Kultur för krig?

2023-06-28

Jag lyssnade imorse på ett seminarium som genomfördes som del av Kultur i Almedalen 2023. Det handlade om “En stark kultur är ryggraden i ett lands försvar och krisberedskap”. De medverkande var Gunvor Kronman (VD, Hanaholmen), Stefan Wallin (tidigare kulturminister och försvarsminister i Finland), Mikael Brännvall (VD, Svensk Scenkonst) och Gunnar Ardelius (generalsekreterare, Sveriges Museer).

Det var mycket samförstånd bland alla medverkande att kultur, kulturarv, konst och humanistisk vetenskap bidrar till samhällets mentala motståndskraft, t.ex. genom byggande av tillit, samhörighet och identitetskänsla, som alla skapar samhällsresiliens och gör kulturen lika viktigt som militären. I kontrast till Finland, påpekades att Sverige har inte kommit lika långt att integrera kultursektorn i beredskapsplanerna och totalförsvaret. Det krävdes t.o.m. att kultursektorn bör få medel från alla nya storsatsningar på försvaret!

Det som var riktigt skrämmande var inte bara en fullständig brist på mångfald av åsikter i panelen men även att

  • komma ihåg att samhörighet i Sverige är splittrat och har stora brister så länge det saknas en verklig samhällsintegration — det pratas mycket om klaner och parallella samhälsstrukturer, och det är bara ett år sedan ‘påskkravallarna’ mellan Svenska muslimer och polisen,
  • ingen ens nämnde rollen av kultur i fredsskapande och konfliktlösning,
  • kulturens huvuduppgift i fall av krig kan vara att främja globala perspektiv och humanistiska värden, att bekämpa fördomar mot andra samhällen och samhällsgrupper, och att skapa fred!
  • man var medveten om kulturens betydelse i opinionsbildning och propaganda men inte hur det egna arbete verkar främja krig snarare än fred.

Kultur i Almedalen tar Sverige ett steg närmare till krig och det är mycket allvarligt tycker jag. Humaniora och kultur bör motstå nu den typen retorik!

Världen behöver fred!

2022-03-25

Gemensamt yttrande av Mörbylånga kommun, Länsstyrelsen Kalmar län, Region Kalmar, Lantbrukarnas Riksförbund, Kalmar läns museum och Linnéuniversitetets Unescoprofessur om kulturarv och framtiden:

”Eftersom krigen har sitt ursprung i människornas sinnen, måste försvaret av freden också byggas upp i människornas sinnen”, står det i Unescos stadgar.

Unesco är FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur och har idag 193 medlemsländer. Unesco verkar för fred och säkerhet i världen, bland annat via världsarvskonventionen. Med anledning av kriget i Ukraina och andra krig som pågår vill vi uppmana alla beslutsfattare att göra sitt yttersta för att uppnå fred.

Rapsfält i Gräsgård i Unesco Världsarv Södra Ölands odlingslandskap. Foto: Annika Gustavsson

Vi anser att världsarven kan bidra till en fredligare värld genom att öka förståelse och respekt mellan människor.

Idag vill vi berätta om Ukrainas sju världsarv:

  1. Sofiakatedralen i Kyiv och relaterade klosterbyggnader Kyiv-Petjersk Lavra
    Sofiakatedralen och dess närliggande klosterbyggnader Kyiv-Pechersk Lavra anses vara två enastående exempel på kulturarvsbyggnader från medeltiden och den tidigmoderna perioden (1500-1800). Världsarven berättar om vilka unika platser människan kan skapa.
  2. Lviv – stadens historiska centrum 
    Lviv är en stad i västra Ukraina som grundades under medeltiden. Lviv är ett kulturvärldsarv tack vare sin unika blandning av traditioner i stadens utformning från Östeuropa, Italien och Tyskland. Lviv är ett världsarv där människor från många olika kulturer kunde leva tillsammans och utöva sina traditioner sida vid sida, redan under medeltiden.
  3. Struves meridianbåge
    I Ukraina är fyra av Struves meridianbåges mätpunkter klassade som världsarv. Dessa fyra ingår i en total av 265 mätpunkter som går genom flertalet länder i Europa, däribland Sverige. Mätpunkterna användes för att mäta meridianen och på så sätt även kunna återge storleken och formen på vår planet. Struves är ett unikt exempel på världsarv som visar vad som kan uppnås när människor i många olika länder arbetar tillsammans.
  4. Bokurskogarna i Karpaterna och andra europeiska regioner
    Bokurskogarna berättar om hur ett ekosystem har återhämtat sig och utvecklats sen den senaste istiden. Detta är Ukrainas enda naturvärldsarv och med sin unika natur är detta världsarv något som behövs bevaras och skyddas.
  5. Bukovinska och Dalmatiska metropoliternas residens
    Detta enorma byggnadskomplex nära staden Chernivtsi i sydvästra Ukraina, visar på många olika byggnadskulturella influenser samt ett starkt inslag av ortodoxa traditioner. Idag används byggnaderna som ett universitet. Det är genom kunskap och lärandet som gör att vi kan utvecklas, att kunna se saker annorlunda. Residenset visar att världsarv kan bidra på olika sätt för fred.
  6. Forntida tauriska staden Chersonesos och dess chora
    Detta är kvarlämningarna av en stad grundad av greker runt 500 f. kr på sydvästra Krimhalvön. Staden vittnar om en fysisk kontakt mellan olika kulturer norr om, och runt Svarta havet. Världsarvet kan påminna människorna i regionen att man har haft fredliga relationer till varandra trots olika kulturer. Det är viktigt att världsarven finns kvar och kan både påminna och skapa en känsla av samhörighet människor emellan.
  7. Träkyrkorna i Karpatiska regionen i Polen och Ukraina
    I östkanten av central Europa ligger 16 träkyrkor (tserkvas). I Ukraina ligger 8 av kyrkorna, nära gränsen till Polen. Träkyrkorna byggdes mellan 1500-1800 av olika ortodoxa och katolska samhällen.