augusti 2022 - Centrum för idrottsutveckling

Coronans effekter på idrotten i Småland

2022-08-14

10 Foto: Jeppe Gustafsson/Bildbyrån

Under sommaren 2021 genomfördes en enkätundersökning som syftade till att undersöka ledares uppfattningar av vilka effekter de restriktioner som följde av Coronapandemin. Motivet att vända sig till ledare var att det är de som står närmast verksamheten och de aktiva och de som fått anpassa sin verksamhet utifrån de förutsättningar som gavs.

Flera av resultaten kan uppfattas som ganska väntade. Verksamheten har under pandemin gått ner i volym vilket inte är konstigt på något sätt med tanke på de restriktioner som infördes. Det som dock är oroande är att man upplever att aktiva slutat under pandemin och man tror inte att verksamheten kommer att komma upp i samma volym som innan. Man ser med andra ord en risk i att aktiva slutat och inte kommer att komma tillbaka. Anledningen till att man tror att vissa slutat är antingen att verksamheten stängdes ned helt och håller och andra aktiviteter har ersatt idrotten, eller att man tröttnade, tappade motivationen på grund av att matchmomentet försvann. Tävling och matcher fick inte genomföras under en lång period. Lärdomen av detta är betydelsen av att det inte räcker att den idrottsliga verksamheten bara innehåller träning, det behöver också finnas ett matchmoment. En annan lärdom är betydelsen av de sociala dimensioner och aktiviteter som vanligtvis är en del av idrotten. Även dessa saker är viktiga ingredienser i idrotten och spelar en stor roll i det idrottsliga utbudet. Ser man sammantaget på detta så handlar det om att idrotten behöver erbjuda det som alla specialidrottsförbund ställt sig bakom, nämligen det som står i Idrotten vill. Idrott ska bestå av träning, tävling, sociala aktiviteter och fysisk aktivitet.

Föreningen är tränarnas närmsta organisation och det är också den nivå i idrotten som får bäst betyg när det gäller information och stöd. Information är ofta svårt att hantera. Och det är inte lättare när det är snabba beslut och snabba ändringar som behöver kommuniceras. Vissa beslut behöver också tolkas så att man vet hur man ska förhålla sig och vad som gäller. Här kan man säga att man på föreningsnivån lyckats bra, framförallt när det gäller informationsdelen. När det gäller stöd får föreningarna även här relativt bra betyg men här skulle distriktsförbund exempelvis kunnat bistå med mer stöd för att kunna ställa om till att bedriva träning som normalt görs inomhus till utomhus.

Den kanske viktigaste insikten är dock idrottens betydelse i mångas liv. Och då främst barn och ungas liv. Många respondenter beskriver en insikt i att idrotten har en större betydelse än själva träningen. Den ger många en fast punkt i vardagen och en meningsfull fritid. Idrotten är en del av samhället och som gör Sverige starkare. Utan idrotten skulle ett stort tomrum infinna sig. En av utgångspunkterna i idrottens strategiarbete mot 2025 är att Idrotten gör Sverige starkare och detta visar verkligen denna studie. Det är lätt att ta idrotten för givet, men när den inte finns där och kan bedrivas på det sätt vi är vana vid, förändras mångas fritid och det saknas en viktig del.

När det gäller de behov som identifieras för att komma tillbaka och återstarta idrotten handlar det inte om att göra några nya saker utan det handlar om att komma tillbaka och erbjuda den kärnverksamhet som idrotten står för. Det som däremot lyfts är att man nog behöver förbättra kvaliteten i verksamheten. För att göra detta kommer det krävas insatser inom utbildning så att kompetensen höjs hos tränarna men också att tillgången på ändamålsenliga lokaler blir bättre. Både vad gäller utbudet av träningstider (antalet lokaler) och att de motsvarar de behov som finns. Det gäller såväl utrusning som standard.

Vill du lyssna på ett podcastavsnitt med Marie Hedberg om detta ämne, klicka HÄR.

Vill du läsa hela studien, klicka HÄR.

Podcast: Coronans effekter på idrotten

Idrotten är mitt uppe i sin återhämtningsfas efter coronan. Med kunskap om hur coronan påverkade idrotten kan vi agera bättre i återstarten. Marie Hedberg från Linnéuniversitetet och Riksidrottsstyrelsen gästade podcasten Här pågår föreningsidrott och diskuterade en coronastudie hon varit med och genomfört.

Finns i din podcastspelare (Podcaster, Spotify etc) eller via playknappen nedan!

Föredrar du att läsa en summering av studien finner du den HÄR.

Idrottslivet under och efter corona

Foto: Romain Biard/Bildbyrån

Vi har i ett par nyhetsbrev de senaste åren belyst hur coronapandemin påverkat idrotts- och motionsverksamheten i vårt land. Med tanke på att vi för tillfället är i ett gynnsammare läge när det gäller sjukdomen kommer vi nu att dels försöka summera de erfarenheter som gjorts, dels fokusera på idrottens s.k. återstart. Samtidigt är inte faran över när det gäller coronaviruset framfart och vi får se vad som händer när hösten och vintern är här.

I augusti månads nyhetsbrev inriktar vi oss på att sammanfatta olika lärdomar som gjorts nationellt, men också mera specifikt i Smålandsregionen. De nationella slutsatserna är baserade på framförallt Centrum för idrottsforsknings analys av coronapandemins effekter på barn- och ungdomsidrotten och Riksidrottsförbundets rapport ”Två år med corona – mars 2022”. Den regionala studien ”Coronans effekter på idrotten i Småland” utgår från en enkätundersökning som Linnéuniversitetet genomfört med idrottsledare under sommaren 2021.

I kommande nyhetsbrev – september och oktober – inriktar vi oss på frågor kring återstarten för idrotten med inriktning på ledare i september och på barn/ungdomar i oktober. Förhoppningen är att det blir såväl intressant som användbar läsning och lyssning.

Som säkert är välbekant och förståligt har coronapandemin haft stor negativ påverkan på idrotten. Såväl träningar som tävlingar och matcher har tvingats att ställa in och knappt 40 % av Sveriges idrottsföreningar har under delar av pandemitiden stängt ner sin verksamhet. Då ska man ändå vara medveten om att vi i Sverige, till skillnad från i många andra länder, stimulerade när det var möjligt att fortsätta med träningsverksamheten men mer frekvent stänga ner tävlandet och resandet. Av naturliga skäl har pandemin slagit olika hårt beroende på vilken typ av idrott det är. Inomhusidrotter rent generellt samt kampidrotter och paraidrotter är de verksamheter som påverkats mest negativt. Det finns också några få idrotter som upplever att de har ökat sitt medlemsantal, i synnerhet golf, padel och frisbee. Här följer en bild som visar på hur antalet deltagartillfällen i de 10 största barn- och ungdomsidrotterna har förändrats under både 2019-2020 och 2019-2021 (Riksidrottsförbundet, Två år med corona – mars 2022).

Förutom att pandemin förstås påverkat många medlemmars möjligheter till fysisk träning och social samvaro har det också framkommit andra konsekvenser. Ledare, tränare, funktionärer och domare har slutat och trots statligt samt kommunalt stöd har ekonomin försämrats för ett stort antal föreningar. En rapport från Centrum för idrottsforskning, Statens stöd till idrotten – uppföljning 2021, tydliggör att den övervägande delen av det stöd som givits har gått till förbund och föreningar som normalt har störst intäkter i form av publika matcharrangemang, cuper/läger och stora motionsevenemang.

Nedanstående bild visar på vilka funktioner i idrottsföreningen som man har haft svårt att behålla på grund av pandemin (Riksidrottsförbundet, Två år med corona – mars 2022).

Givetvis hänger de begränsade förutsättningarna att bedriva idrottsverksamhet under pandemin ihop med att aktiva lägger av och i och med det också att ledare och tränare slutar. Det påverkar på något sätt hela föreningens verksamhet. Här följer bild som gör ett försök att summera konsekvenserna av pandemitiden för idrotten och idrottsföreningarna (Riksidrottsförbundet, Två år med corona – mars 2022).

Som framgår längst ner på bilden noteras även några positiva delar som kommit fram under pandemitiden. Det har dels att göra med omställningar som föreningar har varit tvungna att göra för att fortsätta tränings- och tävlingsverksamheten och som visat sig ha blivit så uppskattade att de blivit en del i föreningens ordinarie utbud. Dessutom har den ökade digitaliseringen under pandemin lett till en del positiva förändringar som kommit för att stanna – exempelvis om insatser för att lättare mötas och för att bedriva utbildning.

Nu stundar alltså ett betydelsefullt återstartsarbete. Idrotten själva har pekat angelägna delar som behövs för att lyckas som:

Fortsatt långsiktigt ekonomiskt stöd för att kunna bygga upp idrottsrörelsen igen, från barn- och bredd- till elitidrott.
Stöd i att rekrytera nya aktiva, ledare, domare och funktionärer.
Stöd att beta av utbildningsskulden hos ledare/tränare, domare och funktionärer, både genom folkbildning och de mer traditionella tränar- och ledarutbildningar hos idrotterna.
Stöd för att återuppta det utvecklingsarbete som på många ställen har stannat av.
Kostnadseffektiva lösningar för att behålla den digitalisering som har skett, utan att det blir för oflexibelt och fyrkantigt.

Vi kommer som nämnts att inrikta de kommande nyhetsbreven på viktiga frågor i arbetet med återstarten och då med fokus på att rekrytera och behålla såväl ledare som barn och ungdomar.