Idrottsförälder

VIDEO: Vad säger forskningen om idrottsföräldrar?

onsdag, april 15th, 2020

Det finns mycket åsikter och hemmasnickrade teser, men vad säger egentligen forskningen om idrottsföräldrarnas roll inom föreningsdriven idrott? Vi tog ett snack med Susanne Linnér som är lektor på instutitionen för idrottsvetenskap på Linnéuniversitetet. Susanne pratar bland annat om förälderns roll för det egna barnet, men också som kulturbärare samt hur föreningen kan tänka kring dialogen med föräldrar.

 

Utbildningssatsning för idrottsföräldrar

tisdag, april 14th, 2020

RF-SISU Småland har, i samverkan med Linnéuniversitetet, tagit fram ett nytt utbildningsmaterial som benämns ”Att vara idrottsförälder”. Ambitionen är att utbildningssatsningen ska bidra till en ännu bättre barn- och ungdomsverksamhet genom att idrottsföräldrar både har god kunskap om deras betydelse och lämpligt sätt att agera – samt kan, om man så önskar, engageras på ett lämpligt sätt. Satsningen ska medverka till att stärka samarbetet mellan föreningen, ledarna och föräldrarna och på så sätt bidra till en utvecklande och främjande idrottsmiljö.

Föräldrars betydelse

Det finns mycket kunskap som visar på att föräldrarnas beteende – både positivt och negativt uppträdande – påverkar barn och ungdomar i sitt idrottande (bl.a. Augustsson, 2007, Eliasson, 2011, Fallby, 2015 och Karp, 2004). Föräldrars uppfattning om idrott och deras engagemang har betydelse för om barnen börjar idrotta, vilken idrott de väljer att syssla med, men också hur barn och ungdomar utvecklas samt trivs med sitt idrottande. Det är viktigt att förstå vad föräldrarollen innebär, exempelvis i förhållande till tränarna, och vilken betydelse föräldrars sätt att agera har. Tyvärr förekommer en problematik när föräldrar, medvetet eller omedvetet, lägger sig i sådant som inte man egentligen inte ska bry sig om eller har något ansvar för. Det är därför viktigt att rollerna som förälder respektive ledare/tränare är tydliga och klarlagda.

Men likväl som otydliga roller kan begränsa barn och ungdomars utveckling, och till och med leda till att de slutar, kan det motsatta istället bidra till en god och utvecklande idrottsmiljö. Goda relationer mellan barn/ungdom, förälder och tränare är en betydelsefull faktor till att barnen och ungdomarna ska trivas inom idrotten. Det kan därför vara värdefullt att man som förälder har vetskap kring hur man bör agera och samspela på ett bra sätt. För att öka kunskapen har förstås både föräldern och idrottsverksamheten ett ansvar, och från den idrottsliga sidan kan ett exempel på lämplig insats vara den utbildningssatsning – ”Att vara idrottsförälder” – som nu görs.

Referenser

  • Augustsson, Christian (2007). Unga idrottares upplevelser av föräldrapress. Karlstad University Studies.
  • Eliasson, Inger (2011). Barn, ledare och föräldrar i skilda idrottsvärldar. Svensk Idrottsforskning.
  • Fallby, Johan. (2015). Spelarutveckling – ett helhetsperspektiv. Svenska FotbollFörlaget AB.
  • Karp, Staffan (2004). Den goda barnidrotten. Riksidrottsförbundet.

Utbildningsmaterialet

Utbildningsmaterialet ”Att vara idrottsförälder” innehåller sammanlagt åtta träffar som är planerade för cirka en timme/träff. Sammankomsterna har olika teman och med koppling till rekommenderade åldrar. Grundtanken är att det ska genomföras en träff per år. Samtidigt kan varje förening använda utbildningsmaterialet på det sätt som passar dem bäst. Det går exempelvis att ha fler årliga träffar om man önskar, och man behöver inte vara låst vid de åldersangivelser som ges.

Varje träff har ett särskilt tema och det finns ett bild- och filmmaterial att utgå ifrån. I övrigt finns det inlagda case, diskussionsfrågor, skattningar etc. som förhoppningsvis bidrar till ett stort engagemang bland medverkande föräldrar och ledare. Exempel på tema som tas upp är:

  • Att vara förälder i en idrottsförening
  • Att stötta mitt barn i den idrottsliga verksamheten
  • Idrottsförälder vid träning och tävling
  • Att fortsätta idrotta, må bra och få ihop helheten
  • Goda levnadsvanor för den idrottande ungdomen

För mer information

Vid intresse och för mer information går det utmärkt att kontakta din förenings idrottskonsulent på RF-SISU Småland. Kontaktuppgifter till personalen finns HÄR. Ifall du är verksam i en förening utanför Småland så kontakta ditt lokala RF-SISU distrikt och hänvisa till detta blogginlägg så ska vi se vad vi kan göra. 

”Vi idrottsföräldrar har ett ansvar”

tisdag, april 14th, 2020

Idrottsförälder med barn. Foto: Petter Arvidsson / Bildbyrån

Idrottsföräldern – störande och i vägen för ledarna eller en nyckel för fortsatt utveckling? Ja, meningarna går isär kring föräldraskapet inom idrotten. Med ojämna mellanrum kan vi läsa i både riks- och lokalmedia att föräldrar vid sidlinjen eller på läktaren skriker elaka saker åt den unga domaren, vi kan läsa att föräldrars press på sina egna barn kan radera ett idrottsintresse och vi kan läsa att schismer mellan föräldrar och tränare i slutändan går ut över de idrottande barnen. Men samtidigt vet vi också att uppmuntrande, intresserade och aktiva föräldrar är en förutsättning för att både väcka och bibehålla ett idrottsintresse.

Undertecknad lyfte luren och pratade med ett tre idrottsföräldrar runt om i Småland. Hur ser de själva på sin roll? Vad kräver föreningarna? Och är den viktigaste uppgiften att sälja torkad salami? Frågorna var många och diskussionerna intressanta.

Marie har varit idrottsförälder i över fem år till två barn. Hon pratar gladeligen varmt om sina barns idrottande och vad hon själv får ut av det.

– Att vara idrottsförälder är jättekul. De flesta helger handlar om träningar, tävlingar eller matcher. Jag har två ungar som bägge håller på med fotboll och varsin vinteridrott, så det är full fart året runt. Men det är kul.

Vad ser du att din roll som idrottsförälder är?

– Vi bor lite utanför staden så ska barnen kunna hålla på med den idrotten de vill kräver det att jag eller min make skjutsar till träning, match eller tävling. Så det är ju många timmar i bil så att säga. Sen handlar det om att se till att barnen har med sig rätt grejer, har ätit något innan träningen och såklart ska jag heja från sidlinjen.

Just dessa punkter ser de tre föräldrar jag pratat med som kärnan i det hela. Att stötta och sköta sitt barns logistik primärt. Sylvana är nybliven idrottsförälder då hennes son precis börjat idrotta.

– Vi har börjat cykla till träningen nu, jag och min son. Jag brukar stå bredvid och titta på träningarna. Jag blir glad när han ser så glad ut, men ibland är det kaos på träningarna. Barnen bara springer i klungor, haha. Hade det inte varit för coronan hade vi haft det första matcherna i helgen. Jag skulle stå i kiosken under några timmar, men det blev ju inget. Men för att kunna genomföra det hade tränarna planerat föräldrauppgifter under hela helgen. Stå i kiosken, vara domarvärd och planvärd.

Hur ser du på det?

– Det är ju synd att det inte blir av. Jag hade gärna stått och hejat, men det kommer jag få gott om tid att göra framöver. Jag tycker synd om min son som inte fick spela match. Jag kan utan problem jobba i kiosken om min son spelar, men jag vill helst inte sälja för mycket grejer. Jag vet att det kanske kommer, jag har många kollegor på jobbet som måste sälja saker för sina barns lag. Typ kakor och sånt.

Alla tre föräldrar jag pratar med kommer alla in på försäljning av diverse varor för att dra in pengar till föreningarna. Jonas har idag en tonårsson i en elitsatsande förening och han behöver inte sälja produkter länge, men han är aktiv och följer sin son runt om i landet på matcher och cuper.

– När han var yngre var det höga krav på oss föräldrar. Det var säljande av grejer och det var bemanning under A-lagsmatcherna och sådant. Det har varit en del gnissel genom åren och konstanta diskussioner under föräldraträffar. En gång fick föreningens ordförande vara med på mötet och bemöta en del kritik, men det var flera år sedan nu. Det är inte lätt när vissa vill köpa sig fri från allt ansvar medan andra inte har råd.

Har någon av föreningarna du varit aktiv i haft träffar eller diskussioner kring er roll som föräldrar inom föreningen?

– Det var för några år sedan då det skrevs mycket i media. Ett lag under min grabbs var inblandad i någon situation när det skreks från läktaren mot motståndartränaren. Då blev alla lag kallade till en föräldraträff med föreningen. Det tydliggjordes att vi skulle heja positivt och inte skrika på motståndarna. Men ärligt, ibland dras man med och skriker något man kanske inte ska göra. Men det är inte ofta.

Skulle du vilja att man pratar mer om det med er?

– Vi lägger väldigt mycket tid på våra barn redan idag. Det handlar väldigt mycket om sunt förnuft på läktaren.

Men om det sker händelser likt den du beskrev nyss, har alla sunt förnuft då?

– Nej, så är det ju. Det är en svår fråga. Det handlar nog om att få polletten att trilla ned… att vi som idrottsföräldrar har ett ansvar för att göra det så bra som möjligt för våra barn. Men de flesta tycker nog man gör sitt genom att sälja salami och skjutsar sitt barn, säger Jonas.

Tillbaka till Sylvana. Då hon är ny i idrottsrörelsen hade hon gärna lärt sig mer om föreningslivet och om kraven på henne som förälder. Det har ännu inte sagts så mycket från föreningarna, men ju längre in i vårt samtal desto mer nyfiken blir hon. Kommer kraven på henne öka är en återkommande motfråga jag får. Hon gör många paralleller med sin egen ungdom och idrottande, men då det skedde i ett annat land är det inte så mycket som liknar i upplägget.

Min summering av de tre samtalen är att idrottsföräldern är väldigt viktig och det oavsett ålder. Jag ska såklart inte utifrån tre samtal syssla med anekdotisk bevisföring, men i dessa fall visar sig förälderns engagemang avgörande. Även om det sker på olika nivåer. För Sylvana vars son precis börjat idrotta är hon tillsammans med sitt barn på väg in i en resa. Där tror jag det blir viktigt för föreningen i all enkelhet informera om hur idrottsrörelsen är uppbyggd och vad föreningen har för förväntningar på henne som förälder, både idag men även framöver. För Marie som är mitt inne i det handlar det om att fortsätta att motivera och inspirera henne och övriga föräldrar i hennes närhet. Tycker alla det är lika kul att åka på bortamatcher varje söndagsmorgon? Och för Jonas del handlar det om att stötta sin elitsatsande son på bästa möjliga vis, men vad är bästa möjliga vis? Det finns forskning om föräldrars roll för elitsatsningar och rimligtvis bör föreningen ta del av detta och sprida det till berörda föräldrar.

Idrottsföräldern är viktig – använd föräldraträffarna på bästa möjliga vis.

 

Idrottsföräldrarna som intervjuades:


Marie, 41 år. Jönköpings län
År som idrottsförälder: 5 år
Idrotter som barnen är aktiva i: Gymnastik, innebandy och fotboll
Ålder på barn: 10 och 12 år


Sylvana, 39 år. Kalmar län
År som idrottsförälder: Inne på första
Idrotter som barnen är aktiva i: Fotboll
Ålder på barn: 7 år


Jonas, 47 år. Kronobergs län
År som idrottsförälder: 9 år
Idrotter som barnen är aktiva i: Ishockey och karate
Ålder på barn: 16 och 10 år


 

Läs mer om RF-SISU:s syn på idrottsföräldern: https://www.sisuidrottsutbildarna.se/stodochverktyg/foridrottsforalder/ 

Fallby och Fahlström: ”Föreningarna behöver hjälp – forskning och strategier upplevs övermäktiga”

tisdag, november 26th, 2019

Foto: Marcus Ericsson/Lennart Månsson. BILDBYRÅN

För ett tag sedan var den idrottspsykologiska rådgivaren Johan Fallby i Småland på en föreläsarturné. I samband med det arrangerade Smålandsidrotten och idrottsvetenskapen på Linnéuniversitetet en seminarielunch tillsammans med Johan. Efter seminariet dröjde Johan kvar tillsammans med PG Fahlström, forskare och författare kring bland annat talangutveckling och goda idrottsliga utvecklingsmiljöer. Det behövde inte sägas speciellt mycket innan en spännande diskussion om framtidens idrott var igång mellan Johan och PG.

Lyssna på det samtalet via ljudspelaren nedan!

 

Läs mer goda utvecklingsmiljöer som bland annat PG Fahlström har varit med och tagit fram här: Goda Idrottsliga Utvecklingsmiljöer (Fahlström, Glemne, Linnér)

Läs mer om Johan Fallbys på hans egen hemsida. Lyssna också in hans podcast Wag the dog!

Växjö Lakers satsar på föräldrarna

fredag, april 26th, 2019

Foto: Bildbyrån/Jonas Ljungdahl

”Vi ska bli bäst på att utbilda ledarna, så att de i sin tur kan utbilda spelarna”. Det skulle kunna vara en mening som vilken organisationsledare från någon större svensk idrottsförening som helst hade kunnat säga, och det är såklart klokt på alla sätt och vis. I ishockeyklubben Växjö Lakers säger man samma sak. Men parallellt med ”Lakers coaching program” så planerar den småländska föreningen något annat som är mer unikt. Lakers vill möta alla föräldrar och därigenom öka deras insikt av hur föreningen vill jobba, samt tillsammans på bästa sätt stötta de aktiva. Till sin hjälp tar man forskare från Linnéuniversitetet. 

– Vi måste ha samma upplägg rakt igenom. Tre träffar per år, en höst, en vinter och en vår. Vi kan inte ändra antalet träffar utifrån spelarnas åldrar. Föräldrarna måste förstå den röda tråden och lära sig kontinuiteten.

Det är Växjö Lakers ungdomsansvariga Calle Steen som inleder ett planeringsmöte med en tydlig åsikt. Steen tillsammans med sin kollega Stefan Bild har under en period jobbat för att hitta en modell för att kunna möta varenda förälder till varje spelare i Växjö Lakers. På planeringsmötet sitter utöver Lakersduon även undertecknad tillsammans med min Smålandsidrottenkollega Janina Forslund samt Susanne Linnér och Mats Glemne från idrottsvetenskapen på Linnéuniversitetet. Forskarna har tagit fram ett förslag på arbetsmodell, som nu alltså Steen vill göra ännu tydligare.  Alla på mötet nickar instämmande, kontinuitet och räta linjer är bra i ett sådant här upplägg.

Alla idrottsföreningar har föräldramöten, jag själv har varit på flertalet. Om jag generaliserar så äger de ofta rum inför säsongen och handlar ofta om vilka cuper respektive lag ska åka på och vilka lotter eller charkuterier som ska säljas under året. Ibland kan föräldramötena likna en polsk riksdag, medan andra föräldrar mest är där för att bocka av närvaro. Jag har sett alla typer. Dessa typer av möten önskar man inte i Växjö Lakers, utan mötet ska ge ett mervärde för föräldern. I korta drag handlar deras förslag på upplägg på tre föräldraträffar per år. Utöver kort information från föreningen ska det också ingå ett folkbildande segment uppdelat på tre kategorier, en kategori per träff.

  • Höstträffen: Ishockeyutbildning i Växjö Lakers – Hur jobbar egentligen Växjö Lakers med spelarna? Vilka principer har man, hur jobbar man med nivåanpassning och hur ser man på långsiktig utveckling kontra kortsiktiga resultat?
  • Vinterträffen: Att vara idrottsförälder – Vad är en förening? Vad innebär det med ideellt arbete? Hur ska du som föräldrar bete dig mot ledarna?
  • Vårträffen: Att stötta sitt barn – Hur stöttar man barnet på bästa sätt? Hur ska man ställa sig till att barnet vill hålla på med flera idrotter? Hur hjälper man med goda levnadsvanor?

Varför vill då Växjö Lakers lägga så stora resurser på detta? Det finns flera anledningar. Först och främst så har föräldrarna en otroligt viktig roll för att kunna behålla så många spelare som möjligt så länge som möjligt, det visar studier som bland annat Susanne Linnér och Mats Glemne varit med och tagit fram. Utan stöttande föräldrar tappar ungdomarna generellt intresse fram till att man istället väljer att sluta idrotta. Sekundärt vill man bygga en god idrottskultur i hela föreningen. Växjö Lakers vill möta föräldrarna för att kunna utveckla föreningen tillsammans. Vad innebär det egentligen att vara förälder i en idrottsförening, och skiljer det sig att vara idrottsförälder i stora Växjö Lakers jämfört med den lilla landsbygdsföreningen?  

I nuläget sitter Växjö Lakers, Smålandsidrotten och Linnéuniversitetet och förbereder för att man till hösten ska kunna hålla de första mötena. Sen är tanken att det ska rulla på, träff efter träff, år efter år. Även om Calle Steen eller Stefan Bild inte finns med i framtiden ska föräldrautvecklingen vara en stående del i Växjös Lakers årshjul, för utan förstående, stöttande och positiva föräldrar kommer vi tappa våra ungdomar i framtiden.


Detta får undertecknad att fundera en del kring de hundratals föräldramöten som äger rum i den småländska idrotten år efter år. Hur arbetar ni i din förening med föräldraträffar? Finns det någon röd tråd eller långsiktigt tänk kring dessa? Ger föräldramötena något mervärde eller är det möten som man lämnar med mer frågor och nya säljuppdrag enbart? Ta gärna del av lästipsen nedan och tänk till ett extra varv kring din förenings föräldramöten. 

LÄSTIPS:

Goda idrottsliga utvecklingsmiljöer – En studie av miljö er som är framgångsrika i att utveckla elitidrottare (Fahlström, Glemne, Linnér)

Innebörd och utbredning av upplevd föräldrapress i ungas idrott (Augustsson, Patriksson)

Världens bästa idrottsförälder – lärgruppsplan