Ledarskap

Vägarna till eliten – En undersökning av fotbollstränares sociala bakgrunder

fredag, juni 11th, 2021

Foto: Johanna Lundberg/Bildbyrån

Studien undersöker hur vägen sett ut för fotbollstränare till att de blir anställda på elitnivå, och då antingen i Allsvenskan, OBOS Damallsvenskan eller Superettan. För tränare på dessa nivåer är det liknande behörighetskrav. Det som framför allt fokuseras i undersökningen är tränares sociala samt idrottsliga bakgrund, och hur det blev ett yrkesval att bli tränare. Alltså frågor som rör hemförhållande, uppväxt, idrottsbakgrund, utbildning och karriärval.

Totalt intervjuades sju tränare. De kommer alla ifrån ”idrottsfamiljer”, där många i familjen själva är aktiva inom idrott och/eller har ett stort intresse för idrott. Majoriteten är uppväxta i det som kan betraktas som arbetar- eller medelklassfamiljer. Samtliga har spelat fotboll under sin uppväxt och flertalet kan betraktas som framgångsrika spelare, även om det för alla inte inneburit en elitkarriär.

Undersökningen visar på tre olika ”resor” – från hur tränarkarriären börjar till att de får ett tränarjobb i svensk elitfotboll. (1) Någon har tidigt tagit tränarrollen, även om man fortsatt att parallellt själv spela fotboll. Men man har hela tiden medvetet samlat på sig tränarkunskaper genom de tränare man själv mött. (2) En annan har spelat fotboll på elitnivå och egentligen inte funderat på tränarrollen förrän sent i sin egen karriär som spelare. Men en särskild utbildningssatsning för elitspelare som ville bli tränare öppnade upp möjligheterna. Till detta kom ett rikt kontaktnät som varit ett stöd. (3) En tredje ”resa” är mer ett mellanting som inneburit att man under sin gymnasietid började träna yngre adepter och sedan succesivt ”avancerat” i tränaruppdragen via utbildning och kontakter. Rent generellt betonas av samtliga tränare att det är av vikt med ett brett nätverk som kan ”öppna dörrar”.

I studien diskuteras också utbildningsbakgrund och hur man ser på tränarutbildning kontra egna spelarerfarenheter samt möjligheterna till erfarenhetsutbyte. Det finns ingen samsyn kring denna fråga även om de intervjuade tränarna generellt uttalar att utbildning i sig är positivt. Några menar att utbildningarna inte ger så mycket, förutom den viktiga behörigheten, medan andra värderar kunskapen som man får som klart betydelsefull.

Hör uppsatsförfattarna Daniel Bergfors och Emil Sjöberg själva berätta om sin studie i videon nedan!

Bergfors, Daniel & Sjöberg, Emil. 2021. Vägarna till eliten. (uppdateras med länk till uppsatsen i sin helhet)

Barnkonventionen och idrottsledares arbets- och förhållningssätt

fredag, juni 11th, 2021

Foto: Erik Simander/Bildbyrån

Barnkonventionen instiftades som en ny lag i Sverige i januari år 2020. Med tanke på detta var syftet med undersökningen att studera den nya lagen och dess eventuella påverkan gällande idrottsledares arbets- och förhållningssätt. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes intervjuer med tio ledare från olika föreningar inom både lag- och individuell idrott. 

Resultatet visar att barnkonventionen som lag inte förändrat ledarnas arbetssätt eller förhållningssätt i någon större grad. En av anledningarna tros vara den pågående pandemin som på olika sätt stått i fokus för både ledare och föreningar. En annan ofta förekommande anledning var att lagen om barnkonventionen redan ansågs som självklar i ledares och föreningars arbetssätt. Det framkom däremot tendenser på att olika initiativ och arbetsinsatser som idrottsförbund har genomfört kring den nya lagen lett till ett visst nytänkande hos ledare.

Hör uppsatsförfattarna Ludvig Dahlbeck och Måns Nilsson själva berätta om sin studie i videon nedan!

Dalbeck, Ludvig & Nilsson, Måns. 2021. En studie om barnkonventionen som lag. (uppdateras med länk till uppsatsen i sin helhet)

Barn och ungdomar med funktionsnedsättningar som inte syns

söndag, maj 16th, 2021

Maj månads med Centrum för idrottsutveckling handlar om idrott för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar vilka inte syns rent fysiskt och som benämns neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (förkortas NPF). Vi fokuserar på hur du som idrottsledare på ett bra sätt kan leda och bemöta denna målgrupp.

Inledningsvis ges en beskrivning om vilka diagnoser som NPF inkluderar och vilka uttryck som de tar. Därefter ges möjligheter att få ta del av en förälders, och tillika tränares, erfarenheter av hur idrotten möter barn och ungdomar med NPF, och vad som är angeläget att känna till.

Värt att veta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)

Här delges information om olika delar som kopplas till NPF. Genom att klicka på cirklarna nedan får du svar på frågorna!

 

Referenser

Att möta barn och ungdomar med NPF som idrottsledare

söndag, maj 16th, 2021

Att delta i idrott kan för många barn och ungdomar med NPF vara en viktig och utvecklande verksamhet. Här ges tips och trix kring hur du som ledare bör agera vid olika tillfällen, detta i form av små korta utbildningsfilmer. 

Inom idrotten ges möjlighet till fysisk och social utveckling som är värdefull. För att den idrottsliga verksamheten ska bli denna fruktbara del för barn och ungdomar är idrottsledaren central – detta för att skapa en inkluderande idrottsmiljö där det ges möjlighet att möta det enskilda barnet/ungdomen utifrån de rådande förutsättningarna och drivkrafterna. Det handlar exempelvis om hur man förstår, bemöter, lär ut och stödjer barnet/ungdomen.

För att stödja idrottsledare i detta viktiga arbete finns tre korta, aktuella och tydliga filmer (7-8 minuter) som har tagits fram av Riksförbundet Attention i samarbete med SISU Idrottsutbildarna. I filmerna möter man barn, ungdomar, föräldrar och idrottsledare kring olika viktiga delar för att kunna erbjuda en gynnsam idrottsmiljö.

Nedan följer de tre filmerna och kopplat till varje film finns en sammanställning av viktiga saker att tänka på. Denna sammanställning finner du under alla filmer.  Ta gärna del av filmerna och de goda råden.

För dig som är extra intresserad kan du också ta del av en inspirationsskrift som heter ”En fungerande idrott för alla” som riktar sig till aktivitetsledare inom idrotten med fokus på ADHD, Autism och andra NPF-diagnoser. Du kan ta del av skriften här.

Här kan du ta del av de goda och summerande tipsen från de tre filmerna: Summering av filmer – goda tips

Forskarna om vikten att jobba med Knäkontroll

onsdag, april 14th, 2021

Allvarliga knäskador, antingen genom trauman eller genom förslitningar, är vanliga inom svensk idrott. Utifrån den vetskapen pratade Centrum för idrottsutvecklings Mats Glemne med de två forskarna Anna Hafsteinsson Östenberg och Sofia Ryman Augustsson om just detta. Anna och Sofia trycker på hur viktigt det är att jobba förebyggande med att stärka och stabilisera knän. De pratar också om att det är viktigt att lyssna på om de aktiva är slitna, våga vila och att det aldrig är för sent att börja med knäkontroll.

I intervjun pratar Anna och Sofia om webbportalen Knäkontroll samt en förenklad variant de själva tagit fram:

Forskaren och dietisten om ätstörningar och energibrist inom idrotten

fredag, februari 12th, 2021

Anna Melin har under många år jobbat med och forskat kring relativ energibrist hos idrottare. Hon är legitimerad dietist, klinisk näringsfysiolog och arbetar som docent på Linnéuniversitetet. I en intervju med Mats Glemne berättar hon om vetenskapens syn på problemet och hon tipsar också om vad föreningsledare kan och ska göra ifall man misstänker ätstörningar hos de aktiva.

Hon pratar också om att det är viktigt att ta reda på vart man ska vända sig ifall man har misstanke om ätstörningar. Rekommendationen från 1177 är att Kontakta barn- och ungdomspsykiatrin, bupen ungdomsmottagning, elevhälsan eller en vårdcentral. En rekommendation kan också vara att kolla in Frisk och Fri, riksföreningen mot ätstörningar

Anna har även bidragit med en text till denna blogg. Läs den HÄR.

Relativ energibrist – stort hälsoproblem hos idrottare

fredag, februari 12th, 2021

Vad innebär problemet?

Att äta tillräckligt och balanserat är viktigt för god hälsa och prestation. Det är dock vanligt att idrottare som tränar mycket, och i synnerhet i idrotter där kroppsvikt har betydelse för prestationen, äter för lite. Relativ energibrist är ett syndrom som uppstår på bakgrund av låg energitillgänglighet med eller utan en ätstörning och är ett av de vanligaste nutritionsrelaterade problem hos både manliga och kvinnliga idrottare.

Energitillgänglighet är den mängd energi som finns kvar till kroppens grundläggande funktioner när den mängd energi som används under träning dras bort från energiintagen. Otillräcklig tillgång till energi påverkar exempelvis återhämtning och effekten av träning. Det sker också hormonella förändringar som kan resultera till nedsatt ämnesomsättning och menstruationsrubbningar hos kvinnor samt minskad sexualdrift hos män. Men det finns även andra negativa effekter med låg energitillgänglighet som mag-tarmkanalsproblem, nedsatt skelett styrka samt hjärt-/kärlpåverkan. Det är viktigt att notera att relativ energibrist inte alltid syns, utan idrottare kan ha stabil kroppsvikt inom normalområdet men samtidigt ha för lite energi tillgängligt för normal kroppslig funktion.

Att låg energitillgänglighet kan leda till utebliven menstruation och benskörhet hos kvinnliga idrottare har varit ett känt sedan 1990-talet. Senare års studier visar att för låg tillgång till energi, med eller utan ätstörning och tvångsmässig träning, även drabbar manliga idrottare. Låga testosteronnivåer med nedsatt sexlust har framför allt rapporterats hos unga manliga uthållighetsidrottare och förknippas bland annat till nedsatt återhämtning.

Oregelbunden och utebliven menstruation är som nämnts vanligt bland kvinnliga idrottare, men ignoreras ofta även om det kan medföra en ökad risk för överbelastningsskador och allvarliga hälsomässiga konsekvenser som benskörhet. Studier har samtidigt visat att hormonsystemet hos yngre kvinnor är känsligare för låg energitillgänglighet än vad det är hos vuxna kvinnor. Låg energitillgänglighet och symptom på relativ energibrist hos unga är därför extra bekymmersamt, eftersom det är i den perioden i livet då kroppen och skelettet utvecklas allra mest.

Orsaker till låg energitillgänglighet

Det är speciellt inom idrotter med fokus på låg kroppsvikt och fettmassa som förekomsten av relativ energibrist och ätstörningar är högst. De idrottsgrupperingar som är särskilt utsatta är estetiska idrotter, uthållighetssporter och s.k. viktklassidrotter. Låg energitillgänglighet kan förekomma omedvetet. Det är till exempel många idrottare som inte vet hur mycket och vad de måste äta för att kompensera för ett högt energibehov. Både låg energitillgänglighet och högintensiv träning minskar aptiten och kombinationen av nedsatt aptit och kalorisnål mat (lågt innehåll av fett och socker och mycket fiber) gör det extra svårt att få i sig tillräckligt med energi. Det är vanligt att idrottare i perioder medvetet äter mindre eller tränar mera för att gå ner i vikt. Det behöver inte medföra något problem så länge perioderna med låg energitillgänglighet inte blir för långa, men många idrottare får positiv effekt vid en viktnedgång, som dessutom kan förstärkas genom positiv återkoppling från omgivningen. Därför är det lätt att komma in i ett negativt beteende med ökad fokus på vikt och mat, tvångsmässig träning och återkommande bantningskurer, som med tiden kan utveckla sig till en ätstörning.

Tips till dig som idrottsledare för att förebygga relativ energibrist

Relativ energibrist, med eller utan ätstörning, är som framgått ett problemen inom idrotten. Det understryker betydelsen av att alla inom svensk idrott följer internationella rekommendationer på området och inför förebyggande insatser med fokus på tidig upptäckt och behandling hos både manliga och kvinnliga idrottare. Några angelägna rekommendationer är:

Satsa på utbildning kring området för ledare, tränare, idrottsföräldrar och det s.k. idrottsmedicinska stödet. Diskutera frågorna regelbundet i föreningarna.

Allmänna riktlinjer:

  1. Fokus på hälsa, välmående , optimal träning och återhämtning (vila, sömn, mat) som prestationsfrämjande faktorer.
    • Ta hjälp av en nutritionist eller legitimerad dietist specialiserad inom idrottsnutrition för utbildning och rådgivning.
  2. Minska fokus på kroppsvikt och kroppssammansättning (fettprocent m.m.).
    • Tränare och ledare ska inte genomföra mätningar av vikt och kroppssammansättning och heller inte uttala sig om idrottares kroppsvikt, kroppssammansättning eller kroppsform..
    • Mätningar av vikt och kroppssammansättning ska inte göras på unga idrottare under 18 år. Unga idrottare under 18 år ska inte uppmanas till att gå ner i vikt eller ändra kroppssammansättning.
    • Om mätningar av vikt och kroppssammansättning ska genomföras på vuxna idrottare bör de utföras av en på området utbildad person, utan personlig koppling till idrottaren. Sätt realistiska prestationsfrämjande och medicinskt försvarbara mål i relation till vikt och kroppssammansättning.
  3. Vid misstanke om ohälsa uppmuntra och stötta till vidare utredning samt lämplig och effektiv behandling av relativ energibrist. Det är viktigt att inte blunda för problemet utan markera den oro man känner och att det krävs insatser. Om det handlar om unga idrottare under 18 år ska föräldrarna kontaktas

Texten skriven av: 

Anna Melin, docent Idrottsvetenskap, Linnuniversitetet

Har du eller någon i din närhet ätstörningsproblem så är rekommendationen från 1177 att Kontakta barn- och ungdomspsykiatrin, bupen ungdomsmottagning, elevhälsan eller en vårdcentral. En rekommendation kan också vara att kolla in Frisk och Fri, riksföreningen mot ätstörningar. 

Se också en videointervju med Anna HÄR.

Referenser

  • Burke LM, Lundy B, Fahrenholtz I, Melin A. Pitfalls of Conducting and Interpreting Estimates of Energy Availability in Free-Living Athletes. International Journal of Sport Nutrition and Exercise Metabolism, 2018, 28, 350-363.
  • Logue M, Sharon M, Melin A, Delahunt E, Heinen M, Mc Donnell S-J, Corish CA. Low Energy Availability in Athletes 2020: An Updated Narrative Review of Prevalence, Risk, Within-Day Energy Balance, Knowledge, and Impact on Sports Performance. Nutrients. 2020 Mar 20;12(3):835. doi: 10.3390/nu12030835.
  • Melin A, Tornberg ÅB, Skouby S. et al.  Energy availability and the female athlete triad in elite endurance athletes. Scand J Med Sci Sports. 2014; 25:610-622.
  • Melin A, Tornberg ÅB, Skouby S. et al. Low-energy density and high fiber intake are dietary concerns in female endurance athletes. Scand J Med Sci Sports. 2015. doi: 10.1111/sms.12516.
  • Mountjoy, M., Sundgot-Borgen, J.K., Burke, L.M., Ackerman, K.E., Blauwet, C., Constantini, N., … & Budgett, R. (2018). IOC consensus statement on relative energy deficiency in sport (RED-S): 2018 update. British Journal of Sports Medicine, 52(11), 687–697.
  • Tornberg, Å.B., Melin, A., Koivula, F.M., Johansson, A., Skouby, S., Faber, J. & Sjödin, A. (2017). Reduced neuromuscular performance in amenorrheic elite endurance athletes. Medicine & Science in Sports & Exercise, 49(12), 2478–2485.

Är bredd och elit verkligen ett motsattsförhållande?

måndag, december 14th, 2020

Foto: Bildbyrån

Att göra selekteringar i idrottsliga sammanhang är en omdebatterad fråga. I tävlingsidrotten är det många som kan ha synpunkter på vilka som väljs ut – har ansvariga valt rätt spelare/aktiva som ska representera klubben, landslaget etc? Diskussionen fokuserar alltså på om det är rätt idrottare som valts ut. En annan form av selektering, som också många har åsikter kring, är när barn och unga väljs ut eller väljs bort. Inte minst när det görs bland barn, som enligt Riksidrottsförbundet är under 13 år. Det är en fråga som det finns vitt skilda uppfattningar om – både om och varför man ska selektera, när det i så fall ska göras, på vilka grunder som urvalen görs etc.

Frågan kring selektering väcker också mer övergripande funderingar om vad syftet är med den idrottsliga verksamheten. Det handlar om det å ena sidan ska inriktas mot alla barns hälsa och utveckling eller å andra sidan mot prestationsutveckling och resultat. Men samtidigt går det att ifrågasätta om det råder en motsats mellan dessa delar – mellan bredd och elit, mellan att alla får vara med eller att det görs tidiga satsningar på s.k. talanger. Går det istället att se att dessa syften kan vara förenliga i en hållbar och inkluderande verksamhet? Det handlar i så fall om en verksamhet som både uppfyller mål som idrott för alla, demokratisk fostran samt en god social miljö och mål som fokuserar på att få fram så många och så bra idrottare som möjligt.

Det finns dock en traditionell logik i idrotten som kännetecknas av att det med stigande ålder succesivt övergår till att vara en verksamhet som präglas av mer träning och tävling, som då naturligt blir mer tidskrävande. Finns det inga alternativ i föreningen för de som vill fortsätta, men inte vill ”satsa”, blir det en form av selektering. Det kan vara en given och naturlig väg i många föreningar, men i ett övergripande perspektiv väcker det frågor var det inom idrotten finns plats för barn och unga som vill träna och tävla av mer hälsomässiga och sociala skäl. Samtidigt är det en svår balansgång eftersom vi vill ge många chansen att förverkliga drömmar och ges möjlighet att utveckla sin idrottsliga potential på bästa sätt.

Ja, det finns många frågor och du ges möjlighet att sätta dig in närmare i ämnet i december månads nyhetsbrev. Det finns en aktuell artikel som är skriven av professor Karin Redelius som har rubriken ”Därför är det olämpligt att selektera idrottande barn”  Dessutom ges det här på CIU:s blogg möjlighet att lyssna på Karin som tillsammans med en annan känd forskare inom området, PG Fahlström, samtalar om selektering. Vidare kan ni här hitta en intervju med Johannes Wiklund som är akademichef i AIK Fotboll. AIK är en klubb som relativt nyligen har förändrat sitt sätt att se på selektering och sin barn- och ungdomsverksamhet. Förhoppningen är att inspelen bidrar till intressanta inslag i en omdiskuterad fråga.

VIDEO: ”Det fina med styrketräning? Det är en så potent träningsform!”

tisdag, september 15th, 2020

Bör egentligen barn och ungdomar styrketräna? Hade du frågat gemene idrottsledare för 10-15 år sedan hade nog svaret blivit ”nej, det är skadligt”. Idag vet vi mer. I en videointervju med en av Sveriges ledande forskare på området – Jesper Augustsson – diskuterar vi styrketräning för barn och ungdomar.

Hur mycket bör man styrketräna? Är det direkt på skivstången som gäller och hur kan ledare tänka när det kommer till att kombinera ordinarie idrott med styrketräning? Dessa är några av frågorna vi diskuterar i videointervjun med Jesper. Jesper betonar också att styrketräning passar allra bäst som komplement till någon annan aktivitet, detta eftersom det är en så ”potent träningsform”.

Jesper har även en egen YouTube-kanal där han fördjupar sig i dessa frågor. Du når den HÄR.

Jesper Augustsson jobbar som docent på Linnéuniversitetet i Kalmar. Han är också sjukgymnast och har ett stort intresse i styrketräning.

Vill du läsa mer om den studie som Tonkonogi publicerade för RF 2009 finns den här.

 

Styrketräning för barn och unga – vad gäller idag?

fredag, september 11th, 2020

Foto: Jonas Ljungdahl/Bildbyrån

Om barn och unga ska träna styrketräning har länge varit en omdiskuterad fråga. Från att nästan ha varit ett tabubelagt område, där risker med skador och till och med problem med normal längdtillväxt har lyfts fram, är tonen en annan idag. Nu visar aktuell forskning mer på det motsatta, det vill säga det är ofarligt och istället positivt för såväl barns och ungas hälsa som deras utveckling.

Det finns olika studier som tydliggör att det kan vara av vikt för både den fysiska och psykiska hälsan att träna styrketräning. Därigenom har det förstås positiva effekter på den idrottsliga prestationen. Olika delar som lyfts fram är bland annat betydelsen för en god motorik och för att minska på skaderisken. Men även kopplingar till en aktiv livsstil rent generellt och positiva psykiska effekter som stärkt självkänsla och självförtroende finns.

Det är dock viktigt att påpeka att styrketräningen ska bedrivas på ett sätt som är anpassat för barn och unga. Det kan innebära allt från att det ska vara rimliga belastningar, som inte handlar om maximala påfrestningar, till att träningen utövas på ett lekfullt och varierat sätt. Hänsyn ska tas till rådande styrkenivå och den motoriska samt tekniska förmågan. Just att lära sig en god teknik i unga år bidrar till att barn och unga kan träna på ett säkert och effektivt sätt.

Mer information om den rådande synen på styrketräning för barn och unga, och vad det kan innebära för bland annat deras idrottsliga utveckling, finns i en artikel som har skrivits av en av landets största experter – Michail Tonkonogi – och som är publicerad på Idrottsforskning.se. I artikeln finns också tips på hur rolig och tillförlitlig styrketräning för barn och unga kan läggas upp och utföras. Du når artikeln genom att klicka här.

Källa

Ovanstående introduktion är baserad på Tonkonogis artikel ”Det viktigaste du behöver veta om styrketräning för barn”. (2020).
Centrum för idrottsforskning. https://www.idrottsforskning.se/det-viktigaste-du-behover-veta-om-styrketraning-for-barn/ (hämtad 2020-09-05)