Föreningsutveckling

Barnkonventionen och idrottsledares arbets- och förhållningssätt

fredag, juni 11th, 2021

Foto: Erik Simander/Bildbyrån

Barnkonventionen instiftades som en ny lag i Sverige i januari år 2020. Med tanke på detta var syftet med undersökningen att studera den nya lagen och dess eventuella påverkan gällande idrottsledares arbets- och förhållningssätt. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes intervjuer med tio ledare från olika föreningar inom både lag- och individuell idrott. 

Resultatet visar att barnkonventionen som lag inte förändrat ledarnas arbetssätt eller förhållningssätt i någon större grad. En av anledningarna tros vara den pågående pandemin som på olika sätt stått i fokus för både ledare och föreningar. En annan ofta förekommande anledning var att lagen om barnkonventionen redan ansågs som självklar i ledares och föreningars arbetssätt. Det framkom däremot tendenser på att olika initiativ och arbetsinsatser som idrottsförbund har genomfört kring den nya lagen lett till ett visst nytänkande hos ledare.

Hör uppsatsförfattarna Ludvig Dahlbeck och Måns Nilsson själva berätta om sin studie i videon nedan!

Dalbeck, Ludvig & Nilsson, Måns. 2021. En studie om barnkonventionen som lag. (uppdateras med länk till uppsatsen i sin helhet)

Corona och idrott: Här är de vanligaste frågorna och svaren på dessa

måndag, mars 15th, 2021

Foto: Lennart Månsson/Bildbyrån

Det finns många frågor inom idrottsrörelsen som ofta återkommer när vi pratar om pandemin. Vi har samlat ett gäng av dessa och bad en distriktsidrottschef och en förbundsjurist besvara dessa frågor.

Ifall du föredrar att ta del av vanliga frågor och svar i textform rekommenderar vi er till denna sida.

I videon nämns också följande sidor. Läs mer om:

I videon ser du Rickard Strandberg från RF-SISU Småland samt Johan Karlsson från Riksidrottsförbundet.

Professorn: ”Har vi glömt varför människor idrottar?”

måndag, mars 15th, 2021

Foto: Håkan Röjder/Malmö Universitet

Susanna Hedenborg är professor i idrottsvetenskap på Malmö Universitet. I ett samtal med Mats Glemne berättar hon om den studie som hon och hennes kollegor gjort senaste åren och handlar om pandemins påverkan på idrotts-Sverige.

Hon pratar bland annat om att idrotten riskerar att tappa både aktiva, men även ideella ledare och ställer sig frågan ”hur ska föreningarna ställa om när pandemin är över?”. Hon lyfter också ett varningens finger för att vi börjar glömma bort varför människor egentligen idrottar. Det är väl egentligen för att utföra den faktiska idrotter, inga alternativa motionsformer i en annan miljö.

Se hela intervjun nedan och läs mer om forskningsprojektet HÄR.

Pandemins fortsatta påverkan på idrotts-Sverige

måndag, mars 15th, 2021

Foto: Marcel Engelbrecht/Bildbyrån

Vi har i tidigare blogginlägg belyst hur Coronapandemin påverkar idrotts- och motionsverksamheten och vi gör nu ett försök att uppdatera läget. Inte minst för att pandemin fortsätter att starkt påverka idrotten på olika nivåer. Som om en del i uppdateringen finns en intervju med professor Susanna Hedenborg vid Malmö universitet som varit en av de ansvariga för en omfattande studie som heter Idrotten och friluftslivet under coronapandemin. 

Det är en varierad bild som framkommer kring hur pandemin har påverkat idrotten och det beror på ett flertal olika omständigheter. På elitnivå har mycket verksamhet skjutits fram, medan andra delar har genomförts utan publik. Detta agerande har förstås inneburit ett hårt ekonomiskt slag, inte minst för de stora publiksporterna i framförallt flera lagbollspel. Men det gäller även andra publikstarka idrotter som tvingats att stänga ner sin verksamhet. Det innebär stora ekonomiska tapp i form av exempelvis uteblivna match- och tävlingsintäkter, minskat sponsorintresse och inskränkt medial bevakning. Samtidigt har det inom flera idrotter skett en innovativ digital utveckling av tävlingsverksamheten som kan ge intressanta lärdomar även efter att pandemin är över.

Studier visar också, i nära koppling till elit- och tävlingsidrotten, att supportrar är påverkade på olika sätt. Ett flertal uttalar att de känner en tomhet för att ha missat möjligheten att uppleva matcher och tävlingar live, man saknar den helhetsupplevelse som det innebär att åka på evenemang med andra supportrar. Samtidigt finns det supportrar som anger att de har haft möjlighet att utöva mer idrott själva och ägna sig mer åt umgänge med familjen. Så det är delvis en splittrad bild.

På barn-, ungdoms- och breddsidan har det också varierat mycket. En del idrotter har ställt in helt, främst inomhusidrotter med närkontakt, medan andra har pågått ungefär som vanligt men med gängse restriktioner. Begränsningarna har varit mer frekventa när det gäller tävlingsverksamheten i jämförelse med träningen, och slagit olika för skiftande åldersgrupper. I synnerhet i åldersgruppen 16–20 år har det varit många som drabbats av att deras idrottsaktiviteter ställts in helt.

Som ett resultat av begränsningarna som satts i verket har idrotts- och motionsutövandet minskat mest bland de yngre. Ungdomar verkar ha haft svårare än vuxna att finna alternativa rörelseaktiviteter när både skolans och delvis föreningars idrottsverksamhet har inskränkts. När det gäller vuxna så verkar det generellt inte ha blivit mindre träning och motion, men det sker delvis på andra sätt. Man går mindre till gymmet, men tar istället mer promenader, löprundor och cykelturer. En förklaring kan vara motiven som man har för sitt idrotts- och motionsutövande. Om det mer inriktar sig på hälsa och välbefinnande har det varit större möjligheter att finna alternativ. Om drivkrafterna istället mer handlar om prestationsutveckling och utmaningen kring tävling och resultat har det varit svårt att tillgodose detta under de rådande omständigheterna.

Här finns givetvis en oro för de långsiktiga konsekvenserna såväl för engagemanget i idrottsföreningar som för de hälsomässiga aspekterna. Det finns en farhåga att medlemsantalet kommer att minska, och det skulle i så fall spä på den nedåtgående trend som funnits ett antal år. I sammanhanget påpekas risken att det kan bli ännu större skillnader när det gäller idrotts- och motionsutövande utifrån socioekonomiska parametrar. Alltså att de som har goda ekonomiska och sociala möjligheter gynnas i den rådande situationen. I så fall kan det få trista följder för folkhälsan framåt där den ojämlikhet som finns i dag kan förstärkas. Här gäller det att vara vaksam och se vad som behöver göras på olika nivåer – allt från statsmakternas beslut till insatser i det konkreta föreningslivet.

Men samtidigt konstateras att utomhusidrotter och fysisk träning i utomhusmiljöer har expanderat under pandemin. Överhuvudtaget har det rörliga friluftslivet ökat, i synnerhet i naturområden som finns belägna i närheten av där människor bor. Det ligger i sakens natur men det det går stick i stäv med den utveckling som vi sett på senare år som ibland betecknas som ”inomhusfiering”, dvs. att traditionella utomhusidrotter flyttar allt mer inomhus. Nu ser vi istället goda exempel på inomhusidrotter som flyttar sina aktiviteter utomhus. Frågan är vad detta kommer att få för långsiktiga effekter? Denna ”utomhusfiering” har dock inte varit lika enkel att förverkliga i samma omfattning över hela landet då det i södra delen av vårt land funnits bättre möjligheter att tidigare rent årtidsmässigt förlägga aktiviteter utomhus. Men det är även andra faktorer som bidrar till ökningen av utomhusaktiviteter som handlar om inskränkningar i vårt resande, vilket i sin tur innebär att vi aktiverar oss mer på hemmaplan, och att fler har haft möjlighet att vara flexibla i sitt arbete när det blivit mer jobb hemifrån.

Så det går att utläsa både risker, möjligheter och utmaningar under den rådande pandemin och den tid som kommer efter. Vi hoppas att vi ”ser ljuset i tunneln” och inom kort successivt kan börja återgå till en mer normal situation för både den idrottsliga verksamheten som för samhället i stort.

Källor

Forskaren och dietisten om ätstörningar och energibrist inom idrotten

fredag, februari 12th, 2021

Anna Melin har under många år jobbat med och forskat kring relativ energibrist hos idrottare. Hon är legitimerad dietist, klinisk näringsfysiolog och arbetar som docent på Linnéuniversitetet. I en intervju med Mats Glemne berättar hon om vetenskapens syn på problemet och hon tipsar också om vad föreningsledare kan och ska göra ifall man misstänker ätstörningar hos de aktiva.

Hon pratar också om att det är viktigt att ta reda på vart man ska vända sig ifall man har misstanke om ätstörningar. Rekommendationen från 1177 är att Kontakta barn- och ungdomspsykiatrin, bupen ungdomsmottagning, elevhälsan eller en vårdcentral. En rekommendation kan också vara att kolla in Frisk och Fri, riksföreningen mot ätstörningar

Anna har även bidragit med en text till denna blogg. Läs den HÄR.

VIDEO: ”Säker och Trygg gör idrottandet på planen och i hallen bättre”

fredag, januari 15th, 2021

Säker och Trygg förening är ett utbildnings- och utvecklingsarbete som pågår i lite olika former i flera kommuner i Småland. En kommun som nyligen tagit ett nytag kring Säker och Trygg är Växjö kommun. Vi tog en pratstund med Emeli Sjöberg och Jacob Gustafsson från föreningsservice på Växjö kommun om hur deras syn på Säker och Trygg är.

Ljungbyholm GOIF ser många positiva effekter av Säker och Trygg

fredag, januari 15th, 2021

Ljungbyholms GOIF har Kalmar kommuns Säker och Trygg-certifiering en hel del att tacka. Arbetet efter certifieringsmaterialet har under de senaste snart 15 åren hjälpt föreningen mycket. Det berättar ordförande Janne Martinsson när jag når honom på telefon en solig eftermiddag i januari.

– Den 1:a januari blev jag pensionär, så nu har jag mycket tid att lägga på föreningen. Jag går och skrotar och sorterar i klubbstugan, det är bara att slå en signal när det passar!, hälsar en glad man vid namn Janne Martinsson när jag ringer honom tidigare i veckan.

Janne är ordförande i Ljungbyholms GOIF, en förening som han själv beskriver som ”på pappret är vi en idrottsförening, men som också fungerar som samhällsförening eftersom vi saknar byalag”. Föreningen är verksam inom fotboll och innebandy, men gör också många sociala aktiviteter och har en nystartad skateboardsektion i uppstartsfas.

Anledningen till att jag ringer Janne är att han representerar en förening som varit med i Kalmar kommuns Säker och Trygg-arbete.

– Vi har varit med sedan starten, vi har varit en certifierad Säker och Trygg förening sedan 2007-2008 där någon gång. Det finns många anledningar för oss att vara med, men det viktigaste är att man får hjälp att få en struktur på det arbete vi bedriver i föreningen. När vi gick med ledde det till att vi började skriva på ett dokument vi kallar för ”Röda tråden”, där alla Säker och Trygg-delarna ligger tillsammans med mycket annat, berättar Janne.

Men att få ordning och reda på dokument är inte den enda fördelen.

– Det är ju såklart bra för vårt varumärke också. Vi kan säga till medlemmar, föräldrar och sponsorer att vi är en Säker och Trygg förening. Det skänker en trygghet till hela föreningens bild. Att vi är ”Säkra och Trygga” ligger med i all kommunikation vi har, från utskick till vår hemsida.

Men nu har ni er röda tråd där ni bockar av stora delar av certifieringen. Är det inte bara för er föreningen att sitta av nödvändiga möten och visa upp dokumentet för att bli certifierade?

– Så enkelt är det inte. Vi måste hela tiden kommunicera mot våra medlemmar om vårt arbete och det dyker ständigt upp nya utmaningar. Vi går alltid igenom handlingarna tillsammans med kultur och fritid i Kalmar kommun, och vi pratar också om vilka utmaningar vi har just detta år. Framöver kommer vi exempelvis jobba ännu mer med förankringen ut i föreningen och för att inte korvstoppa med information så portionerar vi ut Säker och Trygg-delar i det nyhetsbrev vi skickar ut med jämna mellanrum.

Tror du ni hade gjort detta arbete med strukturen och röda tråden utan Säker och Trygg?

– Jag tror vi hade gjort delar av det oavsett. Exempelvis hade vi nog haft antimobbing- och drogpolicys oavsett. Men att vi jobbar med många andra delar, typ som trafik- och brandsäkerhet har vi Säker och Trygg att tacka.

När jag pratar med Janne känns mycket självklart och ganska problemfritt. Men inte heller Ljungbyholms GOIF är ett självspelande piano (det är generellt sätt rätt få föreningar som är det…).

– Det finns såklart en stor risk att det blir papper i en pärm, det är den stora utmaningen. Det gäller att ta upp Säker och Trygg med framförallt föräldrar. Det gäller att vi kommunicerar mycket med föräldrarna och det kommer nya föräldrar hela tiden. Så det är inte helt lätt. Sedan brukar vi jobba med implementeringen internt. Vi tar hjälp av RF-SISU och åker varje år iväg med ledare och styrelse för att titta över Säker och Trygg-arbetet och för att eventuellt korrigera vissa skrivningar och arbetssätt. Vi måste hela tiden vara aktuella såklart.

Det sistnämnda beskriver väl rätt bra hur föreningsverksamhet behöver fungera. Det går att standardisera mycket, men slutar man vara på tårna och slutar man tänka kritiskt så stannar utvecklingen. Ljungbyholms GOIF har fått en hjälp på traven av Säker och Trygg i Kalmar kommun och går varje år vinnande ur arbetet.

Läs mer om Säker och Trygg här.

Säker & Trygg förening – en satsning i flera Smålandskommuner

torsdag, januari 14th, 2021

Under senare år har det utvecklats en verksamhet i flera kommuner i Småland som benämns Säker & Trygg förening. Verksamheten finns i lite olika varianter runt om i Småland, bland annat i Kalmar och Växjö kommun samt i Ölands båda kommuner. Förutom respektive kommun är den regionala idrottsorganisationen, RF-SISU Småland, ansvarig för genomförandet. Här följer en redogörelse för vad Säker & Trygg förening handlar om och vad det kan innebära för att utveckla ännu bättre barn- och ungdomsverksamhet. Förhoppningen är att det kan inspirera andra kommuner att göra motsvarande satsningar.

Vad är Säker & Trygg förening?

Man kan säga att Säker & Trygg förening är namnet på både ett utvecklingsprogram för föreningen och en form av kvalitetsmärkning av verksamheten. Inte minst kommunerna är intresserade av det sistnämnda i syfte att få en koll på att kommunens idrottsföreningar bedriver en ändamålsenlig verksamhet för barn och ungdomar. Därför ställs det vissa krav på vad som ska nås kopplat till genomförandet av utvecklingsprogrammet, och som leder fram till en certifiering av föreningen. I Kalmar och Ölands kommuner uttrycks att:

Säker & Trygg förening är en kvalitetsmärkning för bättre hälsa, minskad skadefrekvens och ökad säkerhet och trygghet i föreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet.

I Växjö kommun beskrivs syftet som att:

Säker & Trygg förening ska stödja utvecklingen av ett hållbart föreningsliv med en positiv samhällspåverkan utifrån jämställdhet, mångfald, miljö och ekonomi. Det ska bidra till en föreningsverksamhet som ger möjlighet till en aktiv fritid för barn och ungdomar i en säker och trygg föreningsmiljö.

Samtidigt är det viktigt att påpeka att Säker & Trygg förening innebär goda möjligheter att utveckla föreningen på bred font. Detta eftersom utbildnings- och utvecklingsmaterialet spänner över många viktiga områden, samtidigt som det finns bra stöd av kompetens från kommunen och den regionala idrottsorganisationen. Dessutom erbjuds deltagarna aktuell kunskap genom utbildningsinspel som görs av externa aktörer. Det noteras för kommunerna i Kalmar och på Öland att deltagande i Säker & Trygg förening kan bidra till att föreningen:

  • får lättare att rekrytera medlemmar, ledare och styrelse
  • skapar tydligare ansvarsområden och rutiner
  • har god säkerhet och trygghet
  • höjer sin status
  • får ökad kontakt och samarbete med andra föreningar

För föreningarna i Växjö kommun uttalas att vid medverkan i Säker & trygg förening får man stöd i sitt arbete att erbjuda en så god idrottslig verksamhet som möjligt genom att:

  • ha en god regelbunden kontroll på viktiga säkerhetsrutiner för er verksamhet
  • ta fram underhållsplaner för att långsiktigt erbjuda hållbara anläggningar
  • se över, och vid behov ta fram, värdegrundsdokument och andra riktlinjer för verksamheten
  • planlägga hur de olika riktlinjerna ska utgöra en naturlig del i den idrottsliga verksamheten
  • både rekrytera och behålla såväl aktiva som ledare
  • ha en bra och hållbar organisation för verksamheten i föreningen

Säker & Trygg förening – upplägg och innehåll

Själva upplägget och innehållet ser lite olika ut i de aktuella kommunerna, men Säker & Trygg förening sträcker sig över tid och basen finns i ett certifierings-/utvecklingsmaterial. I kommunerna i Kalmar län är det en årlig process som sker mellan den enskilda föreningen och medarbetare vid både kommunen och idrotten. En årscykel ser ut enligt följande:

Klicka på bilden för förstorning.

I Växjö kommun är det en utvecklings- och certifieringsprocess över två år, där det första året mer handlar om de ”hårda” säkerhetsfrågorna och år två fokuserar på ”mjuka” frågor kring värdegrund, barnrättsperspektiv, rekrytera/behålla och goda idrottsliga miljöer. Här sker det såväl föreningsgemensamma träffar med olika föreläsningar och diskussioner som individuella träffar mellan föreningen, kommunen och idrottsrörelsen. De två årscyklerna kan illustreras på följande sätt:

Klicka på bilden för förstorning.

När det gäller själva innehållet berör det som nämnts både konkreta säkerhetsfrågor och angelägna värde- och utvecklingsfrågor. För att ge en uppfattning delges här innehållsrubrikerna för de två certifierings- och utvecklingsmaterial som vi har tagit del av:

 

Material i kommunerna i Kalmar län

  1. Mål och vision
  2. Brandsäkerhet
  3. Regler och besiktning av anläggning/lokaler
  4. Utemiljön i er närhet
  5. Utrustning för den verksamhet som bedrivs
  6. Föreningskultur – klimat. Trygga idrotts/föreningsmiljöer
  7. Olycksfall/akut insjuknande
  8. Föreningskunskap
  9. Ledarskap
  10. Alkohol/narkotika/doping/tobak/spel
  11. Resor – transporter

Material i Växjö kommun

Del 1 (år 1) – Säker förening

  1. Säkerhet verksamhet
  2. Säker anläggning
  3. Underhåll
  4. Brandsäkerhet
  5. Utemiljö

Del 2 (år 2) – Trygg förening

  1. Policy, värdegrund och handlingsplaner
  2. Föreningens inkludering och likabehandling
  3. Föreningen och barnrättsperspektivet
  4. Föreningens HR-arbete
  5. Goda idrottsliga utvecklingsmiljöer

Till de olika innehållsdelarna finns underlag för att dels granska var föreningen står i dagsläget, dels hur man kan arbeta för att genomföra en positiv utveckling. Kopplat till de olika områdena ställs sedan krav på redovisnings- och utvecklingsuppgifter som i sin tur ligger till grund för certifieringen.

Avslutningsvis

Slutligen vill vi understryka att en möjlighet att delta i Säker & Trygg förening kan vara ett betydelsefullt stöd för att vidareutveckla sin förening på bästa sätt. Därför är det en förhoppning att såväl fler kommuner startar upp en motsvarande verksamhet som att föreningar i kommuner där detta erbjudande finns tar chansen. För frågor i sammanhanget går det bra att kontakta sin lokala föreningskonsulent vid RF-SISU Småland.

Forskarna: ”Håll drömmen vid liv så länge som möjligt”

tisdag, december 15th, 2020

Vad säger forskarna om selektering inom barnidrotten. Ni har säkert tidigare hört att det inte är bra med för tidig selektering, för att idrotten tappar aktiva. Att selektera bort aktiva säger sig självt inte är optimalt för den bortvalde, men hur är det för den valde? Hur ser forskarna på storklubbarnas agerande? Går vi åt rätt eller ”fel” håll? Ja, frågorna är många! Några av dina frågor kanske rätas ut av att lyssna på detta samtal.

I videon hör vi PG Fahlström från Linnéuniversitetet samt Karin Redelius från GIH.

 

Läs Karin Redelius artikel om selektering här https://www.idrottsforskning.se/darfor-ar-det-olampligt-att-selektera-idrottande-barn/

 

Fler elitspelare med sund ungdomsverksamhet?

måndag, december 14th, 2020

Foto: Maxim Thore/Bildbyrån

AIK Fotboll är en av Sveriges största klubbar på seniorsidan, med lag i högsta divisionen både på dam- och herrsidan. Ett utsatt mål är att fostra fler ”egna produkter” in i seniorlagen. Men hur gör man egentligen det? Enligt Johannes Wiklund, akademichef i AIK handlar det om att ha en sund och välmående ungdomsverksamhet med välutbildade ledare, men också att erbjuda träning för alla AIK-spelare som vill, oavsett ambitionsnivå.

För 4-5 år sedan gjorde AIK en rejäl översyn över hela ungdomsverksamheten där en av effekterna var att selekteringsåldern höjdes från 8 år till 13 år. Hör akademichef Johannes Wiklund berätta om hur det var, hur det är idag och varför AIK:s ungdomsverksamhet ser ut som den gör.

Mats Glemne från Centrum för idrottsutveckling är den som intervjuar.