Föreningsutveckling

VIDEO: Smålands största kommun om sin roll i ledarfrågan

torsdag, september 15th, 2022

Martin Funck jobbar på Föreningsservice i Jönköpings kommun. I detta samtal med Mats Glemne berättar Martin om sin syn på kommunens roll i ledarförsörjningsfrågan.

VIDEO: Dansklubben där ledarna stannar kvar

torsdag, september 15th, 2022

Hör DK Swings ordförande Kenneth Welin berätta om varför ledarna stannar kvar i föreningen. DK Swing har över tid arbetat systematiskt utifrån SDT-teorin, även om man nödvändigtvis inte varit medvetna om den teoretiska bakgrunden.

Coronans effekter på idrotten i Småland

söndag, augusti 14th, 2022

10 Foto: Jeppe Gustafsson/Bildbyrån

Under sommaren 2021 genomfördes en enkätundersökning som syftade till att undersöka ledares uppfattningar av vilka effekter de restriktioner som följde av Coronapandemin. Motivet att vända sig till ledare var att det är de som står närmast verksamheten och de aktiva och de som fått anpassa sin verksamhet utifrån de förutsättningar som gavs.

Flera av resultaten kan uppfattas som ganska väntade. Verksamheten har under pandemin gått ner i volym vilket inte är konstigt på något sätt med tanke på de restriktioner som infördes. Det som dock är oroande är att man upplever att aktiva slutat under pandemin och man tror inte att verksamheten kommer att komma upp i samma volym som innan. Man ser med andra ord en risk i att aktiva slutat och inte kommer att komma tillbaka. Anledningen till att man tror att vissa slutat är antingen att verksamheten stängdes ned helt och håller och andra aktiviteter har ersatt idrotten, eller att man tröttnade, tappade motivationen på grund av att matchmomentet försvann. Tävling och matcher fick inte genomföras under en lång period. Lärdomen av detta är betydelsen av att det inte räcker att den idrottsliga verksamheten bara innehåller träning, det behöver också finnas ett matchmoment. En annan lärdom är betydelsen av de sociala dimensioner och aktiviteter som vanligtvis är en del av idrotten. Även dessa saker är viktiga ingredienser i idrotten och spelar en stor roll i det idrottsliga utbudet. Ser man sammantaget på detta så handlar det om att idrotten behöver erbjuda det som alla specialidrottsförbund ställt sig bakom, nämligen det som står i Idrotten vill. Idrott ska bestå av träning, tävling, sociala aktiviteter och fysisk aktivitet.

Föreningen är tränarnas närmsta organisation och det är också den nivå i idrotten som får bäst betyg när det gäller information och stöd. Information är ofta svårt att hantera. Och det är inte lättare när det är snabba beslut och snabba ändringar som behöver kommuniceras. Vissa beslut behöver också tolkas så att man vet hur man ska förhålla sig och vad som gäller. Här kan man säga att man på föreningsnivån lyckats bra, framförallt när det gäller informationsdelen. När det gäller stöd får föreningarna även här relativt bra betyg men här skulle distriktsförbund exempelvis kunnat bistå med mer stöd för att kunna ställa om till att bedriva träning som normalt görs inomhus till utomhus.

Den kanske viktigaste insikten är dock idrottens betydelse i mångas liv. Och då främst barn och ungas liv. Många respondenter beskriver en insikt i att idrotten har en större betydelse än själva träningen. Den ger många en fast punkt i vardagen och en meningsfull fritid. Idrotten är en del av samhället och som gör Sverige starkare. Utan idrotten skulle ett stort tomrum infinna sig. En av utgångspunkterna i idrottens strategiarbete mot 2025 är att Idrotten gör Sverige starkare och detta visar verkligen denna studie. Det är lätt att ta idrotten för givet, men när den inte finns där och kan bedrivas på det sätt vi är vana vid, förändras mångas fritid och det saknas en viktig del.

När det gäller de behov som identifieras för att komma tillbaka och återstarta idrotten handlar det inte om att göra några nya saker utan det handlar om att komma tillbaka och erbjuda den kärnverksamhet som idrotten står för. Det som däremot lyfts är att man nog behöver förbättra kvaliteten i verksamheten. För att göra detta kommer det krävas insatser inom utbildning så att kompetensen höjs hos tränarna men också att tillgången på ändamålsenliga lokaler blir bättre. Både vad gäller utbudet av träningstider (antalet lokaler) och att de motsvarar de behov som finns. Det gäller såväl utrusning som standard.

Vill du lyssna på ett podcastavsnitt med Marie Hedberg om detta ämne, klicka HÄR.

Vill du läsa hela studien, klicka HÄR.

Podcast: Coronans effekter på idrotten

söndag, augusti 14th, 2022

Idrotten är mitt uppe i sin återhämtningsfas efter coronan. Med kunskap om hur coronan påverkade idrotten kan vi agera bättre i återstarten. Marie Hedberg från Linnéuniversitetet och Riksidrottsstyrelsen gästade podcasten Här pågår föreningsidrott och diskuterade en coronastudie hon varit med och genomfört.

Finns i din podcastspelare (Podcaster, Spotify etc) eller via playknappen nedan!

Föredrar du att läsa en summering av studien finner du den HÄR.

Idrottslivet under och efter corona

söndag, augusti 14th, 2022

Foto: Romain Biard/Bildbyrån

Vi har i ett par nyhetsbrev de senaste åren belyst hur coronapandemin påverkat idrotts- och motionsverksamheten i vårt land. Med tanke på att vi för tillfället är i ett gynnsammare läge när det gäller sjukdomen kommer vi nu att dels försöka summera de erfarenheter som gjorts, dels fokusera på idrottens s.k. återstart. Samtidigt är inte faran över när det gäller coronaviruset framfart och vi får se vad som händer när hösten och vintern är här.

I augusti månads nyhetsbrev inriktar vi oss på att sammanfatta olika lärdomar som gjorts nationellt, men också mera specifikt i Smålandsregionen. De nationella slutsatserna är baserade på framförallt Centrum för idrottsforsknings analys av coronapandemins effekter på barn- och ungdomsidrotten och Riksidrottsförbundets rapport ”Två år med corona – mars 2022”. Den regionala studien ”Coronans effekter på idrotten i Småland” utgår från en enkätundersökning som Linnéuniversitetet genomfört med idrottsledare under sommaren 2021.

I kommande nyhetsbrev – september och oktober – inriktar vi oss på frågor kring återstarten för idrotten med inriktning på ledare i september och på barn/ungdomar i oktober. Förhoppningen är att det blir såväl intressant som användbar läsning och lyssning.

Som säkert är välbekant och förståligt har coronapandemin haft stor negativ påverkan på idrotten. Såväl träningar som tävlingar och matcher har tvingats att ställa in och knappt 40 % av Sveriges idrottsföreningar har under delar av pandemitiden stängt ner sin verksamhet. Då ska man ändå vara medveten om att vi i Sverige, till skillnad från i många andra länder, stimulerade när det var möjligt att fortsätta med träningsverksamheten men mer frekvent stänga ner tävlandet och resandet. Av naturliga skäl har pandemin slagit olika hårt beroende på vilken typ av idrott det är. Inomhusidrotter rent generellt samt kampidrotter och paraidrotter är de verksamheter som påverkats mest negativt. Det finns också några få idrotter som upplever att de har ökat sitt medlemsantal, i synnerhet golf, padel och frisbee. Här följer en bild som visar på hur antalet deltagartillfällen i de 10 största barn- och ungdomsidrotterna har förändrats under både 2019-2020 och 2019-2021 (Riksidrottsförbundet, Två år med corona – mars 2022).

Förutom att pandemin förstås påverkat många medlemmars möjligheter till fysisk träning och social samvaro har det också framkommit andra konsekvenser. Ledare, tränare, funktionärer och domare har slutat och trots statligt samt kommunalt stöd har ekonomin försämrats för ett stort antal föreningar. En rapport från Centrum för idrottsforskning, Statens stöd till idrotten – uppföljning 2021, tydliggör att den övervägande delen av det stöd som givits har gått till förbund och föreningar som normalt har störst intäkter i form av publika matcharrangemang, cuper/läger och stora motionsevenemang.

Nedanstående bild visar på vilka funktioner i idrottsföreningen som man har haft svårt att behålla på grund av pandemin (Riksidrottsförbundet, Två år med corona – mars 2022).

Givetvis hänger de begränsade förutsättningarna att bedriva idrottsverksamhet under pandemin ihop med att aktiva lägger av och i och med det också att ledare och tränare slutar. Det påverkar på något sätt hela föreningens verksamhet. Här följer bild som gör ett försök att summera konsekvenserna av pandemitiden för idrotten och idrottsföreningarna (Riksidrottsförbundet, Två år med corona – mars 2022).

Som framgår längst ner på bilden noteras även några positiva delar som kommit fram under pandemitiden. Det har dels att göra med omställningar som föreningar har varit tvungna att göra för att fortsätta tränings- och tävlingsverksamheten och som visat sig ha blivit så uppskattade att de blivit en del i föreningens ordinarie utbud. Dessutom har den ökade digitaliseringen under pandemin lett till en del positiva förändringar som kommit för att stanna – exempelvis om insatser för att lättare mötas och för att bedriva utbildning.

Nu stundar alltså ett betydelsefullt återstartsarbete. Idrotten själva har pekat angelägna delar som behövs för att lyckas som:

  1. Fortsatt långsiktigt ekonomiskt stöd för att kunna bygga upp idrottsrörelsen igen, från barn- och bredd- till elitidrott.
  2. Stöd i att rekrytera nya aktiva, ledare, domare och funktionärer.
  3. Stöd att beta av utbildningsskulden hos ledare/tränare, domare och funktionärer, både genom folkbildning och de mer traditionella tränar- och ledarutbildningar hos idrotterna.
  4. Stöd för att återuppta det utvecklingsarbete som på många ställen har stannat av.
  5. Kostnadseffektiva lösningar för att behålla den digitalisering som har skett, utan att det blir för oflexibelt och fyrkantigt.

Vi kommer som nämnts att inrikta de kommande nyhetsbreven på viktiga frågor i arbetet med återstarten och då med fokus på att rekrytera och behålla såväl ledare som barn och ungdomar.

Källor

 

Idrottande barns upplevelser av föräldrapress

onsdag, juni 15th, 2022

Idrottande barns upplevelser av föräldrapress – en studie om föräldrars påverkan på barn i idrotten. Av Fanny Olofsson och Veronika Jansson.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på i vilken utsträckning och på vilket sätt unga idrottare kan känna sig pressade av sina föräldrar. Undersökningen har riktat sig gentemot både föräldrar som inte är tränare i verksamheten och de som fungerar som tränare för de unga idrottarna. I sammanhanget har det också varit av intresse att studera vilka utmaningar som föräldrar ser i att träna sitt eget barn.

Frågan är av intresse eftersom mycket av den idrottsliga verksamheten i unga år bygger på ett starkt föräldraengagemang. Det är alltså i grunden väsentligt att föräldrar fungerar som ledare och tränare, men det är samtidigt en utmaning att detta sker på ett bra sätt. I utmaningen finns ett flertal aspekter utifrån både de unga aktivas och föräldrarnas perspektiv.

Uppsatsen har genomförts via intervjuer med barn och föräldrar och resultaten är skiftande – några barn känner sig pressade medan andra inte upplever detta. Exempel på förekommande press var hög närvaro på träningarna, prestera väl i tävlingssituationer och bete sig på ett bra sätt. Ibland var det inte tydligt uttalat utan mera undermedvetet. Oftast var det den manliga föräldern som var orsaken till den negativa upplevelse som vissa barn hade, särskilt om vederbörande också var tränare. Men som sagt cirka hälften av de intervjuade barnen upplevde ingen press.

Coachkompetenser – Genom föreningars ögon

onsdag, juni 15th, 2022

Coachkompetenser – Genom föreningars ögon – En studie om coachkompetenser och rekrytering. Av Marcus Andersson och Jonas Legnerot. 

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka kompetenser som coacher på juniornivå bör ha för att skapa en bra prestationsmiljö enligt svenska ishockeyföreningar. Dessutom att undersöka om det föreligger skillnader i syn mellan bredd- och elitföreningar, samt hur rekryteringen av coacher går till. Författarna menar att tidigare forskning har varit ”idrottsgenerell” och att det därför finns ett behov av att se på frågan mera ”idrottsspecifikt”, i detta fall inom ishockey.

Resultatet visar att det finns framför allt fyra kompetenser som är de viktigaste att inneha. Det handlar om pedagogisk kompetens, förmåga att kommunicera, vara relationsinriktad och att ha en ishockeytaktisk kompetens. Vidare framkommer ingen signifikant skillnad mellan bredd- och elitföreningar, utan dessa fyra kompetenser anses vara önskvärda oavsett föreningens nivå. Däremot har synen på coachens kompetenser förändrats de senaste 20 åren – i synnerhet värderas nu den pedagogiska kompetensen högre än tidigare.

När det gäller rekryteringen av coacher indikerar studien att ishockeyföreningarna använder ett informellt kontaktnät, och vanligtvis en rekryteringskanal. Skillnaden mellan bredd- och elitföreningar i rekryteringsarbetet visar sig mest i att elitföreningarna har ett större kontaktnät samt bättre tillgänglighet och ekonomi. Oavsett förening upplever man att tidsaspekten i rekryteringsprocessen utgör den bidragande faktorn till att det är svårt att rekrytera coacher som besitter rätt kompetenser.

Vill du läsa uppsatsen i sin helhet finns den HÄR.

Vill du se Jonas och Marcus summering av uppsatsen, kolla nedan!

Framtiden på dagordningen

tisdag, juni 14th, 2022

Framtiden på dagordningen – En studie av föreningars upplevelse av Svenska fotbollförbundets föreningsutvecklingskoncept Diplomerad Förening. Av Alexander Rudensten.

Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på fotbollsföreningars upplevelse av Svenska Fotbollförbundets föreningsutvecklingskoncept som benämns Diplomerad Förening. Det har handlat både om själva genomförandet och hur det påverkat föreningarnas verksamhet. En utgångspunkt har varit att studera om och hur ett införande av policys/utvecklingsarbete högt upp i en hierarki fungerar på den operativa nivån.

Bakgrunden är att Svenska Fotbollsförbundet, med grund i Riksidrottsförbundets strategidokument Strategi 2025 har utvecklat något de kallar för Diplomerad förening. Detta för att erbjuda ett utvecklingskoncept till alla fotbollsföreningar. Det är tänkt att ge struktur och ramar för föreningars arbete med sin föreningsutveckling och är det första koncept inom svensk idrott med ett helhetsfokus på föreningens utveckling.

Resultatet visar att det finns en genomgående positiv upplevelse av utvecklingskonceptet och framför allt dess potential. Det har gett struktur och ordning till föreningarna, men att det trots detta skiftar mellan föreningarna när det gäller om själva genomförandet i verksamheten blivit lyckat. Upplevelsen är att det behövs mer tydlighet kring introduktionen av konceptet och stöttning från både RF-SISU och Specialidrottsdistriktsförbund. Dessutom önskas fler mallar, men samtidigt som det är önskvärt med flexibilitet.

Vill du läsa uppsatsen i sin helhet finns den HÄR.

Vill du se Alexanders summering av uppsatsen, kolla nedan!

Att äta vegetariskt och idrotta

tisdag, februari 15th, 2022

Foto: Dennis Ylikangas/Bildbyrån

Februari månads nyhetsbrev i Centrum för idrottsutveckling kastar ljus på frågan om vegetarisk mat och hur det fungerar när man idrottar. Det har blivit en allt aktuellare fråga i takt med att det blivit vanligare att äta vegetarisk mat bland befolkningen i Sverige. Men det finns undersökningar som visar att det ökade intresset inte huvudsakligen beror på att antalet vegeterianer ökar utan helt enkelt att vara flexitarianer, det vill säga att äta huvudsakligen vegetariskt men även kött, fågel och fisk ibland. Vi ser även andra tecken på det ökade intresset som exempelvis att utbudet av recept, TV-program och restauranger kring vegetarisk mat ökar.

Att vara vegetarian innebär att man inte äter kött, fågel, fisk eller skaldjur, men att kosten innehåller ägg och/eller mejeriprodukter. Det finns också benämningen vegan som betyder att man även utesluter ägg och mejeriprodukter från kosten.

Skälen till det tydliga intresset för att äta grönt är flera. Det kan förstås handla om att man tycker det är godare, men också att det är bra för hälsan. Andra anledningar kan kopplas till omtanke om vår miljö och att man vill bidra till ett så litet klimatavtryck som möjligt, samt etiska skäl med hänsyn till djurlivet.

Intresset för att äta vegetarisk mat väcker då frågan om hur det fungerar när man tränar mycket och har hög energiförbrukning. Men det kan även handla om hur man som ledare i exempelvis ungdomsverksamhet ska bemöta frågor som kan komma och hur man ska bete sig i konkreta situationer som exempelvis måltider i samband med läger, matcher etc. En stor satsning i Sverige på senare år kring frågorna är ett projekt som heter ”Vego i världsklass”. Ambitionen är att utveckla området kring vegetarisk mat så att det blir ett möjligt alternativ för fler, och att sudda ut en del myter som kan finnas. ”Vego i världsklass” drivs av Sveriges Olympiska Kommitté tillsammans med Världsnaturfonden och är finansierat av bland annat Postkodlotteriet.

En del i projektet är att tydligt visa på, och understödja, att det går utmärkt att vara elitidrottare, äta mera vegetariskt och prestera på högsta nivå. Flera av våra kända idrottare utgör förebilder som exempelvis Hanna Öberg, Peder Fredricson och Charlotte Kalla. Satsningen, som är femårig, inleddes för tre år sedan och en aktuell studie visar att två av tre olympiska idrottare äter mer vegetarisk idag än vid projektets start. Inom ramen för projektet har gjorts och görs många insatser som bland annat en bok, en kokbok med receptbank, en vegetarisk guide och utbildningsfilmer. Dessutom ser SOK till att det serveras vegetarisk mat till elitidrottare med hjälp av egna kockar på träningsläger och tävlingar. I samband med detta får idrottarna möjlighet att lära sig mer om att äta vegetariskt och hållbart. Men mycket av det som tagits fram riktar sig mot den som är allmänt intresserad av området.

Det finns också en lättläst folder som exempelvis tydliggör hur man kan bli mätt på vegetarisk mat även om man tränar hårt och vad man bör lägga till när man väljer en mer växtbaserad kost. Foldern kan också ge svar på vanliga frågor som man som ledare kan få i sitt möte med exempelvis idrottande ungdomar. Du når foldern här.

I detta nyhetsbrev gör vi också en intervju med Linda Bakkman som är näringsfysiolog och under många år varit kostrådgivare åt Sveriges Olympiska Kommitté. Linda är bland annat en av de ansvariga kring projektet ”Vego i världsklass”.

Vi träffade också Tommy Bolin från Växjö Vipers. Tommy äter idag enbart vegansk mat. Hör om hans tankar om sin prestation och om hur diskussionerna egentligen går i en elitförening.

VIDEO: SOK:s kostrådgivare om grön kost och prestation

tisdag, februari 15th, 2022

Foto: Dennis Ylikanga/Bildbyrån

Vi har träffat Linda Bakkman som jobbar som kostrådgivare åt Svenska olympiska kommitteen. Hon är också näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap. I ett digitalt samtal är grön kost (vegetariansk och vegansk) mat på tapeten. Är det en trend bland idrottare? Går det att prestera på topp utan animaliska produkter och vilka medskick har hon till barn- och ungdomsföreningar?

Linda är en aktiv part i SOK:s satsning Vego i världsklass. Läs mer om det HÄR.