Centrum för idrottsutveckling

Välkommen till vår nyhetssida - en plats för intressanta reportage och spridning av aktuell kunskap

Idrottens arbete för att motverka segregation

2023-04-14

Foto: Petter Arvidsson/Bildbyrån

CIU:s nyhetsbrev belyser under både april och maj månad idrottens viktiga arbete för att motverka segregation och verka för inkludering. Det är en komplex fråga på olika sätt och tanken är att april månads nyhetsbrev ska försöka visa på de breda penseldragen, det vill säga ge en bild av situationen, syftet, utmaningarna och lärdomarna som framkommer i olika undersökningar. Inte minst är det av intresse att fånga de erfarenheter som gjorts – både för att insatser som pågår ska vidareutvecklas och att nya satsningar ska starta från en bättre utgångspunkt. Nästa nyhetsbrev i maj månad riktar sig däremot gentemot ett konkret exempel på arbete för inkludering och för att minska utanförskap – nämligen något som vanligen benämns Nattfotboll eller Midnattsfotboll.

För att ge god översiktlig av idrottens arbete för att motverka segregation och minska på utanförskap har vi framför allt utgått från några rapporter som Riksidrottsförbundet har gett ut – En match utöver det vanliga och Idrottsrörelse och samhällsnyttan – fokus på etnisk mångfald och integration. Men även en del andra artiklar etc. finns med i bakgrundsmaterialet (se källförteckningen längst ned!).

Idrottsrörelsens roll

I idrottsrörelsens värdegrund finns fyra grundläggande principer varav en benämns ”Allas rätt att vara med”. Där tydliggörs att bland annat att barn och vuxna – oavsett förutsättningar och bakgrund – ska känna sig välkomna till idrottsföreningarna. Vidare finns en deklarerad målsättning som säger att medlemmarna i idrottsrörelsen år 2025 ska spegla befolkningen i Sverige. Samtidigt finns det som bekant skiftande möjligheter att delta där exempelvis boende i socioekonomiskt utsatta områden och människor med utländsk bakgrund, särskilt flickor, inte medverkar i samma utsträckning som andra.

För att skapa mer jämlika förutsättningar genomförs olika initiativ och insatser på skiftande nivåer, många gånger med ekonomiskt stöd från nationellt, regionalt och lokalt håll. Exempelvis fick idrottsrörelsen ett extra stöd från regeringen i början av 2016 med tanke på idrottssatsningar för etablering av nyanlända och integration i utsatta områden. Vidare arbetar RF-SISU distrikten sedan 2017 med särskilda medel från regeringen för att arbeta emot segregationen i samhället. Därutöver arbetar bland annat regioner och kommuner med frågan och inte sällan kopplas föreningslivet in för att bidra på olika sätt.

Arbete mot segregation – en komplex fråga

Att på olika sätt verka för att minska segregationen/öka inkluderingen är en fråga med många olika delar. För det första är begreppen otydliga och svåra att definiera. Det handlar inte enbart om att människor med olika etniska bakgrunder ska ”blandas”, utan det inkluderar exempelvis också att värna om att idrottens fysiska och mentala nytta kan nå så många som möjligt.

Sedan är segregationen ett stort allmänt samhällsproblem som förstås inte idrotten kan lösa även om idrottslig verksamhet kan vara ett viktigt medel. Frågan spänner dessutom över allt från verksamhets-/operativ nivå till betydelsefulla ställningstagande och åtgärder på regeringsnivå. Vidare inkluderar området mer än etniska frågor som bland annat socioekonomiska utmaningar och boendesegregation.

Om man mer ser till idrottsliga erfarenheter kring det ”svårfångade inkluderingsområdet” har flera idrottskonsulenter som arbetar särskilt med inkluderingsarbete identifierat fyra trösklar. De är:

Etnicitet och kultur – bristande kunskap om och vana av föreningslivet och språkkunskaper.

Ekonomi – ekonomiska möjligheter som påverkar möjligheterna att delta i idrott.

Idrottsspecifika förutsättningar – bristfälliga kunskaper och erfarenheter av idrott i olika sammanhang, även fysiska förutsättningar.

Sociala sidor – idrottsföreningens föreningens förmåga och intresse att ta emot personer som inte tillhör normen.

 

En angelägen fråga blir då förstås hur dessa trösklar kan sänkas för att öka förutsättningarna för en framgångsrik och hållbar integrations- och inkluderingsverksamhet.

Andra grundläggande delar berör det synsätt som vi kan ha i en verksamhet som arbetar med inkludering. Vem är det som ska förändras? Det blir gärna, mer eller mindre omedvetet, att idrotten förväntar att individen ska anpassa sig för att ”passa in” i de idrottsliga aktiviteterna. Det kan också präglas av att ”vi ska hjälpa dom” eller ”vi vet vad ni behöver” i stället för att man utgår från målgruppen och att de utgör utgångspunkten – ”vi vet vad vi behöver”. Idrottsföreningens och dess ledares sätt att se på dessa frågor får förstås konsekvenser för den verksamhet som bedrivs.

 

Läs mer om de tre framgångsfaktorerna för lyckade integrationsprojekt här:

Framgångsfaktorer och utmaningar för lyckad integration


Källor

  • Blomqvist Mickelsson, Tony & Lindström, Jonas. (2022). En match utöver det vanliga: Om ett kunskapsbaserat arbetssätt i idrottssvaga områden.
    FoU-rapport 2022. Stockholm: Riksidrottsförbundet, 2022
  • Ekholm, David & Holmlid, Stefan. (2018). Idrott för integration – så blir satsningen hållbar. Svensk Idrottsforskning. https://www.idrottsforskning.se/idrott-for-integration-sa-blir-satsningen-hallbar/ Hämtad 23-04-10.
  • Fundberg, Jesper. (2017). Idrottsrörelsen och samhällsnyttan – fokus på etnisk mångfald och integration. I antologin Idrottens samhällsnytta: en vetenskaplig översikt av idrottsrörelsens mervärden för individ och samhälle. Johan Faskunger och Paul Sjöblom (red.)
    FoU-rapport 2017-1. Stockholm: Riksidrottsförbundet, 2017
  • Hertting, Krister & Inger Karlefors. (2021). “‘We Can’t Get Stuck in Old Ways’: Swedish Sports Club’s Integration Efforts with Children and Youth in Migration.” Physical Culture and Sport, Studies and Research
  • Norges Idrottsförbund. Aktivitetsguiden. (2023). https://www.idrettsforbundet.no/idrettskrets/oslo/inkludering/aktivitetsguide/  Hämtad 23-04-10

Framgångsfaktorer och utmaningar för lyckad integration

2023-04-13

Missade du del 1, där vi mer introducerar ämnet och tittar på fyra stycken identifierade trösklar? Läs då det här först:

Idrottens arbete för att motverka segregation


Foto: Nils Jakobsson / BILDBYRÅN

I olika studier som gjorts kring inkluderingsinsatser framkommer både framgångsfaktorer och utmaningar. Här följer ett försök att synliggöra dessa, inte minst som lärdomar och stöd i kommande satsningar.

Lokalkännedom/Områdeskapital

Lokalkännedom/Områdeskapital lyfts som en viktig faktor och innebär dels att ha en övergripande förståelse för hur levnadsvillkor påverkar arbetet med inkludering, dels att ha en god bild kring människors villkor och förutsättningar i det aktuella området. Det kan exempelvis konkret innebära att man har god kännedom om andra aktörer i området och hur man eventuellt kan samarbeta och/eller att det finns goda relationer till föräldrar som kan tillvaratas.

Det är dock inte nödvändigt att vara uppvuxen eller bo i det aktuella området för att ha lokalkännedomen, men det framkommer att det är en tydlig fördel om man någon gång i sitt liv har bott i ett område med olika sociala problem i högre grad än i andra områden.

Långsiktighet

Det är av vikt att idrottsföreningarna kan arbeta uthålligt och långsiktigt med inkluderingsarbetet. Vi vet att en hel del satsningar utförs i projektform som ofta innebär korta tider för genomförande och tillfällig finansiering. Risken är att det är (för) mycket som ska göras på kort tid och att satsningarna dör ut när projektpengarna tar slut. Projektet kan också vara en tydlig ”sidoverksamhet” i föreningen som också leder till att det upphör när resurserna tar slut.

Här blir det angeläget att man dels finner mer permanent (eller åtminstone mer långsiktig) finansiering från såväl idrottsrörelsen som från kommunalt och regionalt håll, dels att föreningarna verkar för att införliva en ny verksamhet i det ordinarie föreningsutbudet. Det sistnämnda kan innebära att idrottsföreningen behöver tänka i nya banor och förändra delar av sina aktiviteter – inte helt och hållet återgå till sina normala verksamheter när en projektsatsning upphör. Men det kan också betyda att den ”nya” verksamheten helt enkelt blir en etablerad del i föreningens utbud. Här kan i sin tur behövas stöttning och stimulans från idrotts- och distriktsförbund. Studier visar exempelvis att mer ”organiserad spontanidrott”, gärna i samverkan med skolan, har varit lyckade satsningar.

Kopplingen till föreningens ”normala” verksamhet väcker också frågor kring föreningens gemensamma intresse för att arbeta med inkludering kontra enskilda eldsjälars genuina engagemang. Det finns undersökningar som tydliggör att föreningens styrelse har en central roll för att antingen förhindra eller möjliggöra för engagerade föreningsmänniskor att på olika sätt verka för inkludering. Frågan bör alltså lyftas upp till de som styr i föreningen och det behövs ställningstagande och agerande kring inkluderingsarbetet från ”högsta ort”. Det kan exempelvis handla om att visa på vilken värdegrund och vision som håller ihop idrottsföreningen, och därigenom vilken verksamhet som ska inrymmas. Att ha en inkluderingssatsning som är mer eller mindre bortkopplad från föreningens övriga aktiviteter borgar inte för långsiktighet.

Ett närmare arbetssätt

Som har antytts tidigare kan det behövas ett närmare arbetssätt för att både nå de som åsyftas och för att de ska fortsätta i verksamheten. En del i detta är då den lokalkännedom som har påtalats, en annan handlar om ett närmare samarbete med föräldrarna för att skapa förståelse och tillåtelse för barn och ungdomar att delta. Den bristande förståelsen hos föräldrar beror dock inte huvudsakligen på ett ointresse utan snarare om okunskap – både om hur föreningslivet fungerar och att, och på vilket sätt, man som förälder förväntas att engagera sig. Detta blir då även en del av den segregation som finns på andra och mer påtagliga sätt.

En nyckelfråga är då hur man från idrottsföreningarnas håll kan nå föräldrarna. Det finns i sammanhanget goda exempel på hur föreningsföreträdare genomför hembesök och skapar en mer personlig kontakt som bidrar till ökat förtroende och tillit. Andra erfarenheter är att föräldraengagemanget kan öka om man inte bjuder in till ”klassiska föräldramöten” utan i stället arrangerar mer sociala mötesplatser, typ ”picknick”.

Ett intressant exempel på ett närmare arbetssätt är en norsk modell som man sedan flera år tillbaka arbetar med i flera kommuner och som benämns som Aktivitetsguider. Aktivitetsguider är en inkluderingsåtgärd för att minska kulturella, ekonomiska och språkliga barriärer för att delta i idrott. Exempelvis finns det i Oslo i fem områden över 30 aktivitetsguider som talar 18 olika språk som hjälper barn och unga mellan 6-19 år och deras familjer att hitta ett passande idrottsutbud.

Aktivitetsguiderna är till för dem som av någon anledning inte har hittat sin plats inom idrotten och som behöver hjälp. Det är en kostnadsfri tjänst där man anmäler sitt intresse. En aktivitetsguide tar sedan kontakt och får den information han/hon behöver – exempelvis var de bor, vilka utmaningar som finns och särskilda intressen. Därefter föreslås tillsammans en aktivitet och föreningen den är knuten till. Aktivitetsguiden handhar sedan till exempel föräldrakontakter, introducerar dem för vad det innebär att vara med i idrott, informerar om utrustning, avgifter m.m., deltar i träningspass samt sätter familjer och barn i kontakt med tränare. När barnet och familjen är trygga i klubben drar sig aktivitetsguiden mer tillbaka för att familjen ska bli självständig. De har fortfarande stöd i aktivitetsguiden framöver och kan be om hjälp om det är något.

Aktivitetsguiderna är säkerligen ett bra exempel på att det i många fall behövs ett närmare och mer omsorgsfullt arbete för att verkligen nå målgruppen på ett sätt som kan leda till långvarigt deltagande i idrottslig verksamhet. Samtidigt krävs det troligtvis både en stark finansiering och omfattande organisation för att erbjuda denna verksamhet.

 

Avslutningsvis vill vi, som vi inledde med, klargöra att både dessa rader och det samtal som genomförts är ett försök att visa på inkluderingsområdets komplexitet med frågor på olika nivåer. Förhoppningen är att framför allt de lärdomar som presenterats kan stimulera till nya och angelägna insatser för att ytterligare bidra till att minska på segregation och utanförskap. Vi kommer att i maj månads nyhetsbrev kika närmare på en växande verksamhet i form av s.k. Natt-/Midnattsfotboll.


Källor

  • Blomqvist Mickelsson, Tony & Lindström, Jonas. (2022). En match utöver det vanliga: Om ett kunskapsbaserat arbetssätt i idrottssvaga områden.
    FoU-rapport 2022. Stockholm: Riksidrottsförbundet, 2022
  • Ekholm, David & Holmlid, Stefan. (2018). Idrott för integration – så blir satsningen hållbar. Svensk Idrottsforskning. https://www.idrottsforskning.se/idrott-for-integration-sa-blir-satsningen-hallbar/ Hämtad 23-04-10.
  • Fundberg, Jesper. (2017). Idrottsrörelsen och samhällsnyttan – fokus på etnisk mångfald och integration. I antologin Idrottens samhällsnytta: en vetenskaplig översikt av idrottsrörelsens mervärden för individ och samhälle. Johan Faskunger och Paul Sjöblom (red.)
    FoU-rapport 2017-1. Stockholm: Riksidrottsförbundet, 2017
  • Hertting, Krister & Inger Karlefors. (2021). “‘We Can’t Get Stuck in Old Ways’: Swedish Sports Club’s Integration Efforts with Children and Youth in Migration.” Physical Culture and Sport, Studies and Research
  • Norges Idrottsförbund. Aktivitetsguiden. (2023). https://www.idrettsforbundet.no/idrettskrets/oslo/inkludering/aktivitetsguide/  Hämtad 23-04-10