Foto: Daniel Eriksson / BILDBYRÅN

I de kommande två nyhetsbreven i Centrum för idrottsutveckling – oktober och november månad – sätter vi fokus på ökad rörelse genom möjligheterna och kraften som finns via samverkan mellan idrottsrörelsen och skolan. I oktober månad belyser vi framför allt den så kallade Rörelsesatsningen i skolan och i november månad riktar vi blicken mot Svenska Skolidrottsförbundet och vad de kan bidra med.

Det har under många år funnits ett samarbete mellan skolors och föreningars idrottsliga verksamhet. Det har inte bara varit ett samarbete vid särskilda tillfällen utan ett av Riksidrottsförbundets alla idrottsförbund är Svenska Skolidrottsförbundet. Skolidrottsförbundets verksamhet över tid visar även på den utveckling som skett rent generellt när det gäller samverkan mellan idrotten och skolorna. Vi ska därför inleda med att titta till historien.

Under stora delar av 1900-talet (Svenska Skolidrottsförbundet bildades 1915) var tävling den dominerande verksamheten. Föreningslivet var inte lika utbrett och det var i stället vanligt att man tävlade för sin skola. Kända tävlingar var Skolungdomens, som senare bytte namn till Skol-SM, och ett stort utbud av distriktstävlingar i form av Skol-DM. Under 1970-talet inleddes diskussioner om dessa tävlingars ”vara eller inte vara”, bland annat beroende på att antalet tävlingstillfällen för ungdomar via sina idrottsföreningar ökade kraftigt.

Successivt blev det under 1900-talets senare del därför ett annat fokus och då på breddverksamhet och utbildning. På utbildningssidan genomfördes många idrottsledarkurser för unga – både för att fungera som aktivitetsledare och för mer administrativa uppdrag. Det var en viktig insats för att öka ungdomars inflytande. Men breddverksamheten har efter hand blivit en större del av såväl skolidrottsförbundets verksamhet som samverkan i allmänhet mellan skolor och idrottsföreningar. Under senare år har samarbetet utvecklats ytterligare och ett väsentligt bidrag har varit ett ekonomisk stöd från statsmakterna till en insats som benämns Rörelsesatsning i skolan.

Orsaken till rörelsesatsningen är att det å ena sidan finns god kunskap om sambandet mellan fysisk aktivitet och såväl fysisk som psykisk hälsa. Detta samtidigt som det å andra sidan finns många barn och unga som inte når de rekommenderade nivåerna av daglig fysisk aktivitet. Det innebär att det ur ett folkhälsoperspektiv är väsentligt att aktivera de som är minst fysiskt aktiva. Det finns också tydliga socioekonomiska skillnader kring vilka som är aktiva – ju bättre sociala och ekonomiska förutsättningar desto mera aktiv. För att nå långsiktiga resultat behöver insatser göras på olika nivåer, men inte minst i de miljöer där barn och unga finns. Givet detta är skolan en viktig aktör, en plats där ”alla finns”. I kombination med idrotten kan även fritiden involveras.

Rörelsesatsning i skolan är alltså ett regeringsuppdrag som påbörjades 2018 med syftet att ge de minst aktiva barnen, framför allt från idrottssvaga områden, möjlighet till mer rörelse och idrott under skoldagen. Satsningen handlar också om att bygga broar mellan barnen, skolan och idrottsrörelsen. Från och med 2021 har rörelsesatsningen blivit en integrerad av Riksidrottsförbundets ordinarie verksamhet och uppdraget är förlängt till 2025. Målen är att till och med 2025 ha nått minst 50 procent av landets skolor (F–6) och att 75 procent av dessa skolor ska ha inlett samverkan med idrottsföreningar.

Under 2022 deltog cirka 1 160 skolor i över 200 kommuner i Rörelsesatsning i skolan. I en nyligen genomförd undersökning framkommer att 85 % av de engagerade idrottsföreningarna tycker att skolsamverkan har ökat deras kunskap om inkludering av nya målgrupper. Nästan lika många (77 %) upplever även att det har bidragit till att få nya medlemmar och nästan hälften (44 %) anser att samarbetet med skolan har medverkat till att verkligen nå nya målgrupper i föreningen. Nycklar för ett lyckat resultat är god dialog mellan skola och förening, ett gemensamt syfte med samverkan samt att man har tydliga förväntningar på varandra.

Intressant att notera är att mycket av den kunskap som genererats nu finns i en webb som riktar sig mot kommuner, skolor, idrottsföreningar och vårdnadshavare. I nyhetsbrevet ges ett flertal exempel på goda insatser och du når kunskapsportalen med stöd och material för rörelsesatsning i skolan HÄR.

Ta också del av vår intervju med projektledaren för Rörelsesatsning i skolan från Småland, samt flertalet goda exempel på hur idrotter kan jobba i skolmiljö.

Källor

• Riksidrottsförbundet (2023). Rörelsesatsning i skolan – stöd och material. https://utbildning.sisuforlag.se/rfsisu/idrottens-webbar/traningslara/rorelsesatsning_i_skolan_stod_o_material/
  Hämtad 23-10-06
• Svenska Skolidrottsförbundet (2023). Om förbundet. https://www.skolidrott.se/forbundet/om-forbundet
  Hämtad 23-10-06

I detta samtal för Centrum för idrottsutvecklings nyhetsbrev oktober 2023 så pratar Cecilia Wilhelmsson om Rörelsesatsning i skolan, en satsning som initierades 2017 efter att regeringen skjutit till extra medel. ”Cilla” berättar om bakgrunden till det och hur både skolor och föreningar kan göra för att skapa verksamhet ute i skolmiljön. Vi kommer även kort in på Smålandsmodellen, där Linnéuniversitetet är involverat via en 7,5 HP-kurs.

RF-SISU Småland besökte Norrgårdsskolan i Vetlanda. I detta exempel får vi ett exempel på hur anställd personal på skolan har extra fokus på rörelse för barnen.

Riktar vi istället blicken mot de olika specialidrottsförbunden så har nästan alla gjort anpassningar av sina mer ordinarie tränings- och tävlingsverksamheter för att bättre fungera i en skolmiljö. På RF:s hemsida för satsningen finns alla idrotter summerade, men här nedan kommer ett axplock!