Centrum för idrottsutveckling

Välkommen till vår nyhetssida - en plats för intressanta reportage och spridning av aktuell kunskap

Intervju: Säkerhetschefen tipsar om föreningens roll i krisen

2021-09-15

En kris kommer när vi minst önskar det. Det kan vara allt från en ekonomisk smäll till ett sjukdomstillstånd hos någon i föreningen. Genom att förbereda sig och tänka till innan den potentiella krisen kommer kan skadan bli mycket mindre än vad den behöver bli. I detta samtal pratar vi med Riksidrottsförbundets säkerhetschef Lena Sahlin, som tipsar om nyckelkontakter och krisplaner.

Foto: Britt Matsson/BildbyrånLena nämner POSOM-grupper. Det är något som varje kommun ska ha en. Kontakta din kommun för att veta hur krishantering fungerar och vilken hjälp du kan få.

Forskarna om vad det egentligen kostar att idrotta

2021-08-14

Foto: Ola Westerberg/Bildbyrån

Fritidscheferna i Kronobergs åtta kommuner hade en önskan: Gör en storskalig studie på hur mycket det egentligen kostar i att idrotta i respektive kommun. Linnéuniversitetet fick uppdraget och nu är studien klar. Hör författarna Filip Andersson och PG Fahlström berätta om studien.

Fritidscheferna i kommunerna Alvesta, Lessebo, Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge, Växjö och Älmhult har ett nätverk som träffas med jämna mellanrum. En diskussion som förts, och som än mer aktualiserades på grund av coronan, är hur mycket det egentligen kostar att idrotta idag. Hur ser utvecklingen på medlems- och träningsavgifter ut och hur kan kommunernas bidrag påverkas av detta? En studie beställdes och Linnéuniversitetet fick möjligheten att genomföra den.

I denna video hör du Filip Andersson, doktorand och PG Fahlström, lektor från Linnéuniversitetet genomförde studien och i videon nedan kan du höra deras syn på resultatet.

Intervjun genomförs av Mats Glemne, Centrum för idrottsutveckling.

Läs hela rapporten här: Projekt Kronoberg Rapport 

Vill du höra hur kommunerna ser på studien? Se intervjun med Växjös fritidschef:

 

 

 

Efter kostnadsstudien – fritidschefen trodde kostnaderna skulle vara högre

Foto: Nils Jakobsson/Bildbyrån

Fritidscheferna i Kronobergs åtta kommuner hade en önskan: Gör en storskalig studie på hur mycket det egentligen kostar i att idrotta i respektive kommun. Nu är studien klar och Jessica Råhlin, fritidschef i Växjö kommun reagerar och tänker till kring resultatet. 

I intervjun berättar Jessica också om bakgrunden till studiens uppkomst, hur fritidschefsnätverket samverkar och hur coronan påverkade framtagandet av studien.

Intervjun genomförs av David Faxå, Centrum för idrottsutveckling.

Läs hela rapporten här: Projekt Kronoberg Rapport 

Vill du höra hur forskarna ser på studien de genomfört? Se intervjun med Filip Andersson och PG Fahlström här:

”Simbubblan spricker” – En studie av avslutsprocessen och varför elitsatsande simmare slutar simma

2021-06-13

Foto: Petter Arvidsson/Bildbyrån

Syftet med undersökningen som är gjord av Dylan Saleh var att ta reda på tidigare elitsatsande simmares upplevelse av idrottsgymnasium och förstå hur det går till när de avslutar sin elitsatsning. För att besvara detta genomfördes tolv intervjuer med elitsatsande simmare som gått på idrottsgymnasium men valt att hoppa av under gymnasietiden eller inom två år efter examen.

Resultatet visar att simmarnas upplevelse av idrottsgymnasiet är unik, dvs. den är inte samstämmig. Vidare lyfts att avslutsprocessen påbörjats av orsaker som tränarbyte, sociala anledningar utanför idrotten, pandemin covid-19 och minskad entusiasm. Simmarna sökte sig under den tiden till långsiktiga alternativ genom fortsatta studier eller arbete. Beslutet till själva avhoppet utgörs ofta av flera olika delar hos respektive simmare, upp till sju faktorer, som sammantaget utgör beslutet. Faktorerna som framkommit är:

  • missnöje med tränare
  • utebliven utveckling
  • prestationsångest
  • tidskrävande
  • sociala anledningar inom idrotten
  • ohälsa
  • ekonomisk brist i idrotten
  • minskad motivation
  • sociala anledningar utanför idrotten
  • andra prioriteringar

Efter avhoppet upplever simmarna en form av identitetskris som det var lättare att hantera om det fanns annat fokus utöver idrotten samt ett planerat avhopp. Undersökningen betonar vikten av en helhetssyn på den idrottande individen, gemenskapen och tränarens roll som värdefulla i avslutsprocessen.

Hör uppsatsförfattaren Dylan Saleh själv berätta om sin studie i videon nedan!

Värt att notera är också att Dylan fick ta emot RF-SISU Smålands stipendium för bästa uppsats på programmet 2021, grattis Dylan!

Saleh, Dylan. 2021. Simbubblan spricker. http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1562583/FULLTEXT01.pdf (hämtad 2021-06-15)

Vägarna till eliten – En undersökning av fotbollstränares sociala bakgrunder

2021-06-11

Foto: Johanna Lundberg/Bildbyrån

Studien som är gjord av Daniel Bergfors och Emil Sjöberg undersöker hur vägen sett ut för fotbollstränare till att de blir anställda på elitnivå, och då antingen i Allsvenskan, OBOS Damallsvenskan eller Superettan. För tränare på dessa nivåer är det liknande behörighetskrav. Det som framför allt fokuseras i undersökningen är tränares sociala samt idrottsliga bakgrund, och hur det blev ett yrkesval att bli tränare. Alltså frågor som rör hemförhållande, uppväxt, idrottsbakgrund, utbildning och karriärval.

Totalt intervjuades sju tränare. De kommer alla ifrån ”idrottsfamiljer”, där många i familjen själva är aktiva inom idrott och/eller har ett stort intresse för idrott. Majoriteten är uppväxta i det som kan betraktas som arbetar- eller medelklassfamiljer. Samtliga har spelat fotboll under sin uppväxt och flertalet kan betraktas som framgångsrika spelare, även om det för alla inte inneburit en elitkarriär.

Undersökningen visar på tre olika ”resor” – från hur tränarkarriären börjar till att de får ett tränarjobb i svensk elitfotboll. (1) Någon har tidigt tagit tränarrollen, även om man fortsatt att parallellt själv spela fotboll. Men man har hela tiden medvetet samlat på sig tränarkunskaper genom de tränare man själv mött. (2) En annan har spelat fotboll på elitnivå och egentligen inte funderat på tränarrollen förrän sent i sin egen karriär som spelare. Men en särskild utbildningssatsning för elitspelare som ville bli tränare öppnade upp möjligheterna. Till detta kom ett rikt kontaktnät som varit ett stöd. (3) En tredje ”resa” är mer ett mellanting som inneburit att man under sin gymnasietid började träna yngre adepter och sedan succesivt ”avancerat” i tränaruppdragen via utbildning och kontakter. Rent generellt betonas av samtliga tränare att det är av vikt med ett brett nätverk som kan ”öppna dörrar”.

I studien diskuteras också utbildningsbakgrund och hur man ser på tränarutbildning kontra egna spelarerfarenheter samt möjligheterna till erfarenhetsutbyte. Det finns ingen samsyn kring denna fråga även om de intervjuade tränarna generellt uttalar att utbildning i sig är positivt. Några menar att utbildningarna inte ger så mycket, förutom den viktiga behörigheten, medan andra värderar kunskapen som man får som klart betydelsefull.

Hör uppsatsförfattarna Daniel Bergfors och Emil Sjöberg själva berätta om sin studie i videon nedan!

Bergfors, Daniel & Sjöberg, Emil. 2021. Vägarna till eliten. (uppdateras med länk till uppsatsen i sin helhet)

Barnkonventionen och idrottsledares arbets- och förhållningssätt

Foto: Erik Simander/Bildbyrån

Barnkonventionen instiftades som en ny lag i Sverige i januari år 2020. Med tanke på detta var syftet med undersökningen att studera den nya lagen och dess eventuella påverkan gällande idrottsledares arbets- och förhållningssätt. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomförde författarna Ludvig Dahlbeck och Måns Nilsson intervjuer med tio ledare från olika föreningar inom både lag- och individuell idrott. 

Resultatet visar att barnkonventionen som lag inte förändrat ledarnas arbetssätt eller förhållningssätt i någon större grad. En av anledningarna tros vara den pågående pandemin som på olika sätt stått i fokus för både ledare och föreningar. En annan ofta förekommande anledning var att lagen om barnkonventionen redan ansågs som självklar i ledares och föreningars arbetssätt. Det framkom däremot tendenser på att olika initiativ och arbetsinsatser som idrottsförbund har genomfört kring den nya lagen lett till ett visst nytänkande hos ledare.

Hör uppsatsförfattarna Ludvig Dahlbeck och Måns Nilsson själva berätta om sin studie i videon nedan!

Dalbeck, Ludvig & Nilsson, Måns. 2021. En studie om barnkonventionen som lag. (uppdateras med länk till uppsatsen i sin helhet)

Jesper elitidrottade utan korsband

2021-04-14

Foto: Lasse Jansson

David Faxå från Centrum för idrottsutveckling intervjuar Jesper Cimen från Nässjö IF. Jesper har haft dubbla allvarliga knäskador men är nu tillbaka i elitidrotten. Hör om Jespers skadeproblem i denna intervju.

Innebandystjärnan om de hemska skadeproblemen

Foto: Per Wiklund/Bildbyrån

På Växjö Fria gymnasium finns det idag ett UF-företag som heter Keep Going UF. De har skrivit en bok som heter Sanningen bakom framgången som handlar om framgångsrika elitidrottare, men inte om deras glada och framgångsrika vardag. Istället handlar boken om motgångarna som också är en del av idrotten och livet. Vi har fått ta del av ett kapitel som handlar om Växjö Vipers-spelaren Victor Hansson. Victor har haft flertalet allvarliga knäskador i sin karriär. Läs hans berättelse här nedan.


Jag har dragit mitt korsband två gånger men jag spelar ändå i en av världens bästa innebandyliga. Det här är min historia om hur jag tog mig igenom två korsbandsskador.

Jag var 14 år och spelade fotboll med min bror i trädgården hemma i Hyllinge. På något sätt landade han på mitt knä och då töjdes mitt ledband ut vilket resulterade i mina 6 första veckor med rehab. Just vid detta tillfälle tänkte jag inte så mycket på det utan de var bara att ta sig igenom de 6 veckorna för att sedan komma tillbaka ut på planen igen. Mina 6 veckor med rehab var över och äntligen skulle jag på min väldigt efterlängtade fotbollsträning. Det jag inte visste var att det skulle bli min sista. Under fotbollsträningen vred jag mitt knä och då rök även korsbandet. Jag blev väldigt rädd och nervös eftersom jag inte visste vad detta skulle betyda. Jag var bara 14 år och hade inte jättemycket erfarenheter om skador. Jag hade hört att det var skitjobbigt med en jobbig operation och en lång rehabperiod. Men fortfarande så var jag ganska liten och visste inte vad jag hade framför mig.

Efter operationen och den långa rehabperioden kom jag äntligen tillbaka och var redo att börja träna igen. Jag slutade med fotboll och körde nu fullt med innebandyn istället. Det var så skönt att äntligen vara tillbaka på plan igen. Efter 3 månader av innebandy så hände det som absolut inte fick hända, jag drog mitt korsband för andra gången i samma knä. Jag slet av 75% av mitt korsband. Nu var jag 16 år gammal och jag hade dragit mitt korsband igen. Jag blev väldigt ledsen när detta hände men jag visste också att det går att fixa. Jag valde sedan att fortsätta spela utan ett korsband då jag hade bestämt mig för att jag ville spela med de bästa. Det var också i den här åldern som det var en massa uttagningar till bland annat skånelaget och även landslaget som jag väldigt gärna ville komma med i såklart. En hel säsong utan korsband blev det. Det är en stor risk att ta såklart eftersom att spela med 15% av sitt korsband är väldigt riskabelt. Det hade kunnat gå illa men är man noga med sin rehab och hur man tränar så är de möjligt.

Att dra ett korsband är väldigt påfrestande både mentalt och fysiskt, det är en lång process som kräver mycket av personen som drabbas. Jag har alltid varit väldigt positiv inställd till det mesta och jag tänker alltid att det löser sig oavsett vad det handlar om. Även min familj har hjälp mig och pushat mig för att hålla huvudet högt och alltid tänka framåt. De har fått mig att förstå att det finns värre saker än ett knä så det är värt att kämpa för. De fick mig att våga fortsätta drömma och fokusera på rätt saker. Det är okej att må dåligt över saker ibland men för att man ska komma vidare gäller det att fortsätta kämpa och inte vika ner sig. Den omgivning jag hade var bland de viktigaste jag hade då jag under stora delen av min juniortid fick stå vid sidan av. Det är inte bara sporten som är viktigt för att man ska bli bäst utan ens omgivning är minst lika viktig, speciellt i de lite tuffare perioderna.

Det fanns perioder där det var extra jobbigt och då var laget och familjen viktiga för mig. Exempel på extra tuffa perioder var när mitt lag spelade viktiga matcher, till exempel ett slutspel i juniorallsvenskan där de kom trea. Det var jobbigt att se hur roligt ens vänner hade det på planen, medan jag själv stod vid sidan och inte kunde påverka eller hjälpa till mer än att försöka pusha de andra. Detta har gjort att jag har lärt mig att uppskatta mycket av laget och allt de man är med om. Att få spela varje match är som en stor dröm då man ett tag trodde att de inte skulle gå att spela mer. Det är viktigt att ta vara på allt man gör och är med om då allting är en erfarenhet som man kan ta lärdom av.

Tankarna kom att jag ville ge upp min karriär under förra säsongen i oktober, säsongen 19/20, då min menisk sprack. Jag började tänka på min framtid när/om jag skaffar barn att man vill kunna leka med de obehindrat och inte behöva ha Atros som vissa läkare sa att jag kanske skulle kunna få. Men jag tog beslutet om att fortsätta då jag älskar innebandyn så mycket. Jag har redan kämpat riktigt mycket så jag vill att allt de jag kämpat för ska vara värt det. Jag kämpar än idag med mitt knä för att undvika att bli skadad igen och jag gör mina övningar precis som jag ska vilket är väldigt viktigt om man vill kunna fortsätta efter en skada. Det är många som kanske gör sin rehab precis efter och fram tills att man får börja spela igen och sen tänker man att nu är jag hel igen, men så är det inte. För att man inte ska bli skadad igen så gäller det att man fortsätter hjälpa sin kropp och bli starkare för att minimera skador ännu mer. Detta gäller inte bara dem som varit eller är skadade utan alla. Kom ihåg att göra dem där extra övningarna innan eller efter träning. Börja förebygg innan något händer och var rädd om din kropp.

Till er ledare som läser detta vill jag också påminna er om att lägga in några grundläggande styrkeövningar men framförallt knäövningar i era träningspass. Börja i tid för att ge ungdomarna så bra förutsättningar som möjligt.


Detta är alltså ett utdrag från boken Sanningen bakom framgången. Ifall du är intresserad av boken eller UF-företaget, spana in deras HEMSIDA eller deras INSTAGRAM

Drastiska LOK-stödstapp under pandemin

2021-03-17

Pandemin har slagit hårt mot barn- och ungdomsidrotten. Det visar statistik från LOK-stödet som RF publicerade under gårdagen. Under 2020 skedde det en halv miljon färre idrottsaktiviteter jämfört med tidigare. 

Inomhusidrotter och idrotter med mycket närkontakt är de stora förlorarna under pandemiåret. Budo och kampsport står tillsammans med innebandyn, handbollen och basketen för det största tappet. Tappet sker också i alla åldrar, men de äldsta ungdomarna (21-25 år) står för det största tappet med totalt 21%.

Det är även noterbart att idrottare över 25 år med funktionsvariationer har minskat med hela 44%.

SVT har gjort en sammanställning om hur det ser ut på lokal nivå, läs mer om det HÄR.


Fakta LOK-stöd

Förkortningen LOK står för statligt lokalt aktivitetsstöd, och avser att stödja idrottslig föreningsverksamhet för barn och ungdomar mellan 7 och 25 år (för funktionsnedsatta deltagare finns ingen övre åldersgräns). Föreningen redovisar sina tränings- och tävlingstillfällen och får pengar per deltagare, ledare och deltagartillfälle.