Föreningsutveckling

Svenska Skolidrottsförbundet – en medspelare för ökad rörelse och demokrati i skolan!

onsdag, november 15th, 2023

I både oktober och november månads nyhetsbrev i Centrum för idrottsutveckling inriktar vi oss på hur vi kan åstadkomma ökad rörelse genom möjligheterna och kraften som finns via samverkan mellan idrottsrörelsen och skolan. I oktober månad fokuserade vi på Rörelsesatsningen i skolan och i detta nyhetsbrev riktar vi blicken mot Svenska Skolidrottsförbundet och vad de bidrar med.

Bakgrund

I oktober månad gjorde vi en historisk tillbakablick kring samarbetet mellan skolors och föreningars idrottsliga verksamhet. Det har funnits samverkan under många år och en viktig aktör har hela tiden varit Svenska Skolidrottsförbundet – en av Riksidrottsförbundets 72 idrotter/idrottsförbund. Skolidrottsförbundets verksamhet speglar därför väl den utveckling som skett över tid när det gäller samverkan mellan idrotten och skolorna i allmänhet.

Svenska Skolidrottsförbundet bildades redan 1915 och under stora delar av 1900-talet var tävling den dominerande verksamheten. Det var  ”naturligt” att så var fallet eftersom det idrottsliga föreningslivet inte var alls lika utbrett som idag. Man tävlade helt enkelt i stället för sin skola och välkända tävlingar var Skolungdomens, som senare bytte namn till Skol-SM, och ett stort utbud av distriktstävlingar i form av Skol-DM. Men i takt med ett alltmer omfattande föreningsliv blev det under 1900-talets senare del i stället ett ökat fokus och på breddverksamhet och utbildning. Det hade även att göra med att vikten av fysisk aktivitet uppmärksammades allt mer. Delarna kring breddidrott och utbildning har växt sig allt starkare och präglar i mångt och mycket dagens verksamhet i Skolidrottsförbundet.

Verksamhet idag

Vi redogör här för de verksamhetsdelar som utmärker Skolidrottsförbundet idag. I nyhetsbrevet ges det också möjligheter att få mer ”inside information” via såväl film- och poddinslag som intervjuer med ansvariga.

Skol-IF – förening och aktiviteter

En Skolidrottsförening bedriver oftast sina aktiviteter i anslutning till skoldagen, men det kan även ske på exempelvis raster och helger. Föreningen är fristående från skolan, även om ett gott samarbete med skolan är att föredra och som också borgar för långsiktighet. Man kan med fog säga att en Skolidrottsförening är barn och ungas egen förening och grundläggande är att unga leder andra unga. Det innebär att barn och unga själva bestämmer vilka aktiviteter som ska erbjudas. Föreningen är inte begränsad till någon särskild idrott utan kan med fördel inrymma många olika fysiska aktiviteter. Grunden är att rörelseglädje ska vara i fokus samt att barn och unga får möjlighet till kostnadsfria och roliga aktiviteter tillsammans. Utöver olika fysiska aktiviteter kan Skolidrottsföreningen arrangera och delta i tävlingar samt anordna andra mer sociala trivselaktiviteter.

Utbildning av ledare

En förutsättning för att unga såväl leder andra unga i aktiviteter som har ansvar för själva föreningen är att det genomförs utbildningar av olika slag. Skolidrottsförbundet själva tydliggör att utbildning är en viktig del i deras verksamhet och att de strävar efter att vara idrottens ledande ledarskola för unga. Utbildningar inriktas då mot frågor kring praktiskt ledarskap och föreningslära. Utbildningarna syftar också till att utveckla viktiga generella områden som elevdemokrati, inkludering, engagemang och gemenskap.

Det finns även ett mer omfattande ledarskapsprogram som riktar sig mot lite äldre ungdomar, 15-20 år, som är engagerade i antingen en Skolidrottsförening eller i ett regionalt Skolidrottsförbund. Här delges deltagarna djupare kunskap inom idrottens organisation, projektledning och ungas delaktighet och ansvar.

Även om Skolidrottsföreningen till stor del leds av unga är vuxenstödet mycket värdefullt. Vuxenstöd handlar om den eller de som ska stötta och hjälpa de unga i deras arbete med föreningen. Det kan vara en eller flera personer som arbetar på skolan, men det kan även vara någon/några utanför skolan. För att underlätta ett vuxenstöd har Skolidrottsförbundet tagit fram både en särskild utbildning och en Vuxenstödsguide. Önskar någon av er läsare att ta del av guiden så finns den här.

KLICKA PÅ BILDEN FÖR ATT LÄSA MER OM VUXENSTÖD.

En levande Skolidrottsförening

Som en kort sammanfattning på det som noterats kring Skolidrottsföreningar ovan kommer här en beskrivning av fyra punkter för en levande Skolidrottsförening som förbundet har tagit fram.

 

Skoljoggen – ett stort arrangemang i Skolidrottsförbundets regi

Foto: Petter Arvidson / BILDBYRÅNVi avslutar presentationen av Skolidrottsförbundet med att särskilt nämna ett mycket omfattande arrangemang som förbundet anordnar varje år – Skoljoggen. I över 40 år (sedan 1981) har Skoljoggen genomförts. Det är ett löpevenemang, inte en tävling, som vänder sig till barn och ungdomar från förskoleklass till sista året på gymnasiet med syfte att visa på rörelseglädje, hälsa, gemenskap och glädje. Varje förskola/skola har möjlighet att arrangera sin egen Skoljogg, vilket leder till att det finns ett stort utbud av olika roliga och påhittiga arrangemang.

I år deltog över 1000 förskolor och skolor vilket innebar cirka 250 000 deltagare. I samband med Skoljoggen samlas en frivillig Springslant in som går till en förmånstagare. Springslanten 2023 gav cirka 750 000 kronor och används för att stötta Skolidrottsförbundet i Ukraina.

Källor

Podcast: Skolans roll i idrotten

onsdag, november 15th, 2023

Vad kan egentligen skolan göra för att främja idrott och rörelse? Och vad kan idrottsrörelsen för att främja skolans arbete. Skolidrottsförbundet finns för att sammankoppla skola och föreningsliv. Hör Jonas Leth, generalsekreterare på Skolidrottsförbundet, gästa podcasten Här pågår föreningsidrott. Perfekt för joggingturen, promenaden eller kvällspasset vid diskhon!

Video: Den rollen har du som vuxen & Detta är en skol-IF

onsdag, november 15th, 2023

 

Vi tänkte avsluta detta nyhetsbrev med att dela med oss av två videoklipp. Det första beskriver vilken roll vuxna – ofta verksamma på skola – kan ha i en skolidrottsförening. För dig som vuxen läsare av detta nyhetsbrev hoppas vi den kan inspirera och motivera dig eller någon i din närhet att närma sig en skolidrottsförening. Alternativt att din befintliga idrottsförening kan samverka med en skol-IF.

 

Den andra filmen vi vill dela med oss av beskriver egentligen en skol-IF. Klågerupskolans IF besöks och deltagare och ledare får berätta om sin syn på föreningen. Perfekt för att inspireras av hur barn och unga kan själva vara med å påverka verksamheten.

Äldre och idrott – en bakgrund

onsdag, september 13th, 2023

Foto: Jesper Zerman / BILDBYRÅN

September månads nyhetsbrev i Centrum för idrottsutveckling belyser äldres medverkan och möjligheter i framför allt föreningsidrotten. Det är en verksamhet som vuxit mycket på senare tid och ett bidrag till detta är den stöttning som gjorts från regeringshåll. I nyhetsbrevet ges en översiktlig bakgrunds- och nulägesbeskrivning och i synnerhet presenteras erfarenheter av idrottsverksamhet för äldre som kan tillvaratas vid intresse att utveckla mer idrott för äldre.

För att ge god översiktlig bild av området kring äldre och idrott har vi framför allt utgått från några rapporter som Riksidrottsförbundet nyligen har gett ut – De äldre och föreningsidrotten och Gåfotboll och föreningsidrott hela livet, samt en så kallad Seniorbarometer som studerat äldres livsstil, hälsa och motion. Men även en del andra artiklar med mera finns med i bakgrundsmaterialet.

Bakgrund

Det finns flera anledningar till att det finns ett ökat intresse, och vikt av, att erbjuda idrott för den äldre målgruppen. För det första är gruppen äldre personer en snabbt växande grupp med tanke på att medellivslängden ökar i många länder. År 2030 förutses att ungefär 30 procent av befolkningen i Europa kommer att vara över 65 år. Det är förstås angeläget att gruppen äldre håller sig frisk så länge som möjligt – både sett till livskvalitet för individen och till kostnader för samhället. När det gäller det sistnämnda är exempelvis (för) tidiga livsstilssjukdomar, oönskad ensamhet, fallolyckor med mera förenade med stora kostnader.

En annan orsak är att det numera finns god kunskap om sambandet mellan fysisk aktivitet och såväl fysisk och psykisk hälsa som livskvalitet och välbefinnande. Vidare stöds idrottsverksamhet för äldre både av samhället i stort och av önskad utveckling inom idrottsrörelsen. Från regeringshåll gjordes 2020-2021 en särskild satsning på äldre och idrott som omfattade 20 miljoner per år. Den nuvarande regeringen har mer än fördubblat den summan och öronmärkt 45 miljoner per år till idrott för äldre. Tanken är att det ska ge förutsättningar för idrottsföreningar och förbund att utveckla verksamheten så att fler äldre (65+) kan leva ett aktivt och socialt liv. Internt inom idrottsrörelsen (Riksidrottsförbundet) tydliggörs vikten av att arbeta med idrott för äldre genom bland annat att ett övergripande mål inom Strategi 2025 är livslångt idrottande.

Positiva effekter av fysisk aktivitet för äldre

Det finns som nämnts bra vetenskapligt stöd för att fysisk aktivitet i sig, och dessutom fysisk aktivitet i förening (tillsammans med andra), har stor betydelse för hälsa och livskvalitet. Flera studier visar att en hög aktivitetsnivå hos äldre minskar för tidig dödlighet, sjukdom och funktionsnedsättning. Sett till den fysiska hälsan minskar muskelmassan redan från 30 års åldern och försvagningen accelereras från 50 års ålder. Vidare sker försämringar när det gäller balansen och cirkulationen. Studier visar att regelbunden fysisk aktivitet har positiv påverkan genom att:

  • förbättra immunförsvaret
  • förebygga hjärtsjukdomar
  • behålla muskelmassan
  • minska risken att falla
  • minska risken för fetma

Andra positiva effekter är mer kopplade till sociala och mentala delar. Träning i allmänhet kan minska stress men utövas aktiviteterna tillsammans med andra, exempelvis i en idrottsförening, ger det mervärden i form av social gemenskap, meningsfullhet och glädje. Inte minst är det ett viktigt bidrag mot ensamhet, som är ett samhällsproblem i synnerhet i den äldre målgruppen, och annan psykisk ohälsa. Detta visade sig särskilt tydligt under pandemin.

Ett ökat föreningsdeltagande bland äldre kan i den bästa av världar också bli ett värdefullt tillskott för föreningen i sig. Detta genom att äldre engagerar sig i andra verksamhetsdelar i föreningen och då kanske som funktionär, ledare etc.

Hur ser äldres idrottande ut?

Studier bland 60-80-åringar visar att motion och träning är förhållandevis vanligt förekommande i den äldre målgruppen. Cirka 85 % tränar i någon utsträckning och drygt hälften gör det flera gånger i veckan. Knappt 15 % rör på sig sällan eller aldrig. Majoriteten tränar oftast på egen hand och den vanligaste formen är promenader följt av ”hemmagympa”. Cirka en femtedel tränar med sin partner och en sjundedel tillsammans med vänner.

I många kommuner finns det goda förutsättningar att träna på egen hand, men förstås även tillsammans med andra, genom exempelvis löp- och strövspår, särskilda cykelslingor, simhallar och utegym. Dessutom finns det kommersiella gym och padelhallar som attraherar målgruppen.

Nästan var tredje äldre är medlem i en idrottsförening och då mestadels som motionär, men flera har också olika förtroendeuppdrag. Jämför man de som är medlem i en idrottsförening med de som inte är det så är träning vanligare i den föreningsanslutna gruppen. De uttalar också ofta att det är viktigt att kunna träffa vänner i samband med träningen. Vanliga idrotter bland de äldre är golf, dans, skytte, bordtennis och tennis, men den idrott som enligt Riksidrottsförbundet ökar mest är gåfotboll.

När äldre lyfter vad det bästa är med att träna i en förening nämns följande:

  • Gemenskap, träffa likasinnade, få nya vänner.
  • Känna samhörighet med andra och hålla på med något meningsfullt.
  • Må bra, få energi och känna glädje.
  • Att det ger bättre hälsa.
  • Få följa ungdomars utveckling och även att bidra till ungdomars utveckling.

Vad kan göras för att engagera fler äldre till idrotten?

För att få fler att träna och motionera framför allt i föreningsidrotten bör man agera på olika nivåer. Precis som medverkan i idrott rent generellt finns det sociala och ekonomiska hinder. Man har kanske låg inkomst, bristande kunskap och annan kulturell bakgrund som begränsar. Det blir då en utmaning för såväl regering, regioner och kommuner som föreningar att finna stöd och lösningar för att minska på de svårigheter som finns i de rådande förutsättningarna.

Ser man mer konkret till om en förening vill uppmärksamma eller starta aktiviteter för en äldre målgrupp framkommer bland annat följande råd:

  • Synliggör målgruppen, visa vilka aktiviteter som finns, vad kan man göra i föreningen.
  • Vid start av en ny aktivitet behöver man lyssna på/bjuda in målgruppen och göra dem delaktiga.
  • Tänk på att utveckla anpassade aktiviteter för målgruppen.
  • Se till att det finns möjligheter att delta utan förkunskaper, som nybörjare.
  • Rekrytera och utveckla ledare/tränare för att leda verksamhet för äldre aktiva. De ansvariga spelar en stor roll för upplevelse, intresse och trygghet.

I detta nyhetsbrev har vi samlat goda exempel från diverse olika idrotter. Kanske kan du eller din förening inspireras av dessa? Du finner exemplena HÄR. Vi har också intervjuat Aila Ibanez Mengüc på Riksidrottsförbundet som berättar om bakgrunden och utvecklingen kring ”äldre och idrott”.

Källor

  • Eliasson, Inger (2022). Jag kommer kanske dö på fotbollsplanen, men då är jag lycklig”: En studie om gåfotboll och föreningsidrott hela livet. FoU-rapport 2022:3. Stockholm: Riksidrottsförbundet, 2022
  • Geidne, Susanna, Ericson, Helena & Quennerstedt, Mikael (2022). De äldre och föreningsidrotten.
    FoU-rapport 2022:4. Stockholm: Riksidrottsförbundet, 2022
  • Ungdomsbarometern (2021). Seniorbarometern 2021 – en studie om livsstil, hälsa och motion bland äldre. https://www.rfsisu.se/download/18.22bdc1ba184debb2b1e3193e/1670315988896/seniorbarometern-2021%20(1).pdf Hämtad 23-09-09

 

VIDEO: Aila ser stora möjligheter med 65+-satsningar

onsdag, september 13th, 2023

Foto: Meli Petersson Ellafi / BILDBYRÅN

Aila Ibanez Mengüc är verksamhetsutvecklare på Riksidrottsförbundet, med extra fokus på idrott för äldre och motionsidrott. I denna intervju berättar Aila om hur hon ser på framtiden för denna växande målgrupp. Varför är det värt för idrottsföreningar att lyfta blicken från enbart barn och ungdomar?

Hur påverkar Riksidrottsmötet dig som ledare eller tränare?

torsdag, juli 13th, 2023

Foto: Mathilda Ahlberg / BILDBYRÅN

Ett helt nyhetsbrev har handlat om Riksidrottsmötet. Men är det ens relevant för dig som har en ledarroll i en idrottsförening, vare sig du är tränare eller organisationsledare? Svaren är väl både ja och nej. Det kommer inte bli några direkta konsekvenser för dig, din förening eller ditt ledarskap efter detta Riksidrottsmötet. Mycket kommer se likadant ut. Men Riksidrottsmötet sätter tonen för svensk idrotts framtid, så i det långa loppet kommer det definitivt att påverka dig.

Ta exempelvis diskussionerna om ”Trygg idrott”, som gick heta under RIM. Trygghetsfrågan är en av de absolut hetaste ämnena i svensk idrott och där blir du och din förening direkt involverad. Hur jobbar ni med att skapa trygga idrottsmiljöer för era barn, ungdomar och ledare? Vilka bestämmelser finns i förening? Vad behöver ses över? Vad händer om något faktiskt sker? Dessa frågor bör du som ledare ha koll på. Ifall du inte har det, men vill få det så finns RF-SISU distriktens idrottskonsulenter där för att guida er i rätt riktning.

Hör Marie Hedberg kommentera denna fråga och summera Riksidrottsmötet här (2:11 långt klipp):

Matchen mellan fotboll och hockey

onsdag, juni 14th, 2023


Foto: Jesper Zerman / BILDBYRÅN

Matchen mellan fotboll och hockey – En kvalitativ studie kring varför inte fotboll och hockey kan korrelera med varandra i samma stad

Författare: Anton Abelstad & Adam Nilsson

Studien behandlar frågan: varför inte fotboll och hockey, i samma stad och förening, kan korrelera med varandra samtidigt? Det finns många exempel på detta i vårt land, inte minst i större städer. Frågan kan finnas såväl i samma stad och förening som enbart i samma stad. I studien har AIK Fotboll och AIK Hockey studerats.

För att finna svar på frågan har författarna intervjuat personerna i de aktuella verksamheterna, men också någon utomstående med en god bild av den rådande situationen.

Resultatet visar att det råder stora skillnader mellan de två sporterna trots att de ingår i samma förening. Verksamheterna är helt uppdelade, egentligen är det enda som för dem samman själva namnet AIK. Deras förutsättningar är också helt olika från start, där fotbollssektionen prioriteras i dagsläget. De har lyckats bättre sportsligt, har bättre sponsringsförutsättningar och högre publiksnitt.

Studien visar på tre olika slutsatser: (1) människor drar sig till det lag som levererar bäst resultat, (2) det kan lätt skapas rivalitet mellan sporterna då de slåss om bland annat publik och sponsorer, trots att de i vissa fall ingår i samma förening och (3) bilden som skapas i media reflekterar inte alltid med verkligheten, i detta fall för AIK hockey. Hockeyverksamheten kan egentligen inte jämföras med fotbollsdelen då de är av helt olika storlekar och prioriteras inte på samma sätt. Därför blir det felaktigt att anta att de borde lyckas lika bra som fotbollsverksamheten.

 

Vill du läsa uppsatsen i sin helhet kan du göra det HÄR. Notera att detta inte är den allra sista varianten. Vill du ta del av slutprodukten så kommer den finnas via uppsatssökverktyget Diva, som du finner via DENNA länk.

I spåren av svensk ishockeys professionalisering

onsdag, juni 14th, 2023

Foto: Linnea Rheborg / BILDBYRÅN

Författare: Jesper Forslund & Jonathan Karlsson Rosengren

I spåren av svensk ishockeys professionalisering – En kvalitativ studie om juniortränares vardag på elitjuniornivå

Idrotten rent generellt har alltmer professionaliserats – såväl när det gäller utövandet i form av träning och matcher som själva verksamheten som finns i ett gränsland mellan idrott, underhållning och företagande. Detta gäller inte minst ishockeyn. Denna utveckling blir uppenbar i olika delar av verksamheten och på skiftande nivåer. Exempelvis verkar idag tränare på juniornivå i en miljö som balanseras mellan ungdomsidrott och senioridrott. Det finns förväntningar från olika intressenter som innebär att man måste prestera i en resultatfokuserad bransch.

Syftet med studien har varit att undersöka hur professionaliseringen av ishockey påverkat arbetet för juniortränare på elitnivå. I studien har åtta juniorcoacher på elitnivå samt en anställd medarbetare på Svenska Ishockeyförbundet intervjuats – detta för att nå en djupare förståelse och inblick i juniortränarnas vardag.

Studien visade att tränarna lever under press med långa arbetsdagar, samtidigt som det finns en stor kärlek till ishockeyn som gör att de vill fortsätta. Professionaliseringen har tagit sig ner i åldrarna och det präglar juniorcoachernas vardag med högt ställda krav från föreningen men framför allt från sig själva. Det finns inte någon större oro för risken att förlora sitt jobb, men däremot en medvetenhet om spelets regler som är att prestera eller hitta ett annat jobb.

Jesper och Jonathan har också tagit fram en egen modell, för att beskriva en juniortränarens arbetssituation. Modellen ska kunna hjälpa tränare att sortera sin arbetsvardag. Modellen och mer information om den finns i uppsatsen, som du kan läsa i sin helhet HÄR. Notera att detta inte är den allra sista varianten. Vill du ta del av slutprodukten så kommer den finnas via uppsatssökverktyget Diva, som du finner via DENNA länk.

 

 

Nytta eller onytta med idrottsprojekt i socioekonomiskt utsatta områden?

onsdag, juni 14th, 2023

Elin Gustavsson och Elias Olastuen. Foto: Privat

Nytta eller onytta med idrottsprojekt i socioekonomiskt utsatta områden?
– En kvalitativ studie om utmaningar och framgångar med idrottsprojektet ”miniorlandslaget” i stadsdelen Araby.

Författare: Elin Gustavsson och Elias Olastuen

Barn och ungdomar i socioekonomiskt utsatta områden är i betydligt mindre utsträckning medlemmar i en idrottsförening än ungdomar i socioekonomiskt starka områden. Om man ser till området där studien har genomförts, Växjö kommun, har stadsdelen Araby ett föreningsdeltagande på 12 procent för kvinnor och 29 procent för männen i jämförelse med stadsdelen Öjaby där kvinnors kvinnornas deltagande ligger på 71 procent och männens på 79 procent. Detta är orsaken den verksamhet som studien undersöker – friidrottsföreningen IFK Växjös satsning på miniorlandslaget.

Företaget Atea och svensk friidrott har gått samman och skapat miniorlandslaget som är ett projekt i idrottssvaga områden för att välkomna barn in i föreningsidrotten. Verksamheten finns för närvarande på ett 10-tal platser i Sverige. Avsikten är att fler barn ska röra på sig och få ta del av den gemenskapen som idrotten/friidrotten erbjuder. Satsningen riktar sig mot barn i åldrarna 9 till 12 år. I Växjö har det naturligt blivit stadens friidrottsförening, IFK Växjö som genomför projektet miniorlandslaget.

 Syftet med studien har varit att undersöka miniorlandslagets påverkan på området utifrån ledares och deltagares perspektiv. Följande frågeställningar har varit centrala:

  • Gör ett idrottsprojekt som miniorlandslaget någon skillnad i ett socioekonomiskt utsatt och idrottssvagt område som Araby utifrån ledares och deltagares perspektiv?
  • Vad har miniorlandslaget haft för framgångsfaktorer, barriärer och utmaningar utifrån ledares och deltagares perspektiv?

Undersökningen har gjorts via observationer och intervjuer av ledare och medverkande. Resultatet visar att miniorlandslaget har gjort skillnad i stadsdelen Araby. Runt 50 nya barn och ungdomar är nu medlemmar i en idrottsförening. De har fått lära sig nya idrottskunskaper, men också hur man uppför sig under träning och inför ledare. Nyckeln för att lyckas med en satsning som denna är många engagerade ledare. Utmaningarna som kommer med projektet är hur de ska få med barnen till ordinarie verksamhet i föreningen eftersom den bedrivs flera kilometer därifrån. Planen är att verksamheten fortsättningsvis inte ska bedrivas i projektform, utan finnas inom ramen för ordinarie verksamhet.

 

Vill du läsa uppsatsen i sin helhet kan du göra det HÄR. Notera att detta inte är den allra sista varianten. Vill du ta del av slutprodukten så kommer den finnas via uppsatssökverktyget Diva, som du finner via DENNA länk.

Nattfotboll – idrottsaktivitet för inkludering

måndag, maj 15th, 2023

Foto: Daniel Nilsson/Bildbyrån

CIU:s nyhetsbrev belyser under både april och maj månad idrottens viktiga arbete för att motverka segregation och verka för inkludering. I april månads nummer gjordes ett försök att ge en helhetsbild av den rådande situationen samt vilka utmaningar och lärdomar som finns. Detta nummer riktar sig däremot gentemot ett konkret exempel på arbete för inkludering och för att minska utanförskap – nämligen det som ofta benämns som Nattfotboll eller Midnattsfotboll.

Vad är Nattfotboll?

Nattfotboll är en organiserad form av spontan inomhusfotboll som vanligtvis bedrivs på fredags- eller lördagskvällar. Det behöver inte vara just fotboll även om det förekommer mest, det kan till exempel även vara basket. Tidsspannet är oftast på cirka 2-3 timmar någon gång mellan kl. 19:00-24:00. Nattfotbollen riktar sig till unga mestadels i åldrarna 12 till 25 år, men det finns även yngre och äldre utövare som medverkar. Dessutom är målgruppen ofta ungdomar som bor i områden som har föreningsidrottsliga- och socioekonomiska utmaningar. Syftet är såväl på ett mer övergripande plan att motverka utanförskap och bidra till inkludering som att mera konkret erbjuda en meningsfull sysselsättning och gemenskap på en trygg mötesplats.

Nattfotbollen finns numera på många ställen runt om i landet och kan arrangeras på olika sätt beroende på de lokala förutsättningarna. Verksamheten leds ofta av en lokal idrottsförening som bidrar med ledare som håller i aktiviteterna. I de flesta fall är det en förutsättning med stöd och samverkan med andra aktörer. Det kan handla om att berörd kommun bistår med subventionerad lokal och ekonomiskt stöd. Men det kan även finnas stöd från lokala sponsorer. Vidare kan Nattfotbollen inkludera en annan form av samverkan och då i form av polisen, socialtjänstens fältgrupper eller andra aktörer som arbetar med trygghetsskapande verksamhet.

Intressant att uppmärksamma är att ”konceptet” Nattfotboll i många fall har stöd av stiftelsen Goodsport. Stiftelsen Goodsport är partipolitiskt obunden och icke-vinstdrivande och stödjer verksamheterna bland annat genom sponsoravtal med företag, utbildningsinslag och hjälp med ansökningar samt uppföljningar. När det gäller utbildningar tillhandahålls ett material, Machofabriken, som kastar ljus på normer kring maskulinitet och dess koppling till våld. Goodsport själva uttalar att deras roll i Nattfotbollen är att sprida, utveckla och kvalitetssäkra verksamheten. Det är värt att notera att det inte finns något som hindrar att exempelvis en kommun eller förening arrangerar Nattfotboll utan samverkan med Goodsport.

Två regionala exempel

För att ytterligare få klarhet i vad Nattfotboll kan handla delges här, bland annat genom filminslag, två av många regionala exempel i Småland – IFK Värnamo och Östers IF.

IFK Värnamo

IFK Värnamo startade år 2021 Nattfotboll i centralorten Värnamo. Verksamheten äger rum på fredagar kl. 22:00-24:00 och riktar sig till ungdomar i åldrarna 13-18 år. Under år 2022 utvecklade föreningen Nattfotbollen och drog i gång en motsvarande verksamhet i Rydaholm. Initiativtagare är den kände fotbollsspelaren Alhassan ”Crespo” Kamara. Vi har träffat Crespo för att prata mer om Värnamos utmaningar och tankar.

 

Foto: Axel Boberg / BILDBYRÅN

IFK Värnamo vill finnas i flera orter – se intervjun med Crespo Kamara här!

 

Östers IF

Sedan 2015 har Östers IF arrangerat Nattfotboll i Tipshallen i Växjö under vinterhalvåret. Satsningen ligger under föreningens arbete med olika samhällsinsatser – ”Öster i samhället”. Föreningen uttalar att syftet är att presentera idrott och rörelse och bidra till att få upp ett intresse för att röra på sig. En annan viktig sida är att främja gemenskap, inkludering och trygghet för unga med olika etniska bakgrunder. Under sommarhalvåret fortsätter verksamhet i form av så kallad Kvartersfotboll på en fotbollsarena i en stadsdel.

Foto: Mats Glemne

Östers arbete med nattfotboll blir bara större och större – läs mer här!

Några reflektioner

En välfungerande verksamhet med Nattfotboll fyller förstås viktiga behov – det kan bidra till en meningsfull fritidsaktivitet, verka brottsförebyggande och erbjuda idrottslig verksamhet för en målgrupp som ofta har begränsad tillgång till idrott. Eventuellt kan det också utgöra en brygga till de lokala föreningarnas övriga verksamhet.

Men forskare som har studerat verksamheten uttalar att det gäller att ha rimliga förväntningar – det är inte lösningen på ett samhällsproblem. Segregation och ojämlikhet har ökat i vårt samhälle och visar sig på olika sätt som bostadssegregation, ekonomisk fattigdom och arbetslöshet. I förlängningen påverkar det också möjligheterna till deltagande i idrott. Det påpekas att ett socialt arbete som fokuserar på områdes- eller individnivå inte att i grunden klarar av att förändra de villkor som skapar segregation. Man skulle till och med kunna se en verksamhet som Nattfotboll som ett tecken på ojämlikhet – alltså att det på ett sätt är beklagligt att aktiviteten behövs.

Men det går som sagt inte att bortse från den potential som Nattfotbollen har. Deltagare lyfter i uppföljningar som gjorts betydelsen av alla de möten som görs. Det kan skapas relationer mellan ungdomar från liknande områden och med olika språk och bakgrunder. Även om det oftast inte handlar om möten med ungdomar med svensk bakgrund bidrar Nattfotbollen till viktig integration och gemenskap, och då vanligtvis med andra unga som har liknande livsvillkor. En annan kraft som lyfts fram är de ledarssatsningar som görs genom utbildningar, mentorsprogram med mera. Förutom att det ger möjligheter för ledarna själva kan ledarna utgöra viktiga förebilder för deltagande ungdomar.

Framgångsfaktorer

I april månads nyhetsbrev kastades ljus på några generella framgångsfaktorer för lyckad inkluderingsverksamhet, och dessa har förstås även bäring på Nattfotbollen. Det handlar om lokalkännedom/områdeskapital, dvs. att både ha en insikt för hur levnadsvillkor påverkar arbetet med inkludering och att ha en god bild kring människors villkor och förutsättningar i de stadsdelar/orter som deltagarna kommer ifrån.

Vidare betonades långsiktighet. Det är av vikt att idrottsföreningarna kan arbeta långsiktigt så det inte blir temporära satsningar som är beroende av tillfällig finansiering. Kopplat till långsiktighet finns också betydelsen av att verksamheten är väl förankrad i den arrangerade föreningen och inte enbart ses som en ”sidoverksamhet”. Att ha en inkluderingssatsning som är mer eller mindre bortkopplad från föreningens övriga aktiviteter borgar inte för hållbarhet över tid.

I studier kring mera specifikt Nattfotboll synliggörs vad som är viktigt för att det ska bli en fungerande verksamhet. Det som betonas är vikten av såväl strategisk och organisatorisk kapacitet som förmågan att bygga goda relationer. Det innebär att det inte enbart handlar om att leda och organisera själva fotbollsaktiviteten. Ekholm & Holmlid (2018) talar om tre olika delar i verksamheten:

  1. Praktiken – alltså själva fotbollsspelet och hur aktiviteten genomförs.
  2. Programmet – detta inkluderar delar som rekrytering av ledare, fördelning av arbetet, ekonomisk hantering, rutiner för samverkan med andra aktörer och vana att söka ekonomiska medel.
  3. Förutsättningarna – handlar om de lokala förutsättningar som framför allt präglar uppstarten – exempelvis lämpliga ansvariga föreningar och politiska möjligheterna för att stödja verksamheten.

Det räcker alltså inte att själva praktiken fungerar – för långsiktig och framgångsrik verksamhet är både förutsättningar och det samlade programmet grundläggande. Därför ger författarna följande råd för en framgångsrik etablering av Nattfotboll:

  • Använd etablerade föreningar och organisationer.
  • Fördela arbetsuppgifterna internt med särskilt ansvariga för ekonomiska och organisatoriska frågor.
  • Fördela externa arbetsuppgifter mellan samverkande aktörer, där olika aktörer får bidra med det som de är bra på och engagerade i.
  • Etablera former för regelbunden kontakt och dialog med viktiga aktörer, exempelvis den kommunala förvaltningen.

 

Avslutningsvis vill vi signalera att det är en förhoppning att de lärdomar som presenterats i både april och maj månads nyhetsbrev i CIU kan stimulera till nya och angelägna insatser inom idrotten för att ytterligare bidra till att minska på segregation och utanförskap.

Källor

Blomqvist Mickelsson, Tony & Lindström, Jonas. (2022). En match utöver det vanliga: Om ett kunskapsbaserat arbetssätt i idrottssvaga områden.

  • FoU-rapport 2022. Stockholm: Riksidrottsförbundet, 2022
  • Dahlstedt, Magnus & Ekholm, David. (2019). Midnattsfotboll – ett svar eller symptom på ojämlikhet? i I medlemmarnas eller samhällets intresse? (red. Christine Dartsch, Johan R Norberg och Johan Pihlblad). Stockholm: Centrum för idrottsforskning.
  • Ekholm, David & Holmlid, Stefan. (2018). Idrott för integration – så blir satsningen hållbar. Svensk Idrottsforskning. https://www.idrottsforskning.se/idrott-for-integration-sa-blir-satsningen-hallbar/ Hämtad 23-04-10.