Ledarskap

”Skulle vi döma för allt skulle avbytar- och utvisningsbås byta sida”

fredag, oktober 15th, 2021

Foto: Lennart Månsson/Bildbyrån

Camilla Strömberg och PG Fahlström på Linnéuniversitetet diskuterar om hur studien gått till och vilka potentiella lösningar som finns. Ledares agerande, eller icke-agerande, blir direkt avgörande och värdegrundsarbete i föreningarna krävs.

Ta del av hela det spännande samtalet här nedanför.

 

Livsviktig kunskap i en akut situation

onsdag, september 15th, 2021

Foto: Josefine Loftenius/Bildbyrån

Tyvärr kan det i olika idrottssammanhang uppkomma situationer där man skyndsamt behöver ta hand om ett plötsligt sjukdomstillstånd eller en skada. Oftast finns det inte medicinskt kunnig personal på plats och man måste, trots att avsaknad av specifik kunskap, aktivt ingripa. Så frågan är vad man kan och ska göra?

I ett första skede gäller det att utgå från det som naturligt benämns som Första hjälpen. Det handlar om åtgärder som sätts in snabbt för att förhindra att en skada eller sjukdom som uppkommer akut inte förvärras. Som stöd för insatserna i Första hjälpen är det lämpligt att arbeta efter minnesregeln L-ABC, som står för Livsfarligt läge, Andning, Blödning och Cirkulationssvikt. L-ABC står också för vilken ordning man ska prioritera de åtgärder som bör göras. Det är av stor vikt att vi alla kan ge Första hjälpen (L-ABC) efter bästa förmåga.

För att du ska få en god inblick i vad akut skade- och sjukdomsbehandling handlar om, och i synnerhet vad du bör göra när olyckan är framme, har idrottsrörelsen (SISU Idrottsutbildarna) tagit fram ett grundläggande och viktigt utbildningsmaterial. Det är ett webbaserat material med text och korta filmer som finns på en plattform som heter ”Tränarpasset”. Här får du kunskap om:

  • Första hjälpen (L-ABC)
  • Hjärt- och lungräddning
  • Huvudskada
  • Rygg- och nackskada

Ta dig gärna tid att kika på detta utbildningsmaterial som du när genom att klicka här. Det är livsviktig kunskap att ha med sig om olyckan är framme.

När krisen är ett faktum

onsdag, september 15th, 2021

Foto: Friedmann Vogel/Bildbyrån

Idrotten, och i synnerhet fotbollsvärlden, fick mer eller mindre en chock i inledningen av sommarens fotbolls-EM när den danska stjärnan Christian Eriksen plötsligt föll ihop i mötet med Finland. Det var obehagliga bilder som kablades ut, men tack och lov gick det bra till slut. Eriksen fick akut, under flera minuter, hjärt- och lungräddning på planen innan han fördes av planen på bår. Därefter blev det operation och sjukhusvistelse följt av rehabilitering som fortfarande pågår.

Avgörande för den lyckosamma utgången var med all säkerhet den akuta insats som gjordes. Det handlade såväl om spelares och ledares som medicinsk personals betydelsefulla och snabba ingripanden.

Även om Eriksens otäcka olycka skedde i ett välbevakat elitidrottssammanhang kan man som tränare, ledare och idrottare i skilda idrotter på olika nivåer hamna i situationer där man snabbt behöver ta hand om ett plötsligt sjukdomstillstånd eller en skada. Detta i lägen då det vanligtvis inte finns tillgång till medicinskt kunnig personal. Med anledning av detta uppmärksammar Centrum för idrottsutveckling i september månad grunderna i första hjälpen och vad som kan vara angeläget att känna till när det sker en kris. Det finns bland annat gediget webbaserat material som presenteras och så pratar vi med Riksidrottsförbundets krisexpert. Helt klart är, precis som i Eriksens fall, att en korrekt akut insats kan vara livsavgörande, men även förkorta tiden för rehabilitering.

I efterdyningarna av en allvarlig skade- eller sjukdomshändelse finns även vikten av en god krishantering – att agera på bästa tänkbara sätt i en utsatt situation. Även här uppmärksammas hur man kan ”tänka efter före”.

Vägarna till eliten – En undersökning av fotbollstränares sociala bakgrunder

fredag, juni 11th, 2021

Foto: Johanna Lundberg/Bildbyrån

Studien som är gjord av Daniel Bergfors och Emil Sjöberg undersöker hur vägen sett ut för fotbollstränare till att de blir anställda på elitnivå, och då antingen i Allsvenskan, OBOS Damallsvenskan eller Superettan. För tränare på dessa nivåer är det liknande behörighetskrav. Det som framför allt fokuseras i undersökningen är tränares sociala samt idrottsliga bakgrund, och hur det blev ett yrkesval att bli tränare. Alltså frågor som rör hemförhållande, uppväxt, idrottsbakgrund, utbildning och karriärval.

Totalt intervjuades sju tränare. De kommer alla ifrån ”idrottsfamiljer”, där många i familjen själva är aktiva inom idrott och/eller har ett stort intresse för idrott. Majoriteten är uppväxta i det som kan betraktas som arbetar- eller medelklassfamiljer. Samtliga har spelat fotboll under sin uppväxt och flertalet kan betraktas som framgångsrika spelare, även om det för alla inte inneburit en elitkarriär.

Undersökningen visar på tre olika ”resor” – från hur tränarkarriären börjar till att de får ett tränarjobb i svensk elitfotboll. (1) Någon har tidigt tagit tränarrollen, även om man fortsatt att parallellt själv spela fotboll. Men man har hela tiden medvetet samlat på sig tränarkunskaper genom de tränare man själv mött. (2) En annan har spelat fotboll på elitnivå och egentligen inte funderat på tränarrollen förrän sent i sin egen karriär som spelare. Men en särskild utbildningssatsning för elitspelare som ville bli tränare öppnade upp möjligheterna. Till detta kom ett rikt kontaktnät som varit ett stöd. (3) En tredje ”resa” är mer ett mellanting som inneburit att man under sin gymnasietid började träna yngre adepter och sedan succesivt ”avancerat” i tränaruppdragen via utbildning och kontakter. Rent generellt betonas av samtliga tränare att det är av vikt med ett brett nätverk som kan ”öppna dörrar”.

I studien diskuteras också utbildningsbakgrund och hur man ser på tränarutbildning kontra egna spelarerfarenheter samt möjligheterna till erfarenhetsutbyte. Det finns ingen samsyn kring denna fråga även om de intervjuade tränarna generellt uttalar att utbildning i sig är positivt. Några menar att utbildningarna inte ger så mycket, förutom den viktiga behörigheten, medan andra värderar kunskapen som man får som klart betydelsefull.

Hör uppsatsförfattarna Daniel Bergfors och Emil Sjöberg själva berätta om sin studie i videon nedan!

Bergfors, Daniel & Sjöberg, Emil. 2021. Vägarna till eliten. (uppdateras med länk till uppsatsen i sin helhet)

Barnkonventionen och idrottsledares arbets- och förhållningssätt

fredag, juni 11th, 2021

Foto: Erik Simander/Bildbyrån

Barnkonventionen instiftades som en ny lag i Sverige i januari år 2020. Med tanke på detta var syftet med undersökningen att studera den nya lagen och dess eventuella påverkan gällande idrottsledares arbets- och förhållningssätt. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomförde författarna Ludvig Dahlbeck och Måns Nilsson intervjuer med tio ledare från olika föreningar inom både lag- och individuell idrott. 

Resultatet visar att barnkonventionen som lag inte förändrat ledarnas arbetssätt eller förhållningssätt i någon större grad. En av anledningarna tros vara den pågående pandemin som på olika sätt stått i fokus för både ledare och föreningar. En annan ofta förekommande anledning var att lagen om barnkonventionen redan ansågs som självklar i ledares och föreningars arbetssätt. Det framkom däremot tendenser på att olika initiativ och arbetsinsatser som idrottsförbund har genomfört kring den nya lagen lett till ett visst nytänkande hos ledare.

Hör uppsatsförfattarna Ludvig Dahlbeck och Måns Nilsson själva berätta om sin studie i videon nedan!

Dalbeck, Ludvig & Nilsson, Måns. 2021. En studie om barnkonventionen som lag. (uppdateras med länk till uppsatsen i sin helhet)

Barn och ungdomar med funktionsnedsättningar som inte syns

söndag, maj 16th, 2021

Maj månads med Centrum för idrottsutveckling handlar om idrott för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar vilka inte syns rent fysiskt och som benämns neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (förkortas NPF). Vi fokuserar på hur du som idrottsledare på ett bra sätt kan leda och bemöta denna målgrupp.

Inledningsvis ges en beskrivning om vilka diagnoser som NPF inkluderar och vilka uttryck som de tar. Därefter ges möjligheter att få ta del av en förälders, och tillika tränares, erfarenheter av hur idrotten möter barn och ungdomar med NPF, och vad som är angeläget att känna till.

Värt att veta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)

Här delges information om olika delar som kopplas till NPF. Genom att klicka på cirklarna nedan får du svar på frågorna!

 

Referenser

Att möta barn och ungdomar med NPF som idrottsledare

söndag, maj 16th, 2021

Att delta i idrott kan för många barn och ungdomar med NPF vara en viktig och utvecklande verksamhet. Här ges tips och trix kring hur du som ledare bör agera vid olika tillfällen, detta i form av små korta utbildningsfilmer. 

Inom idrotten ges möjlighet till fysisk och social utveckling som är värdefull. För att den idrottsliga verksamheten ska bli denna fruktbara del för barn och ungdomar är idrottsledaren central – detta för att skapa en inkluderande idrottsmiljö där det ges möjlighet att möta det enskilda barnet/ungdomen utifrån de rådande förutsättningarna och drivkrafterna. Det handlar exempelvis om hur man förstår, bemöter, lär ut och stödjer barnet/ungdomen.

För att stödja idrottsledare i detta viktiga arbete finns tre korta, aktuella och tydliga filmer (7-8 minuter) som har tagits fram av Riksförbundet Attention i samarbete med SISU Idrottsutbildarna. I filmerna möter man barn, ungdomar, föräldrar och idrottsledare kring olika viktiga delar för att kunna erbjuda en gynnsam idrottsmiljö.

Nedan följer de tre filmerna och kopplat till varje film finns en sammanställning av viktiga saker att tänka på. Denna sammanställning finner du under alla filmer.  Ta gärna del av filmerna och de goda råden.

För dig som är extra intresserad kan du också ta del av en inspirationsskrift som heter ”En fungerande idrott för alla” som riktar sig till aktivitetsledare inom idrotten med fokus på ADHD, Autism och andra NPF-diagnoser. Du kan ta del av skriften här.

Här kan du ta del av de goda och summerande tipsen från de tre filmerna: Summering av filmer – goda tips

Forskarna om vikten att jobba med Knäkontroll

onsdag, april 14th, 2021

Allvarliga knäskador, antingen genom trauman eller genom förslitningar, är vanliga inom svensk idrott. Utifrån den vetskapen pratade Centrum för idrottsutvecklings Mats Glemne med de två forskarna Anna Hafsteinsson Östenberg och Sofia Ryman Augustsson om just detta. Anna och Sofia trycker på hur viktigt det är att jobba förebyggande med att stärka och stabilisera knän. De pratar också om att det är viktigt att lyssna på om de aktiva är slitna, våga vila och att det aldrig är för sent att börja med knäkontroll.

I intervjun pratar Anna och Sofia om webbportalen Knäkontroll samt en förenklad variant de själva tagit fram:

Forskaren och dietisten om ätstörningar och energibrist inom idrotten

fredag, februari 12th, 2021

Anna Melin har under många år jobbat med och forskat kring relativ energibrist hos idrottare. Hon är legitimerad dietist, klinisk näringsfysiolog och arbetar som docent på Linnéuniversitetet. I en intervju med Mats Glemne berättar hon om vetenskapens syn på problemet och hon tipsar också om vad föreningsledare kan och ska göra ifall man misstänker ätstörningar hos de aktiva.

Hon pratar också om att det är viktigt att ta reda på vart man ska vända sig ifall man har misstanke om ätstörningar. Rekommendationen från 1177 är att Kontakta barn- och ungdomspsykiatrin, bupen ungdomsmottagning, elevhälsan eller en vårdcentral. En rekommendation kan också vara att kolla in Frisk och Fri, riksföreningen mot ätstörningar

Anna har även bidragit med en text till denna blogg. Läs den HÄR.

Relativ energibrist – stort hälsoproblem hos idrottare

fredag, februari 12th, 2021

Vad innebär problemet?

Att äta tillräckligt och balanserat är viktigt för god hälsa och prestation. Det är dock vanligt att idrottare som tränar mycket, och i synnerhet i idrotter där kroppsvikt har betydelse för prestationen, äter för lite. Relativ energibrist är ett syndrom som uppstår på bakgrund av låg energitillgänglighet med eller utan en ätstörning och är ett av de vanligaste nutritionsrelaterade problem hos både manliga och kvinnliga idrottare.

Energitillgänglighet är den mängd energi som finns kvar till kroppens grundläggande funktioner när den mängd energi som används under träning dras bort från energiintagen. Otillräcklig tillgång till energi påverkar exempelvis återhämtning och effekten av träning. Det sker också hormonella förändringar som kan resultera till nedsatt ämnesomsättning och menstruationsrubbningar hos kvinnor samt minskad sexualdrift hos män. Men det finns även andra negativa effekter med låg energitillgänglighet som mag-tarmkanalsproblem, nedsatt skelett styrka samt hjärt-/kärlpåverkan. Det är viktigt att notera att relativ energibrist inte alltid syns, utan idrottare kan ha stabil kroppsvikt inom normalområdet men samtidigt ha för lite energi tillgängligt för normal kroppslig funktion.

Att låg energitillgänglighet kan leda till utebliven menstruation och benskörhet hos kvinnliga idrottare har varit ett känt sedan 1990-talet. Senare års studier visar att för låg tillgång till energi, med eller utan ätstörning och tvångsmässig träning, även drabbar manliga idrottare. Låga testosteronnivåer med nedsatt sexlust har framför allt rapporterats hos unga manliga uthållighetsidrottare och förknippas bland annat till nedsatt återhämtning.

Oregelbunden och utebliven menstruation är som nämnts vanligt bland kvinnliga idrottare, men ignoreras ofta även om det kan medföra en ökad risk för överbelastningsskador och allvarliga hälsomässiga konsekvenser som benskörhet. Studier har samtidigt visat att hormonsystemet hos yngre kvinnor är känsligare för låg energitillgänglighet än vad det är hos vuxna kvinnor. Låg energitillgänglighet och symptom på relativ energibrist hos unga är därför extra bekymmersamt, eftersom det är i den perioden i livet då kroppen och skelettet utvecklas allra mest.

Orsaker till låg energitillgänglighet

Det är speciellt inom idrotter med fokus på låg kroppsvikt och fettmassa som förekomsten av relativ energibrist och ätstörningar är högst. De idrottsgrupperingar som är särskilt utsatta är estetiska idrotter, uthållighetssporter och s.k. viktklassidrotter. Låg energitillgänglighet kan förekomma omedvetet. Det är till exempel många idrottare som inte vet hur mycket och vad de måste äta för att kompensera för ett högt energibehov. Både låg energitillgänglighet och högintensiv träning minskar aptiten och kombinationen av nedsatt aptit och kalorisnål mat (lågt innehåll av fett och socker och mycket fiber) gör det extra svårt att få i sig tillräckligt med energi. Det är vanligt att idrottare i perioder medvetet äter mindre eller tränar mera för att gå ner i vikt. Det behöver inte medföra något problem så länge perioderna med låg energitillgänglighet inte blir för långa, men många idrottare får positiv effekt vid en viktnedgång, som dessutom kan förstärkas genom positiv återkoppling från omgivningen. Därför är det lätt att komma in i ett negativt beteende med ökad fokus på vikt och mat, tvångsmässig träning och återkommande bantningskurer, som med tiden kan utveckla sig till en ätstörning.

Tips till dig som idrottsledare för att förebygga relativ energibrist

Relativ energibrist, med eller utan ätstörning, är som framgått ett problemen inom idrotten. Det understryker betydelsen av att alla inom svensk idrott följer internationella rekommendationer på området och inför förebyggande insatser med fokus på tidig upptäckt och behandling hos både manliga och kvinnliga idrottare. Några angelägna rekommendationer är:

Satsa på utbildning kring området för ledare, tränare, idrottsföräldrar och det s.k. idrottsmedicinska stödet. Diskutera frågorna regelbundet i föreningarna.

Allmänna riktlinjer:

  1. Fokus på hälsa, välmående , optimal träning och återhämtning (vila, sömn, mat) som prestationsfrämjande faktorer.
    • Ta hjälp av en nutritionist eller legitimerad dietist specialiserad inom idrottsnutrition för utbildning och rådgivning.
  2. Minska fokus på kroppsvikt och kroppssammansättning (fettprocent m.m.).
    • Tränare och ledare ska inte genomföra mätningar av vikt och kroppssammansättning och heller inte uttala sig om idrottares kroppsvikt, kroppssammansättning eller kroppsform..
    • Mätningar av vikt och kroppssammansättning ska inte göras på unga idrottare under 18 år. Unga idrottare under 18 år ska inte uppmanas till att gå ner i vikt eller ändra kroppssammansättning.
    • Om mätningar av vikt och kroppssammansättning ska genomföras på vuxna idrottare bör de utföras av en på området utbildad person, utan personlig koppling till idrottaren. Sätt realistiska prestationsfrämjande och medicinskt försvarbara mål i relation till vikt och kroppssammansättning.
  3. Vid misstanke om ohälsa uppmuntra och stötta till vidare utredning samt lämplig och effektiv behandling av relativ energibrist. Det är viktigt att inte blunda för problemet utan markera den oro man känner och att det krävs insatser. Om det handlar om unga idrottare under 18 år ska föräldrarna kontaktas

Texten skriven av: 

Anna Melin, docent Idrottsvetenskap, Linnuniversitetet

Har du eller någon i din närhet ätstörningsproblem så är rekommendationen från 1177 att Kontakta barn- och ungdomspsykiatrin, bupen ungdomsmottagning, elevhälsan eller en vårdcentral. En rekommendation kan också vara att kolla in Frisk och Fri, riksföreningen mot ätstörningar. 

Se också en videointervju med Anna HÄR.

Referenser

  • Burke LM, Lundy B, Fahrenholtz I, Melin A. Pitfalls of Conducting and Interpreting Estimates of Energy Availability in Free-Living Athletes. International Journal of Sport Nutrition and Exercise Metabolism, 2018, 28, 350-363.
  • Logue M, Sharon M, Melin A, Delahunt E, Heinen M, Mc Donnell S-J, Corish CA. Low Energy Availability in Athletes 2020: An Updated Narrative Review of Prevalence, Risk, Within-Day Energy Balance, Knowledge, and Impact on Sports Performance. Nutrients. 2020 Mar 20;12(3):835. doi: 10.3390/nu12030835.
  • Melin A, Tornberg ÅB, Skouby S. et al.  Energy availability and the female athlete triad in elite endurance athletes. Scand J Med Sci Sports. 2014; 25:610-622.
  • Melin A, Tornberg ÅB, Skouby S. et al. Low-energy density and high fiber intake are dietary concerns in female endurance athletes. Scand J Med Sci Sports. 2015. doi: 10.1111/sms.12516.
  • Mountjoy, M., Sundgot-Borgen, J.K., Burke, L.M., Ackerman, K.E., Blauwet, C., Constantini, N., … & Budgett, R. (2018). IOC consensus statement on relative energy deficiency in sport (RED-S): 2018 update. British Journal of Sports Medicine, 52(11), 687–697.
  • Tornberg, Å.B., Melin, A., Koivula, F.M., Johansson, A., Skouby, S., Faber, J. & Sjödin, A. (2017). Reduced neuromuscular performance in amenorrheic elite endurance athletes. Medicine & Science in Sports & Exercise, 49(12), 2478–2485.