Ledarskap

VIDEO: Smålands största kommun om sin roll i ledarfrågan

torsdag, september 15th, 2022

Martin Funck jobbar på Föreningsservice i Jönköpings kommun. I detta samtal med Mats Glemne berättar Martin om sin syn på kommunens roll i ledarförsörjningsfrågan.

VIDEO: Dansklubben där ledarna stannar kvar

torsdag, september 15th, 2022

Hör DK Swings ordförande Kenneth Welin berätta om varför ledarna stannar kvar i föreningen. DK Swing har över tid arbetat systematiskt utifrån SDT-teorin, även om man nödvändigtvis inte varit medvetna om den teoretiska bakgrunden.

Podcast: Coronans effekter på idrotten

söndag, augusti 14th, 2022

Idrotten är mitt uppe i sin återhämtningsfas efter coronan. Med kunskap om hur coronan påverkade idrotten kan vi agera bättre i återstarten. Marie Hedberg från Linnéuniversitetet och Riksidrottsstyrelsen gästade podcasten Här pågår föreningsidrott och diskuterade en coronastudie hon varit med och genomfört.

Finns i din podcastspelare (Podcaster, Spotify etc) eller via playknappen nedan!

Föredrar du att läsa en summering av studien finner du den HÄR.

Coachkompetenser – Genom föreningars ögon

onsdag, juni 15th, 2022

Coachkompetenser – Genom föreningars ögon – En studie om coachkompetenser och rekrytering. Av Marcus Andersson och Jonas Legnerot. 

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka kompetenser som coacher på juniornivå bör ha för att skapa en bra prestationsmiljö enligt svenska ishockeyföreningar. Dessutom att undersöka om det föreligger skillnader i syn mellan bredd- och elitföreningar, samt hur rekryteringen av coacher går till. Författarna menar att tidigare forskning har varit ”idrottsgenerell” och att det därför finns ett behov av att se på frågan mera ”idrottsspecifikt”, i detta fall inom ishockey.

Resultatet visar att det finns framför allt fyra kompetenser som är de viktigaste att inneha. Det handlar om pedagogisk kompetens, förmåga att kommunicera, vara relationsinriktad och att ha en ishockeytaktisk kompetens. Vidare framkommer ingen signifikant skillnad mellan bredd- och elitföreningar, utan dessa fyra kompetenser anses vara önskvärda oavsett föreningens nivå. Däremot har synen på coachens kompetenser förändrats de senaste 20 åren – i synnerhet värderas nu den pedagogiska kompetensen högre än tidigare.

När det gäller rekryteringen av coacher indikerar studien att ishockeyföreningarna använder ett informellt kontaktnät, och vanligtvis en rekryteringskanal. Skillnaden mellan bredd- och elitföreningar i rekryteringsarbetet visar sig mest i att elitföreningarna har ett större kontaktnät samt bättre tillgänglighet och ekonomi. Oavsett förening upplever man att tidsaspekten i rekryteringsprocessen utgör den bidragande faktorn till att det är svårt att rekrytera coacher som besitter rätt kompetenser.

Vill du läsa uppsatsen i sin helhet finns den HÄR.

Vill du se Jonas och Marcus summering av uppsatsen, kolla nedan!

VIDEO: Forskarna om fystester inom barnidrott

måndag, maj 16th, 2022

Arne Rosendal Hansen och Haris Pojskic jobbar bägge på Linnéuniversitetet i Växjö. Deras specialområden handlar om fysträning och fystester. I ett samtal med Mats Glemne pratar duon om fystester för barn och ungdom.

Missa inte del 1!

Missa inte del 1!

VIDEO: Experterna om användandet av fystester inom idrotten

måndag, maj 16th, 2022

Arne Rosendal Hansen och Haris Pojskic jobbar bägge på Linnéuniversitetet i Växjö. Deras specialområden handlar om fysträning och fystester. I ett samtal med Mats Glemne introducerar duon ämnet fystester.

 

 

Missa inte del 2, den kan du se här.

Fysiska tester – Vad?, Varför? Hur? När?

fredag, maj 13th, 2022

Foto: Carl Sandin/Bildbyrån

”Att testa eller att inte testa, det är frågan” sa nog aldrig William Shakespeare, men hade han varit ungdomstränare i Sverige 2022 hade han förmodligen gått i dessa tankar. Att fysiska tester förekommer på elitnivå vet nog de flesta tränarna, men när ska man egentligen börja testa? Och varför ska man testa? Och om man ska göra det, hur gör man det på rätt sätt? Dessa frågor ska vi försöka besvara i månadens nyhetsbrev från Centrum för idrottsutveckling.

Vad är ett test?

Vi börjar med det mest grundläggande – vad är egentligen ett test? Janne Carlstedt, tidigare idrottschef på Bosön och författare till flertalet böcker inom träningsområdet har definierat tester som ”Ett standardiserat normerat prov som används till att mäta fysiska eller psykiska egenskaper eller tillstånd”.

I detta nyhetsbrev kommer vi fokusera på de fysiska testerna. Det handlar alltså om att mäta olika förmågor, göra det flera gånger om över tid och på samma sätt varje gång. Inom testlära pratar man ofta om reliabilitet, att testet är pålitligt och mäter samma sak när det upprepas, och validitet, att testet verkligen mäter det man efterfrågar. Några faktorer som påverkar dessa faktorer är testpersonens allmäntillstånd, kommunikationen mellan testare och testperson, typ av test, mätutrustningens funktion och testledarens kompetens.

Varför ska man testa?

Att testa aktiva idrottare, unga som gamla, har flera syften. Det primära och tydliga är att det utvärderar träningen och förhoppningsvis visar på en utveckling – att den aktiva blir bättre på det specifika momentet. Testen kan såklart också visa en negativ utveckling och då gäller det förstås att tillsammans med den aktive utvärdera orsaken till detta.

Men tester handlar inte bara om att påvisa fysisk utveckling, det är även ett motivationsverktyg. Att låta de aktiva se sin egen utveckling. Att få ett ”kvitto” på att man blir starkare, snabbare, rörligare eller uthålligare bidrar till en ökad motivation.

Även på elitnivå används testande som en motivationsfaktor. Friidrottstränaren Vesteinn Hafsteinsson berättade i en intervju i podcasten Här pågår föreningsidrott att hans adept Daniel Ståhl inte behöver träna så mycket maxstyrka med hantlar och skivstång för att bli en bättre diskuskastare rent fysiskt. Men det finns ändå med i träningsplaneringen eftersom Ståhl utvecklas psykiskt av att slå sina egna personliga rekord i olika träningslyft.

Hur testar man?

När du som ledare kommit fram till vilka förmågor som ska testas gäller det att hitta tester som passar. Om du behöver hjälp och stöd finns det olika testbanker att ta hjälp av. Du kan exempelfins finna dessa via enklafystester.se. Be din förenings idrottskonsulent på RF-SISU om hjälp med inloggning.

Några saker att tänka på kan vara:

  • Som tidigare nämnts är det väsentligt på både kort och lång sikt att vara noggrann med testernas reliabilitet och validitet.
  • Se också till att de aktiva har ätit bra inför testet. De som ska testas bör vara noggranna med vad de stoppar i sig dagarna innan. Det är också viktigt att inte äta för nära testtillfället, utan senast 2–3 timmar innan testet.
  • För vuxna är det viktigt att inte röka eller dricka alkohol dagarna innan testet.
  • Undvik också att testa dagarna efter ett hårt träningspass. Låt kroppen återhämta sig minst 48 timmar innan testning.
  • Kom ihåg att det är viktigt att värma upp inför testet, precis som det är viktigt att värma upp inför vanlig träning eller match/tävling.

När ska man börja testa?

Nu har vi kommit till tiotusenkronorsfrågan, när ska man egentligen börja med fystester i den vardagliga verksamheten?

Eftersom träningsbarhet av olika fysiska förmågor (styrka, uthållighet, rörlighet etc.) varierar i olika åldrar är det särskilt viktigt att tänka igenom målet med testningen. Exempelvis är maximala styrketester av barn som inte genomgått puberteten onödiga, och troligtvis direkt skadliga, ur fysiologisk synpunkt. Däremot kan olika fysiska tester vara motivationshöjande och kan därför införas redan i unga åldrar och innan man har växt färdigt. Det handlar om hur man genomför testerna. Vi kommer att utveckla denna viktiga fråga i den intervju som finns i nyhetsbrevet.

Källor

  • Bellardini, Helena, Henriksson, Anders & Tonkonogi, Michail. 2013. Bra och enkla fystester. SISU förlag. Stockholm.
  • Rosendal Hansen, Arne. 2022. Utbildningsmaterial RF-SISU Småland 22-04-21.
  • SISU Idrottsutbildarna. Här pågår föreningsidrott (podcast). Hämtad 22-05-05. 

Vikten av en omhändertagande och omvårdande tränare

torsdag, april 14th, 2022

Foto: Joel Marklund/Bildbyrån

”När jag skulle slussas in i damlaget så hade jag en tränare som trodde väldigt mycket på mig och lät mig göra min grej och stöttade mig väldigt mycket. Och då blev det att när jag gick från juniorinnebandyn till seniorinnebandyn och fick ut mitt spel så blev det lite att jag slog igenom. Och det tycker jag är mycket också tränarens förtjänst. Jag var ganska ung då och då vill man ju gärna ha lite förtroende och en bra relation så.”

”Och då när man har många som drar i en i den åldern, att man då kan ha någon som man har ett stort förtroende för och som man kan bubbla olika frågor med. Det kan ju vara vad som helst, flytta hemifrån, laga mat, skolan, träning. Att man ser att folk är olika. Inte bara såhär; du är sprinter eller du är hoppare, du kan vara väldigt olika fast du är en typ.”

”Han har nog spelat den största rollen. Han och jag har varit från dag ett, vi har varit som en person och vi har synkat. Det är inte bara jag och min coach utan han har varit en kompis till mig, en polare, han skulle kunna vara den jag, om några år då, går ut och tar en öl med och snackar världsproblem med. Den rollen lite mer. Och jag tror att det har spelat en oerhört stor roll i hur vårt samarbete fungerar.”

Det här är exempel på uttalanden från en aktuell studie där medarbetare vid Linnéuniversitetet har intervjuat ett 15-tal elitidrottare. Studien handlar om tränarrollen och något som på engelska benämns Care in coaching. Översatt till svenska betyder det ”omsorg i tränarskapet” som står för ett sätt att träna och leda som tar god hänsyn till helheten som finns kring de aktiva.

Resultaten visar att tränare spelar en avgörande roll för att skapa en miljö som inte bara bidrar till att de aktiva utvecklar sin fysiska skicklighet och mentala förmåga utan, kanske ännu viktigare, också utvecklar ”mänskliga färdigheter, life skills”. Det handlar om att växa som människa med förmågor som exempelvis en god självkänsla, stor empati och uppleva att man har ”makten” över sitt liv.

Sättet att fungera som tränare på detta ”omhändertagande sätt” bygger på en relation mellan aktiv/aktiva och tränare där den aktive vill bli omvårdad och att tränaren agerar för den aktives bästa utan att förvänta sig några belöningar för detta. Som tränare bryr man sig om de aktivas samlade situation i en roll där man ser det naturligt att inte ”bara” fungera som idrottstränare utan också som vän, kamrat, följeslagare etc. I studien beskrev de elitaktiva att de fick en stark och långvarig relation med tränaren, som även innebar en vänskap och ett stöd i vardagen.

Frågorna är också aktuella i ny forskning från Norge som betonar vikten av talangutveckling med fokus på hela människan. Heidi Haraldsen vid Norges Konsthögskola har studerat ungdomar som satsar mot elit i såväl idrott som balett och klassisk musik och visar att det är en mycket liten skillnad mellan att sikta mot att bli bäst och lyckas i jämförelse med överträning och utbrändhet. Haraldsen och ett flertal andra forskare lyfter vikten av talangutveckling utifrån en helhetssyn, det vill säga att se till den aktives samlade situation och belastning. Mottot är att för att prestera bra måste du må bra och då gäller det att utveckla hela människan och inte enbart idrottaren. Båda delarna förstärker varandra och det ena kan inte uppnås utan det andra. Det är grundläggande att prestation på toppnivå innebär och fordrar att man växer och utvecklas som person. Man lägger sig inte enbart vinn om att prestera på topp utan att även om att utveckla livsfärdigheter, möjliggöra dubbla karriärer och bry sig om tiden efter idrottskarriären.

I nedanstående figur beskrivs viktiga kännetecken för två skilda sätt att se på talangutveckling.

Som framgår har tränare en viktig roll för att stödja välbefinnande och motivation, samt minska risken för psykisk ohälsa. Grundsynen är att tränarna arbetar med människor, inte maskiner, och det handlar inte enbart om de idrottsliga delarna utan också om de aktivas samlade situation – de utvecklar människor för livet. För att det ska bli verklighet betonas vikten av att tränare även besitter pedagogisk och psykologisk kompetens. För dig som vill läsa mer kolla gärna Haraldsens artikel på Idrottsforskning.se.

Studierna är gjorda med elitidrottare och idrottare med ambitionen att bli elit och därför är det viktigt att ställa sig frågan: Vilken betydelse kan resultaten ha för en vardaglig idrottslig verksamhet med exempelvis barn och ungdomar?

En känd kanadensisk idrottsprofessor, Jean Côté, förespråkar en viss typ av ledarskap som är särskilt lämpat för barn- och ungdomsidrott och som ligger nära tankarna kring ”den omvårdande tränaren”. En viktig del i detta ledarskap är nämligen att man som tränare bryr sig om hela människan. Det är ett ledarskap där man som tränare också intresserar sig för andra saker i de aktivas liv som till exempel skola och vänner. Men det måste vara ”äkta” och inte ”påklistrat”, med exempelvis kommentarer som inte visar på ett genuint intresse för den aktive. Côté påpekar att det ofta kan vara den egenskapen hos tränare som får ungdomar att fortsätta med en idrott, snarare än hur duktiga de är som tränare i själva idrotten. Han menar också att även om vissa tränare har det mera naturligt i sig så kan man lära sig att fungera mer på detta sätt.

Så du som fungerar som tränare i något sammanhang får gärna ställa dig frågan: Hur kan jag om möjligt bli en mer omhändertagande, omvårdande tränare som tar hänsyn till helheten kring de aktiva?

 

Källor

VIDEO: Stjärntränarna om det omvårdande ledarskapet

torsdag, april 14th, 2022

Håkan Widlund och Karin Torneklint har tränat friidrottare som Karolina Klüft och Sanna Kallur. Idag är de verksamma i IFK Växjö samt Svenska bandyförbundet, men med alla sina år i branschen har de ve verkligen fått praktisera sitt omvårdande ledarskap. Behöver man vara ledare även utanför det idrottsspecifika?

VIDEO: SOK:s kostrådgivare om grön kost och prestation

tisdag, februari 15th, 2022

Foto: Dennis Ylikanga/Bildbyrån

Vi har träffat Linda Bakkman som jobbar som kostrådgivare åt Svenska olympiska kommitteen. Hon är också näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap. I ett digitalt samtal är grön kost (vegetariansk och vegansk) mat på tapeten. Är det en trend bland idrottare? Går det att prestera på topp utan animaliska produkter och vilka medskick har hon till barn- och ungdomsföreningar?

Linda är en aktiv part i SOK:s satsning Vego i världsklass. Läs mer om det HÄR.