Foto: Petter Arvidsson/Bildbyrån
Vi har i början av hösten 2022 ägnat några av nyhetsbreven åt idrottens s.k. återstart efter de konsekvenser som pandemin har inneburit. Ett av dessa nyhetsbrev fokuserade på ledarsidan, och då bland annat vad som är bra att tänka på när det gäller såväl rekrytering som att behålla ledare. Frågan är fortfarande synnerligen aktuell och därför riktas februari månads nyhetsbrev mer åt värdet av att engagera sig som idrottsledare.
Inledningsvis vill vi dock ”backa bandet” till höstens inspel och tydliggöra vad som både teoretiskt och erfarenhetsmässigt motiverar ledare att engagera sig som idrottsledare. En aktuell teori är den s.k. självbestämmandeteorin (SDT). Teorin pekar på att det är avgörande vilken typ av motivation som vi styrks av, och man skiljer på inre respektive yttre motivation där det är de inre motiven som spelar en väsentlig roll. Med inre motiv avses något som man gör för dess egen skull för att man upplever det som intressant i sig.
SDT-teorin har stor överensstämmelse med studier som gjorts relativt nyligen i Sverige kring vad som motiverar människor att engagera sig ideellt (Aron Schoug). De delar som lyfts som väsentliga för motivation och engagemang är:
- Sakfrågor – gediget intresse för innehållet i verksamheten och får arbeta med de frågor som man är engagerad i.
- Livspussel – betydelsen av att få ihop den samlade vardagen där det ideella engagemanget är en del.
- Beslutsprocesser – ges delaktighet och inflytande i föreningens verksamhet och de beslut som tas.
- Gruppdynamik – att vara med i en gruppgemenskap med en tydlig roll och ett uttryckligt ansvar.
Utmaningen är hur en idrottsförening kan arbeta med de fyra drivkrafterna. Det gäller att ansvariga, såväl ledare som förtroendevalda, skapar rätt förutsättningar för dem som vill engagera sig.
En äldre undersökning som gjorts vid Linnéuniversitetet (Per Gerrevall m.fl.) visar att de motiv som tränare och ledare har haft för att börja i allmänhet inte är desamma som de har för att fortsätta att engagera sig. De främsta anledningarna till att man engagerar sig som ledare är inte minst kopplade till vara tillsammans med de egna barnen. Det är en slutsats som också dras i nyare studier som visar att eget idrottande leder till en ökad vilja att engagera och i synnerhet om det kopplas till att de egna barnen deltar (Johan von Essen & Susanne Wallman Lundåsen). Andra drivkrafter handlar om intresse för själva idrotten och för att få möjlighet att fungera i själva ledarrollen.
Intresset att fortsätta som ledare stärks av det utgör en stimulans i vardagen genom att det ger avkoppling från ”vanligt” arbete och en rikare social gemenskap. Det sistnämnda såväl med de egna barnen och deras kamrater som andra ledare och föräldrar. Utbytet av att vara tränare och ledare är varierande. De som har intervjuats i undersökningen nämner flera positiva effekter som ger behållning av att vara ledare. Det värdesätts överlag högt och har bidragit till personlig utveckling. Man har lärt sig mycket och lärdomen är inte enbart användbar i idrottsliga sammanhang utan även i exempelvis arbetslivet.
Med tanke på vikten av ideella ledarinsatser i allmänhet och att få tillbaka ledare till idrotten efter pandemin i synnerhet gör nu Riksidrottsförbundet en nationell satsning. Det handlar om att stötta både medlemsförbund och idrottsföreningar att ta fram metoder för att rekrytera tränare och ledare. En del i sammanhanget är intervjuer som gjorts med olika ledare om vad som gör att de engagerar sig. Du får nu chansen att ta del av intervjuerna både korta filmklipp och i textform.
”Därför är jag idrottsledare”
”Kommande generation måste få uppleva föreningslivet!”
Även om du som läser detta och som är idrottsledare är med bland de intervjuade så kan det nog vara bra att stanna upp ibland och ställa sig själv frågan: ”Varför är jag idrottsledare?”. Gör det gärna med kollegor från föreningen/laget/träningsgruppen. Det kan vara ett enkelt sätt att bryta vardagsmönstret!
Källor
von Essen, Johan & Wallman Lundåsen, Susanne (2016). Ideellt arbete inom idrotten. Riksidrottsförbundet, Stockholm: FoU-rapport (2016:3)
Gerrevall, Per, Carlsson, Samanthi och Nilsson Ylva (2006). Lärande och erfarenheters värde – en studie av ledare inom barn- och ungdomsidrott. Riksidrottsförbundet, Stockholm: FoU-rapport (2006:1)
Schoug, Aron (2018). Motivera ideella – om ledarskap, människors behov och drivkrafter. Stockholm: Idealistas.
The second paragraph shows the value of combining these two disciplinary areas into on program. The third a fitting practical…
[…] ”Simbubblan spricker” – En studie av avslutningsprocessen och varför elitsatsande… […]
[…] Vägarna till eliten – En undersökning av fotbollstränarens sociala bakgrunder – Danie… […]
[…] av aktuell kunskap « Barn och ungdomar med funktionsnedsättningar som inte syns Barnkonventionen och idrottsledares arbets- och förhållningssätt […]
[…] Välkommen till vår nyhetssida – en plats för intressanta reportage och spridning av aktuell kunskap « Att förebygga knäskador…