Centrum för idrottsutveckling

Välkommen till vår nyhetssida - en plats för intressanta reportage och spridning av aktuell kunskap

”Därför är jag idrottsledare”

2023-02-15

Foto: Riksidrottsförbundet

I Sverige finns det idag cirka 800 000 ledare inom idrottsrörelsen. Det handlar om tränare, styrelseledamöter, domare eller funktionärer. Alla är ledare, på sitt sätt och med sina uppgifter. Majoriteten av dessa 800 000 gör det ideellt och utan dessa insatser hade svensk idrott inte fungerat. Men varför lägger man ned mägnder med timmar utan att få betalt för det? Riksidrottsförbundet har i en serie som kallas ”Därför är jag idrottsledare” ställs just denna fråga. I serien möter vi sex stycken ledare från olika idrotter och med olika bakgrunder. Här kan du ta del av deras berättelser om sitt engagemang. Det finns både i form av videoklipp eller i textform, utifrån hur du föredrar att konsumera intervjuer.

Ta del av Därför är jag idrottsledare här: https://www.rf.se/rf-arbetar-med/strategi-2025/darfor-ar-jag-idrottsledare

”Kommande generation måste få uppleva föreningslivet!”

I en serie intervjuer har Riksidrottsförbundet gjort nedslag runt om i idrotts-Sverige. RF har ställt frågan vad det är som gör att ledarna just är ledare.

Först ut träffar vi Ali Khidear från Linköping och klubben Hemgårdarnas BK. Ali berättar om vikten att våga räcka ut handen, oavsett vem du är, vad du kommer i från och vilket kön du har. Han pratar också om att se människan bakom fotbollsspelaren och vara med på ”hela resan”.

Vidare träffar vi Åsa Christensen, som är verksam i kanotpoloföreningen Isbrytarna från Luleå. Åsa började som hjälpledare, men är nu en ledare med egna grupper och ansvar. Och just den vägen in i en förening är något som Åsa förordar. Att inte överösas med ansvar och uppgifter direkt, utan få prova sig fram även som ledare. ”Att ha någon att hålla i handen”, beskriver Åsa själv det som.

Ta del av ytterligare intervjuer via denna länk:

https://blogg.lnu.se/centrumforidrottsutveckling/?p=907

Vad ger det att vara idrottsledare?

Foto: Petter Arvidsson/Bildbyrån

Vi har i början av hösten 2022 ägnat några av nyhetsbreven åt idrottens s.k. återstart efter de konsekvenser som pandemin har inneburit. Ett av dessa nyhetsbrev fokuserade på ledarsidan, och då bland annat vad som är bra att tänka på när det gäller såväl rekrytering som att behålla ledare. Frågan är fortfarande synnerligen aktuell och därför riktas februari månads nyhetsbrev mer åt värdet av att engagera sig som idrottsledare.

Inledningsvis vill vi dock ”backa bandet” till höstens inspel och tydliggöra vad som både teoretiskt och erfarenhetsmässigt motiverar ledare att engagera sig som idrottsledare. En aktuell teori är den s.k. självbestämmandeteorin (SDT). Teorin pekar på att det är avgörande vilken typ av motivation som vi styrks av, och man skiljer på inre respektive yttre motivation där det är de inre motiven som spelar en väsentlig roll. Med inre motiv avses något som man gör för dess egen skull för att man upplever det som intressant i sig.

SDT-teorin har stor överensstämmelse med studier som gjorts relativt nyligen i Sverige kring vad som motiverar människor att engagera sig ideellt (Aron Schoug). De delar som lyfts som väsentliga för motivation och engagemang är:

  • Sakfrågor – gediget intresse för innehållet i verksamheten och får arbeta med de frågor som man är engagerad i.
  • Livspussel – betydelsen av att få ihop den samlade vardagen där det ideella engagemanget är en del.
  • Beslutsprocesser – ges delaktighet och inflytande i föreningens verksamhet och de beslut som tas.
  • Gruppdynamik – att vara med i en gruppgemenskap med en tydlig roll och ett uttryckligt ansvar.

Utmaningen är hur en idrottsförening kan arbeta med de fyra drivkrafterna. Det gäller att ansvariga, såväl ledare som förtroendevalda, skapar rätt förutsättningar för dem som vill engagera sig.

En äldre undersökning som gjorts vid Linnéuniversitetet (Per Gerrevall m.fl.) visar att de motiv som tränare och ledare har haft för att börja i allmänhet inte är desamma som de har för att fortsätta att engagera sig. De främsta anledningarna till att man engagerar sig som ledare är inte minst kopplade till vara tillsammans med de egna barnen. Det är en slutsats som också dras i nyare studier som visar att eget idrottande leder till en ökad vilja att engagera och i synnerhet om det kopplas till att de egna barnen deltar (Johan von Essen & Susanne Wallman Lundåsen). Andra drivkrafter handlar om intresse för själva idrotten och för att få möjlighet att fungera i själva ledarrollen.

Intresset att fortsätta som ledare stärks av det utgör en stimulans i vardagen genom att det ger avkoppling från ”vanligt” arbete och en rikare social gemenskap. Det sistnämnda såväl med de egna barnen och deras kamrater som andra ledare och föräldrar. Utbytet av att vara tränare och ledare är varierande. De som har intervjuats i undersökningen nämner flera positiva effekter som ger behållning av att vara ledare. Det värdesätts överlag högt och har bidragit till personlig utveckling. Man har lärt sig mycket och lärdomen är inte enbart användbar i idrottsliga sammanhang utan även i exempelvis arbetslivet.

Med tanke på vikten av ideella ledarinsatser i allmänhet och att få tillbaka ledare till idrotten efter pandemin i synnerhet gör nu Riksidrottsförbundet en nationell satsning. Det handlar om att stötta både medlemsförbund och idrottsföreningar att ta fram metoder för att rekrytera tränare och ledare. En del i sammanhanget är intervjuer som gjorts med olika ledare om vad som gör att de engagerar sig. Du får nu chansen att ta del av intervjuerna både korta filmklipp och i textform.

”Därför är jag idrottsledare”

”Kommande generation måste få uppleva föreningslivet!”

Även om du som läser detta och som är idrottsledare är med bland de intervjuade så kan det nog vara bra att stanna upp ibland och ställa sig själv frågan: ”Varför är jag idrottsledare?”. Gör det gärna med kollegor från föreningen/laget/träningsgruppen. Det kan vara ett enkelt sätt att bryta vardagsmönstret!

Källor

von Essen, Johan & Wallman Lundåsen, Susanne (2016). Ideellt arbete inom idrotten. Riksidrottsförbundet, Stockholm: FoU-rapport (2016:3)

Gerrevall, Per, Carlsson, Samanthi och Nilsson Ylva (2006). Lärande och erfarenheters värde – en studie av ledare inom barn- och ungdomsidrott. Riksidrottsförbundet, Stockholm: FoU-rapport (2006:1)

Schoug, Aron (2018). Motivera ideella – om ledarskap, människors behov och drivkrafter. Stockholm: Idealistas.