Centrum för idrottsutveckling

Välkommen till vår nyhetssida - en plats för intressanta reportage och spridning av aktuell kunskap

Freemotion IK är föreningen som jobbar med hälsan

2020-08-15

Jack Lundqvist

Foto: Privat

En förening du kan bli medlem i oavsett tidigare erfarenheter, träna när du vill och där tränarna fokuserar på din fysiska och mentala utveckling. Ja så skulle man kunna beskriva Freemotion IK från Kalmar. 

En sund livsstil blir viktigare för fler och fler ungdomar. Samtidigt minskar antalet föreningsaktiva barn och ungdomar. Hur hänger detta ihop? Orsaken stavas förmodligen att ungdomar tränar antigen på egen hand eller hos kommersiella aktörer, såsom gym, boxar och studios. En aktivitet som däremot blir vanligare i föreningslivet är parkour som gymnastikförbundet tagit till sig. En förening som började som en parkourförening men som utvecklats till något mycket mer är Freemotion IK från Kalmar. Vi har pratat med Jack Lundqvist, ordförande och medgrundare till föreningen. Jack vittnar om en förening med stort medlemsinflytande, hälsofokus och ett minimalt fokus på tävling.

– Vi är idrottsföreningen som satsar på att nå alla de som inte passar i lagidrotterna. Vi försöker vara flexibla och inte binda upp oss mot en specifik rörelse eller idrott, utan vi försöker främja rörelseglädje hela vägen. Om vi märker att det finns intresse bland medlemmarna för något nytt så försöker vi starta det, berättar Jack.

Jack är själv inte sprungen ur idrottsrörelsen. Han berättar att han varit aktiv inom scouterna och 4H och det var just föreningsformen och gemenskapen han saknade när han för cirka tio år sedan ville dra igång en idrottsförening. Tillsammans med ytterligare tre kompisar startade de upp en förening för deras nyvunna intresse parkour. Tack vare medial uppmärksamhet stod det över 30 intresserade ungdomar utanför dörren inför första träningspasset.

– Det blev en snabbstart och vi fyra fick axla en ledarroll vi inte var redo för. Vi insåg att vi behövde utbilda oss och vidareutbilda föreningen och det har varit viktigt för oss sedan dess, säger Jack.

Freemotion har en grundläggande filosofi som säger att alla ska kunna vara med när och hur man vill oavsett tidigare erfarenheter.

– Det är inga fasta grupper utan alla pass är drop in. Det är bara att dyka upp. Passen är upplagda som så att nybörjare och erfarna kan vara med tillsammans. Vi inleder varje pass med att ställa frågan ”Vad vill ni göra idag?”. Utifrån responsen så bygger vi träningspasset. Medlemmarna styr alltså verksamheten, det är upp till oss ledare att passen genomförs säkert och att vi har en naturlig progression i rörelserna vi tränar på. Vi ledare är inga coacher som sätter sexårsplaner för våra aktiva, om vi säger så.

Det är också medlemmarna som styr vilka typer av discipliner vi erbjuder i föreningen.

– Vi började med parkour och det är fortfarande vår huvudaktivitet, men idag har vi också nycirkus, slackline, voltige, tricking samt acroyoga. Vi är bra på att behålla medlemmar så det är ofta befintliga medlemmar som vill testa på nya aktiviteter som kommer med förslagen.

Rörelseförståelse är ett nyckelbegrepp för Freemotion berättar Lundqvist som också utvecklar sin syn på det.

–  För mig är rörelseförståelse självförtroende och självinsikt på hur man ska använda sin kropp på bästa sätt. Söker du på parkour på YouTube så ser du mest klipp där folk hoppar mellan tak och balkonger, vår verksamhet ser inte riktigt ut så. Men vi tränar på saker som potentiellt kan vara farliga ifall man inte har koll på sin kropp. Så rörelseförståelse handlar om att veta sina gränser och förstå vad som krävs för att komma dit man vill.  Med ökad förståelse för sin kropp så ökar självförtroendet och då vågar man prova på nya saker. En effekt av just detta är att vi får fler och fler aktiviteter i föreningen. Vi rekryterar inte så många nya medlemmar, utan vi behåller våra medlemmar som istället tar sig an nya discipliner. Det är alltså medlemmar som vågar testa nya saker.

Att prata om hälsa är naturligt för Jack Lundqvist. Det är väldigt få medlemmar som är där för att tävla regionalt eller nationellt, utan istället för att tävla med sig själv och finna sitt bästa jag, enligt Jack. Det handlar om medlemmarnas fysiska och mentala välbefinnande.

WHO:s definition av hälsa är ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande.” Undertecknad anser därför helt och fullt att Freemotion IK är en modern förening som uttalat jobbar med hälsa.

Mer om Freemotion IK här: https://www.freemotionik.se/ 

Starkt hälsointresse bland unga – möjligheter och utmaningar för idrotten?!

2020-08-12

Joggare

Foto: Maxim Thoré/Bildbyrån

Allt fler ungdomar upplever att det är angeläget med en sund livsstil och bra hälsovanor. Jämförelser över tid visar tydligt att det har blivit allt viktigare i unga människors liv. Utifrån denna vetskap, hur kan idrottsföreningar tänka och agera?  

Hälsa och sund livsstil inbegriper förstås olika delar, men en väsentlig del i sammanhanget är att vara fysiskt aktiv, att träna, att hålla sig i form etc.

Sett till idrottens utveckling är detta ökade hälso- och träningsintresse något ologiskt eftersom antalet aktiva inom föreningsidrotten minskat under den senaste tioårsperioden, inte minst bland äldre ungdomar. En trolig förklaring är att fler och fler ungdomar tränar utanför den organiserade föreningsidrotten – både på egen hand och inte minst i kommersiell verksamhet som gym eller liknande. På senare år har det även skett en minskning bland de yngre deltagarna i åldrarna 7-12 år, och den är procentuellt större på pojksidan. Här kan det finnas förklaringar som har att göra med att fler idrottsföreningar ställer krav på mycket träning i ”sin” idrott allt tidigare, vilket inte passar alla unga aktiva eller eventuellt inte ger alla möjligheten att delta. Det finns i många fall, på gott och ont, en tradition att idrott när man blir äldre ska kännetecknas av förhöjd träningsdos, mer intensiv träning och ökad fokusering på resultat.

Utifrån ett folkhälsoperspektiv är minskningen i föreningsidrotten säkerligen inget problem, det viktiga är att allt fler tränar och rör på sig. Men det är onekligen en utmaning för idrottsrörelsen om man vill fortsätta att attrahera många av landets barn och ungdomar. Det ska sägas att det finns en stor grupp barn och ungdomar som drivs av att utvecklas i sin idrott och gillar att tävla. För denna grupp är föreningsidrottens uppbyggnad och tradition på många sätt bra och naturlig. Men vill man nå de unga som mer vill idrotta och träna för hälsans skull kan det behövas nytänkande på flera sätt. Det är en balansgång att fortsätta att tilltala de unga som vill utveckla sin prestation och tävla, samtidigt som man når de ungdomar som mer tränar för att må bra. Insikten om den rådande situationen har ökat på senare år och det visar sig bland annat i ett pågående utvecklingsarbete inom idrottsrörelsen, Strategi 2025. Inom ramen för detta arbete finns olika så kallade utvecklingsresor och mål – exempelvis kring en ny syn på träning och tävling och en inkluderande idrott för alla.

Mer information om den rådande hälsotrenden bland unga, och vad det kan innebära för idrotten, finns i en artikel som har skrivits av Johan Pihlblad på Idrottsforskning.se. Idrottsforskning.se är en webbaserad tidning för den som är intresserad av idrott, hälsa och träning och den görs av Centrum för idrottsforskning. Kopplat till artikeln finns också några tänkvärda länkar för den som vill ”djupdyka” lite mer i ämnet.

Det kan även vara inspirerande att ta del av den utveckling som gjorts i den idrott som har haft mest positiv utveckling när det gäller antalet deltagartillfällen för barn och ungdomar under senare år – gymnastik. Bland annat har gymnastiken visat en god medvetenhet om den växande gruppen som främst vill träna för hälsans skull och har på olika sätt anpassat och utvecklat verksamheten efter det.

Därutöver har gymnastiken även breddat sin verksamhet genom att ta in nya grenar med ursprung i andra idrotter och rörelsekulturer. Även här finns en artikel på Idrottsforskning.se och den är skriven av Johan Lundberg. 

Källor

Centrum för idrottsforskning (2020). Statens stöd till idrotten – uppföljning 2019. Centrum för idrottsforskning 2020:1.

Hedenborg, S. & Larneby, M. (2016). Skilda världar – unga i och om framtidens föreningsidrott . FoU­-rapport 2016:1.

Riksidrottsförbundet. (2019). Strategi 2025.
https://www.strategi2025.se (hämtad 20-08-08)

Ungdomsbarometern. (2020). En engagerad ungdomsgeneration. Temarapport.
https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2020/05/Ungdomsbarometern.pdf (hämtad 20-08-08)