Centrum för idrottsutveckling

Vad innebär problemet?

Att äta tillräckligt och balanserat är viktigt för god hälsa och prestation. Det är dock vanligt att idrottare som tränar mycket, och i synnerhet i idrotter där kroppsvikt har betydelse för prestationen, äter för lite. Relativ energibrist är ett syndrom som uppstår på bakgrund av låg energitillgänglighet med eller utan en ätstörning och är ett av de vanligaste nutritionsrelaterade problem hos både manliga och kvinnliga idrottare.

Energitillgänglighet är den mängd energi som finns kvar till kroppens grundläggande funktioner när den mängd energi som används under träning dras bort från energiintagen. Otillräcklig tillgång till energi påverkar exempelvis återhämtning och effekten av träning. Det sker också hormonella förändringar som kan resultera till nedsatt ämnesomsättning och menstruationsrubbningar hos kvinnor samt minskad sexualdrift hos män. Men det finns även andra negativa effekter med låg energitillgänglighet som mag-tarmkanalsproblem, nedsatt skelett styrka samt hjärt-/kärlpåverkan. Det är viktigt att notera att relativ energibrist inte alltid syns, utan idrottare kan ha stabil kroppsvikt inom normalområdet men samtidigt ha för lite energi tillgängligt för normal kroppslig funktion.

Att låg energitillgänglighet kan leda till utebliven menstruation och benskörhet hos kvinnliga idrottare har varit ett känt sedan 1990-talet. Senare års studier visar att för låg tillgång till energi, med eller utan ätstörning och tvångsmässig träning, även drabbar manliga idrottare. Låga testosteronnivåer med nedsatt sexlust har framför allt rapporterats hos unga manliga uthållighetsidrottare och förknippas bland annat till nedsatt återhämtning.

Oregelbunden och utebliven menstruation är som nämnts vanligt bland kvinnliga idrottare, men ignoreras ofta även om det kan medföra en ökad risk för överbelastningsskador och allvarliga hälsomässiga konsekvenser som benskörhet. Studier har samtidigt visat att hormonsystemet hos yngre kvinnor är känsligare för låg energitillgänglighet än vad det är hos vuxna kvinnor. Låg energitillgänglighet och symptom på relativ energibrist hos unga är därför extra bekymmersamt, eftersom det är i den perioden i livet då kroppen och skelettet utvecklas allra mest.

Orsaker till låg energitillgänglighet

Det är speciellt inom idrotter med fokus på låg kroppsvikt och fettmassa som förekomsten av relativ energibrist och ätstörningar är högst. De idrottsgrupperingar som är särskilt utsatta är estetiska idrotter, uthållighetssporter och s.k. viktklassidrotter. Låg energitillgänglighet kan förekomma omedvetet. Det är till exempel många idrottare som inte vet hur mycket och vad de måste äta för att kompensera för ett högt energibehov. Både låg energitillgänglighet och högintensiv träning minskar aptiten och kombinationen av nedsatt aptit och kalorisnål mat (lågt innehåll av fett och socker och mycket fiber) gör det extra svårt att få i sig tillräckligt med energi. Det är vanligt att idrottare i perioder medvetet äter mindre eller tränar mera för att gå ner i vikt. Det behöver inte medföra något problem så länge perioderna med låg energitillgänglighet inte blir för långa, men många idrottare får positiv effekt vid en viktnedgång, som dessutom kan förstärkas genom positiv återkoppling från omgivningen. Därför är det lätt att komma in i ett negativt beteende med ökad fokus på vikt och mat, tvångsmässig träning och återkommande bantningskurer, som med tiden kan utveckla sig till en ätstörning.

Tips till dig som idrottsledare för att förebygga relativ energibrist

Relativ energibrist, med eller utan ätstörning, är som framgått ett problemen inom idrotten. Det understryker betydelsen av att alla inom svensk idrott följer internationella rekommendationer på området och inför förebyggande insatser med fokus på tidig upptäckt och behandling hos både manliga och kvinnliga idrottare. Några angelägna rekommendationer är:

Satsa på utbildning kring området för ledare, tränare, idrottsföräldrar och det s.k. idrottsmedicinska stödet. Diskutera frågorna regelbundet i föreningarna.

Allmänna riktlinjer:

1. Fokus på hälsa, välmående , optimal träning och återhämtning (vila, sömn, mat) som prestationsfrämjande faktorer.
   • Ta hjälp av en nutritionist eller legitimerad dietist specialiserad inom idrottsnutrition för utbildning och rådgivning.
2. Minska fokus på kroppsvikt och kroppssammansättning (fettprocent m.m.).
   • Tränare och ledare ska inte genomföra mätningar av vikt och kroppssammansättning och heller inte uttala sig om idrottares kroppsvikt, kroppssammansättning eller kroppsform..
   • Mätningar av vikt och kroppssammansättning ska inte göras på unga idrottare under 18 år. Unga idrottare under 18 år ska inte uppmanas till att gå ner i vikt eller ändra kroppssammansättning.
   • Om mätningar av vikt och kroppssammansättning ska genomföras på vuxna idrottare bör de utföras av en på området utbildad person, utan personlig koppling till idrottaren. Sätt realistiska prestationsfrämjande och medicinskt försvarbara mål i relation till vikt och kroppssammansättning.
3. Vid misstanke om ohälsa uppmuntra och stötta till vidare utredning samt lämplig och effektiv behandling av relativ energibrist. Det är viktigt att inte blunda för problemet utan markera den oro man känner och att det krävs insatser. Om det handlar om unga idrottare under 18 år ska föräldrarna kontaktas

Texten skriven av: 

Anna Melin, docent Idrottsvetenskap, Linnuniversitetet

Har du eller någon i din närhet ätstörningsproblem så är rekommendationen från 1177 att Kontakta barn- och ungdomspsykiatrin, bup, en ungdomsmottagning, elevhälsan eller en vårdcentral. En rekommendation kan också vara att kolla in Frisk och Fri, riksföreningen mot ätstörningar. 

Se också en videointervju med Anna HÄR.

Referenser

• Burke LM, Lundy B, Fahrenholtz I, Melin A. Pitfalls of Conducting and Interpreting Estimates of Energy Availability in Free-Living Athletes. International Journal of Sport Nutrition and Exercise Metabolism, 2018, 28, 350-363.
• Logue M, Sharon M, Melin A, Delahunt E, Heinen M, Mc Donnell S-J, Corish CA. Low Energy Availability in Athletes 2020: An Updated Narrative Review of Prevalence, Risk, Within-Day Energy Balance, Knowledge, and Impact on Sports Performance. Nutrients. 2020 Mar 20;12(3):835. doi: 10.3390/nu12030835.
• Melin A, Tornberg ÅB, Skouby S. et al.  Energy availability and the female athlete triad in elite endurance athletes. Scand J Med Sci Sports. 2014; 25:610-622.
• Melin A, Tornberg ÅB, Skouby S. et al. Low-energy density and high fiber intake are dietary concerns in female endurance athletes. Scand J Med Sci Sports. 2015. doi: 10.1111/sms.12516.
• Mountjoy, M., Sundgot-Borgen, J.K., Burke, L.M., Ackerman, K.E., Blauwet, C., Constantini, N., … & Budgett, R. (2018). IOC consensus statement on relative energy deficiency in sport (RED-S): 2018 update. British Journal of Sports Medicine, 52(11), 687–697.
• Tornberg, Å.B., Melin, A., Koivula, F.M., Johansson, A., Skouby, S., Faber, J. & Sjödin, A. (2017). Reduced neuromuscular performance in amenorrheic elite endurance athletes. Medicine & Science in Sports & Exercise, 49(12), 2478–2485.