UNESCO

Chair on Heritage Futures

AI om kulturarv och framtiden

2023-03-21

Anders Högberg ställde några relevanta frågor om ‘heritage futures’ till ChatGPT. Här är svaren:

 

Vilken eller vilka olika framtider bevarar vi kulturarv för?

Vi bevarar kulturarv för framtiden i allmänhet, oavsett vilken framtida värld vi ser framför oss. Kulturarvet är en del av vårt gemensamma kulturarv som vi är skyldiga att skydda, bevara och överföra till kommande generationer. Genom att bevara kulturarvet kan vi lära oss av vår historia och förstå vår kulturella identitet och utveckling.

Men det är också viktigt att erkänna att kulturarvets betydelse och relevans kan skilja sig åt beroende på vilken kontext och vilken framtid man talar om. Till exempel kan en framtid där teknologisk utveckling spelar en central roll kräva att vi bevarar digitalt kulturarv, medan en annan framtid där miljöhoten är avgörande kanske kräver att vi fokuserar på att bevara och återställa miljö- och naturarv.

Sammanfattningsvis bevarar vi kulturarv för framtiden i allmänhet, men hur vi definierar, bevarar och förvaltar kulturarvet kan variera beroende på den specifika framtiden och de utmaningar och möjligheter som den erbjuder.


Till vilken nytta? Hur kan vi avgöra vad som är bra för framtida generationer?

Bevarandet av kulturarv är viktigt av flera skäl, bland annat:

  • För att bevara vår historia och kulturella arv: Genom att bevara kulturarvet kan vi lära oss av vår historia och förstå vår kulturella identitet och utveckling. Kulturarvet ger oss också en känsla av samhörighet med vårt förflutna och vårt samhälle.
  • För att främja turism och ekonomisk utveckling: Kulturarvet kan också ha en ekonomisk betydelse genom att främja turism och skapa arbetstillfällen inom området.
  • För att främja utbildning och forskning: Kulturarvet kan användas som en resurs för utbildning och forskning, vilket kan leda till nya upptäckter och förståelse.

När det gäller att avgöra vad som är bra för framtida generationer finns det ingen enkel formel. Det är viktigt att ta hänsyn till flera faktorer, inklusive den kulturella, sociala, ekonomiska och miljömässiga kontexten för framtida generationer.

En viktig del av att avgöra vad som är bra för framtida generationer är att ta hänsyn till deras intressen och behov. Det är också viktigt att vara medveten om de potentiella konsekvenserna av våra handlingar för framtida generationer och för miljön.

Det är också viktigt att involvera framtida generationer i beslutsprocessen och ge dem en röst i frågor som rör deras framtid. På så sätt kan vi göra vårt bästa för att ta hänsyn till deras perspektiv och intressen och säkerställa att vi lämnar en värld som är hållbar och rättvis för alla.


Hur kan vi globalt öka framtidskompetensen (”futures literacy”) för de som arbetar i kulturarvssektorn?

Att öka framtidskompetensen (“futures literacy”) för de som arbetar inom kulturarvssektorn är viktigt för att säkerställa att vi bevarar och förvaltar kulturarvet på ett hållbart och relevant sätt för framtida generationer. Här är några sätt som kan hjälpa till att öka framtidskompetensen inom kulturarvssektorn:

  • Uppmuntra till tvärvetenskapliga samarbeten: Ett sätt att öka framtidskompetensen inom kulturarvssektorn är att uppmuntra till samarbeten mellan kulturarvsorganisationer och andra branscher, såsom teknologi, miljö och sociala innovationer. Genom att samarbeta med experter inom andra områden kan kulturarvssektorn lära sig om nya teknologier, trender och innovationer som kan vara relevanta för framtiden.
  • Skapa forum för dialog och diskussion: Skapa forum där professionella inom kulturarvssektorn kan träffas och diskutera framtida trender och utmaningar. Dessa forum kan fungera som en plattform för att utbyta idéer, erfarenheter och insikter om hur man kan anpassa sig till framtida förändringar.
  • Utbilda personalen: En annan viktig faktor för att öka framtidskompetensen inom kulturarvssektorn är att utbilda personalen om framtidsinriktade verktyg, metoder och tekniker. Utbildning kan inkludera workshops, seminarier, onlinekurser och andra former av professionell utveckling.
  • Skapa en kultur av innovation och förändring: För att öka framtidskompetensen inom kulturarvssektorn är det också viktigt att skapa en kultur av innovation och förändring. Detta kan innebära att uppmuntra personalen att utforska nya idéer och tillvägagångssätt, att uppmuntra till experiment och att ta risker i arbetet.
  • Använd framtidsverktyg och metoder: Slutligen kan kulturarvsorganisationer använda framtidsverktyg och metoder som scenarioplanering, trendanalys och framtidsforskning för att förstå framtida trender och förbereda sig för framtida utmaningar.

Genom att ta en helhetsapproach som inkluderar tvärvetenskapliga samarbeten, utbildning, dialog och användning av framtidsverktyg och metoder, kan vi öka framtidskompetensen inom kulturarvssektorn och säkerställa att kulturarvet bevaras och förvaltas på ett hållbart och relevant sätt för framtida generationer.

ChatGPT missar kulturarvets komplexitet

“Framtidens teknologi sitter inne med gammal kunskap. När chattroboten ChatGPT fick frågor om vad kulturarv är och varför det är viktigt, gav den svar som inte inkluderar nya forskningsresultat.” Det skriver Anders Högberg, professor i arkeologi och medlem i forskningsteamet kring Unescoprofessuren vid Linnéuniversitetet. Läs artikeln i Magasin K*:

ChatGPT missar kulturarvets komplexitet | Magasin K

 

Anders Högberg

Anders Högberg, Professor of Archaeology UNESCO Chair on Heritage Futures

* Magasin K är en digital tidning för den som jobbar, studerar eller är intresserad av branscherna kultur, kommunikation och kreativ sektor.

Lärande och framtiden

2022-10-11

Borde vi idag tänka mer på transformativt lärande för framtiden? frågar Gustav Wollentz (Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik) i en ny blogg. Han beskriver det bakomliggande samarbetsprojekt med Växjö kommun vid Linnéuniversitetet på följande sätt:

Ur ett kulturarvsperspektiv undersöker jag för närvarade ungdomars (upp till ca 25 år) perspektiv på framtiden i ett utsatt område i Växjö, vid namn Araby. … Jag vill titta på hur en plats laddas med hopp inför framtiden genom att undersöka vilka handlingar och aktiviteter som gör att ungdomar känner hopp inför framtiden i Araby, och vad för kulturarv som skapas i den processen. Förhoppningen är att stärka banden mellan unga i Araby och kulturaktörer i Växjö. Alltså: jag närmar mig framtiden som kulturarvsskapande, vilket är en ovanlig ingång till kulturarv. Kulturarv har traditionellt sett oftare använts som en minnesinstitution snarare än en plats där vi kan skaffa oss erfarenheter som är transformativa och framtidsorienterade.

Precis som lärandet, ses kulturarv ofta som något som ska föras vidare till kommande generationer. Medan kulturarv traditionellt kopplas till något materiellt som bedöms vara värt att bevara för framtiden (såsom en staty eller en gravhög), så knuts lärande traditionellt till kunskap som är värd att föra vidare till en ny generation (såsom historien om en plats). Detta projekt är alltså ett försök till att vända perspektiven där framtiden får ett större utrymme i det lärande som sker genom kulturarv.