Föreningsutveckling

Intervju: Säkerhetschefen tipsar om föreningens roll i krisen

onsdag, september 15th, 2021

En kris kommer när vi minst önskar det. Det kan vara allt från en ekonomisk smäll till ett sjukdomstillstånd hos någon i föreningen. Genom att förbereda sig och tänka till innan den potentiella krisen kommer kan skadan bli mycket mindre än vad den behöver bli. I detta samtal pratar vi med Riksidrottsförbundets säkerhetschef Lena Sahlin, som tipsar om nyckelkontakter och krisplaner.

Foto: Britt Matsson/BildbyrånLena nämner POSOM-grupper. Det är något som varje kommun ska ha en. Kontakta din kommun för att veta hur krishantering fungerar och vilken hjälp du kan få.

Livsviktig kunskap i en akut situation

onsdag, september 15th, 2021

Foto: Josefine Loftenius/Bildbyrån

Tyvärr kan det i olika idrottssammanhang uppkomma situationer där man skyndsamt behöver ta hand om ett plötsligt sjukdomstillstånd eller en skada. Oftast finns det inte medicinskt kunnig personal på plats och man måste, trots att avsaknad av specifik kunskap, aktivt ingripa. Så frågan är vad man kan och ska göra?

I ett första skede gäller det att utgå från det som naturligt benämns som Första hjälpen. Det handlar om åtgärder som sätts in snabbt för att förhindra att en skada eller sjukdom som uppkommer akut inte förvärras. Som stöd för insatserna i Första hjälpen är det lämpligt att arbeta efter minnesregeln L-ABC, som står för Livsfarligt läge, Andning, Blödning och Cirkulationssvikt. L-ABC står också för vilken ordning man ska prioritera de åtgärder som bör göras. Det är av stor vikt att vi alla kan ge Första hjälpen (L-ABC) efter bästa förmåga.

För att du ska få en god inblick i vad akut skade- och sjukdomsbehandling handlar om, och i synnerhet vad du bör göra när olyckan är framme, har idrottsrörelsen (SISU Idrottsutbildarna) tagit fram ett grundläggande och viktigt utbildningsmaterial. Det är ett webbaserat material med text och korta filmer som finns på en plattform som heter ”Tränarpasset”. Här får du kunskap om:

  • Första hjälpen (L-ABC)
  • Hjärt- och lungräddning
  • Huvudskada
  • Rygg- och nackskada

Ta dig gärna tid att kika på detta utbildningsmaterial som du när genom att klicka här. Det är livsviktig kunskap att ha med sig om olyckan är framme.

Efter kostnadsstudien – fritidschefen trodde kostnaderna skulle vara högre

lördag, augusti 14th, 2021

Foto: Nils Jakobsson/Bildbyrån

Fritidscheferna i Kronobergs åtta kommuner hade en önskan: Gör en storskalig studie på hur mycket det egentligen kostar i att idrotta i respektive kommun. Nu är studien klar och Jessica Råhlin, fritidschef i Växjö kommun reagerar och tänker till kring resultatet. 

I intervjun berättar Jessica också om bakgrunden till studiens uppkomst, hur fritidschefsnätverket samverkar och hur coronan påverkade framtagandet av studien.

Intervjun genomförs av David Faxå, Centrum för idrottsutveckling.

Läs hela rapporten här: Projekt Kronoberg Rapport 

Vill du höra hur forskarna ser på studien de genomfört? Se intervjun med Filip Andersson och PG Fahlström här:

Barnkonventionen och idrottsledares arbets- och förhållningssätt

fredag, juni 11th, 2021

Foto: Erik Simander/Bildbyrån

Barnkonventionen instiftades som en ny lag i Sverige i januari år 2020. Med tanke på detta var syftet med undersökningen att studera den nya lagen och dess eventuella påverkan gällande idrottsledares arbets- och förhållningssätt. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomförde författarna Ludvig Dahlbeck och Måns Nilsson intervjuer med tio ledare från olika föreningar inom både lag- och individuell idrott. 

Resultatet visar att barnkonventionen som lag inte förändrat ledarnas arbetssätt eller förhållningssätt i någon större grad. En av anledningarna tros vara den pågående pandemin som på olika sätt stått i fokus för både ledare och föreningar. En annan ofta förekommande anledning var att lagen om barnkonventionen redan ansågs som självklar i ledares och föreningars arbetssätt. Det framkom däremot tendenser på att olika initiativ och arbetsinsatser som idrottsförbund har genomfört kring den nya lagen lett till ett visst nytänkande hos ledare.

Hör uppsatsförfattarna Ludvig Dahlbeck och Måns Nilsson själva berätta om sin studie i videon nedan!

Dalbeck, Ludvig & Nilsson, Måns. 2021. En studie om barnkonventionen som lag. (uppdateras med länk till uppsatsen i sin helhet)

Corona och idrott: Här är de vanligaste frågorna och svaren på dessa

måndag, mars 15th, 2021

Foto: Lennart Månsson/Bildbyrån

Det finns många frågor inom idrottsrörelsen som ofta återkommer när vi pratar om pandemin. Vi har samlat ett gäng av dessa och bad en distriktsidrottschef och en förbundsjurist besvara dessa frågor.

Ifall du föredrar att ta del av vanliga frågor och svar i textform rekommenderar vi er till denna sida.

I videon nämns också följande sidor. Läs mer om:

I videon ser du Rickard Strandberg från RF-SISU Småland samt Johan Karlsson från Riksidrottsförbundet.

Professorn: ”Har vi glömt varför människor idrottar?”

måndag, mars 15th, 2021

Foto: Håkan Röjder/Malmö Universitet

Susanna Hedenborg är professor i idrottsvetenskap på Malmö Universitet. I ett samtal med Mats Glemne berättar hon om den studie som hon och hennes kollegor gjort senaste åren och handlar om pandemins påverkan på idrotts-Sverige.

Hon pratar bland annat om att idrotten riskerar att tappa både aktiva, men även ideella ledare och ställer sig frågan ”hur ska föreningarna ställa om när pandemin är över?”. Hon lyfter också ett varningens finger för att vi börjar glömma bort varför människor egentligen idrottar. Det är väl egentligen för att utföra den faktiska idrotter, inga alternativa motionsformer i en annan miljö.

Se hela intervjun nedan och läs mer om forskningsprojektet HÄR.

Pandemins fortsatta påverkan på idrotts-Sverige

måndag, mars 15th, 2021

Foto: Marcel Engelbrecht/Bildbyrån

Vi har i tidigare blogginlägg belyst hur Coronapandemin påverkar idrotts- och motionsverksamheten och vi gör nu ett försök att uppdatera läget. Inte minst för att pandemin fortsätter att starkt påverka idrotten på olika nivåer. Som om en del i uppdateringen finns en intervju med professor Susanna Hedenborg vid Malmö universitet som varit en av de ansvariga för en omfattande studie som heter Idrotten och friluftslivet under coronapandemin. 

Det är en varierad bild som framkommer kring hur pandemin har påverkat idrotten och det beror på ett flertal olika omständigheter. På elitnivå har mycket verksamhet skjutits fram, medan andra delar har genomförts utan publik. Detta agerande har förstås inneburit ett hårt ekonomiskt slag, inte minst för de stora publiksporterna i framförallt flera lagbollspel. Men det gäller även andra publikstarka idrotter som tvingats att stänga ner sin verksamhet. Det innebär stora ekonomiska tapp i form av exempelvis uteblivna match- och tävlingsintäkter, minskat sponsorintresse och inskränkt medial bevakning. Samtidigt har det inom flera idrotter skett en innovativ digital utveckling av tävlingsverksamheten som kan ge intressanta lärdomar även efter att pandemin är över.

Studier visar också, i nära koppling till elit- och tävlingsidrotten, att supportrar är påverkade på olika sätt. Ett flertal uttalar att de känner en tomhet för att ha missat möjligheten att uppleva matcher och tävlingar live, man saknar den helhetsupplevelse som det innebär att åka på evenemang med andra supportrar. Samtidigt finns det supportrar som anger att de har haft möjlighet att utöva mer idrott själva och ägna sig mer åt umgänge med familjen. Så det är delvis en splittrad bild.

På barn-, ungdoms- och breddsidan har det också varierat mycket. En del idrotter har ställt in helt, främst inomhusidrotter med närkontakt, medan andra har pågått ungefär som vanligt men med gängse restriktioner. Begränsningarna har varit mer frekventa när det gäller tävlingsverksamheten i jämförelse med träningen, och slagit olika för skiftande åldersgrupper. I synnerhet i åldersgruppen 16–20 år har det varit många som drabbats av att deras idrottsaktiviteter ställts in helt.

Som ett resultat av begränsningarna som satts i verket har idrotts- och motionsutövandet minskat mest bland de yngre. Ungdomar verkar ha haft svårare än vuxna att finna alternativa rörelseaktiviteter när både skolans och delvis föreningars idrottsverksamhet har inskränkts. När det gäller vuxna så verkar det generellt inte ha blivit mindre träning och motion, men det sker delvis på andra sätt. Man går mindre till gymmet, men tar istället mer promenader, löprundor och cykelturer. En förklaring kan vara motiven som man har för sitt idrotts- och motionsutövande. Om det mer inriktar sig på hälsa och välbefinnande har det varit större möjligheter att finna alternativ. Om drivkrafterna istället mer handlar om prestationsutveckling och utmaningen kring tävling och resultat har det varit svårt att tillgodose detta under de rådande omständigheterna.

Här finns givetvis en oro för de långsiktiga konsekvenserna såväl för engagemanget i idrottsföreningar som för de hälsomässiga aspekterna. Det finns en farhåga att medlemsantalet kommer att minska, och det skulle i så fall spä på den nedåtgående trend som funnits ett antal år. I sammanhanget påpekas risken att det kan bli ännu större skillnader när det gäller idrotts- och motionsutövande utifrån socioekonomiska parametrar. Alltså att de som har goda ekonomiska och sociala möjligheter gynnas i den rådande situationen. I så fall kan det få trista följder för folkhälsan framåt där den ojämlikhet som finns i dag kan förstärkas. Här gäller det att vara vaksam och se vad som behöver göras på olika nivåer – allt från statsmakternas beslut till insatser i det konkreta föreningslivet.

Men samtidigt konstateras att utomhusidrotter och fysisk träning i utomhusmiljöer har expanderat under pandemin. Överhuvudtaget har det rörliga friluftslivet ökat, i synnerhet i naturområden som finns belägna i närheten av där människor bor. Det ligger i sakens natur men det det går stick i stäv med den utveckling som vi sett på senare år som ibland betecknas som ”inomhusfiering”, dvs. att traditionella utomhusidrotter flyttar allt mer inomhus. Nu ser vi istället goda exempel på inomhusidrotter som flyttar sina aktiviteter utomhus. Frågan är vad detta kommer att få för långsiktiga effekter? Denna ”utomhusfiering” har dock inte varit lika enkel att förverkliga i samma omfattning över hela landet då det i södra delen av vårt land funnits bättre möjligheter att tidigare rent årtidsmässigt förlägga aktiviteter utomhus. Men det är även andra faktorer som bidrar till ökningen av utomhusaktiviteter som handlar om inskränkningar i vårt resande, vilket i sin tur innebär att vi aktiverar oss mer på hemmaplan, och att fler har haft möjlighet att vara flexibla i sitt arbete när det blivit mer jobb hemifrån.

Så det går att utläsa både risker, möjligheter och utmaningar under den rådande pandemin och den tid som kommer efter. Vi hoppas att vi ”ser ljuset i tunneln” och inom kort successivt kan börja återgå till en mer normal situation för både den idrottsliga verksamheten som för samhället i stort.

Källor

Forskaren och dietisten om ätstörningar och energibrist inom idrotten

fredag, februari 12th, 2021

Anna Melin har under många år jobbat med och forskat kring relativ energibrist hos idrottare. Hon är legitimerad dietist, klinisk näringsfysiolog och arbetar som docent på Linnéuniversitetet. I en intervju med Mats Glemne berättar hon om vetenskapens syn på problemet och hon tipsar också om vad föreningsledare kan och ska göra ifall man misstänker ätstörningar hos de aktiva.

Hon pratar också om att det är viktigt att ta reda på vart man ska vända sig ifall man har misstanke om ätstörningar. Rekommendationen från 1177 är att Kontakta barn- och ungdomspsykiatrin, bupen ungdomsmottagning, elevhälsan eller en vårdcentral. En rekommendation kan också vara att kolla in Frisk och Fri, riksföreningen mot ätstörningar

Anna har även bidragit med en text till denna blogg. Läs den HÄR.

VIDEO: ”Säker och Trygg gör idrottandet på planen och i hallen bättre”

fredag, januari 15th, 2021

Säker och Trygg förening är ett utbildnings- och utvecklingsarbete som pågår i lite olika former i flera kommuner i Småland. En kommun som nyligen tagit ett nytag kring Säker och Trygg är Växjö kommun. Vi tog en pratstund med Emeli Sjöberg och Jacob Gustafsson från föreningsservice på Växjö kommun om hur deras syn på Säker och Trygg är.

Ljungbyholm GOIF ser många positiva effekter av Säker och Trygg

fredag, januari 15th, 2021

Ljungbyholms GOIF har Kalmar kommuns Säker och Trygg-certifiering en hel del att tacka. Arbetet efter certifieringsmaterialet har under de senaste snart 15 åren hjälpt föreningen mycket. Det berättar ordförande Janne Martinsson när jag når honom på telefon en solig eftermiddag i januari.

– Den 1:a januari blev jag pensionär, så nu har jag mycket tid att lägga på föreningen. Jag går och skrotar och sorterar i klubbstugan, det är bara att slå en signal när det passar!, hälsar en glad man vid namn Janne Martinsson när jag ringer honom tidigare i veckan.

Janne är ordförande i Ljungbyholms GOIF, en förening som han själv beskriver som ”på pappret är vi en idrottsförening, men som också fungerar som samhällsförening eftersom vi saknar byalag”. Föreningen är verksam inom fotboll och innebandy, men gör också många sociala aktiviteter och har en nystartad skateboardsektion i uppstartsfas.

Anledningen till att jag ringer Janne är att han representerar en förening som varit med i Kalmar kommuns Säker och Trygg-arbete.

– Vi har varit med sedan starten, vi har varit en certifierad Säker och Trygg förening sedan 2007-2008 där någon gång. Det finns många anledningar för oss att vara med, men det viktigaste är att man får hjälp att få en struktur på det arbete vi bedriver i föreningen. När vi gick med ledde det till att vi började skriva på ett dokument vi kallar för ”Röda tråden”, där alla Säker och Trygg-delarna ligger tillsammans med mycket annat, berättar Janne.

Men att få ordning och reda på dokument är inte den enda fördelen.

– Det är ju såklart bra för vårt varumärke också. Vi kan säga till medlemmar, föräldrar och sponsorer att vi är en Säker och Trygg förening. Det skänker en trygghet till hela föreningens bild. Att vi är ”Säkra och Trygga” ligger med i all kommunikation vi har, från utskick till vår hemsida.

Men nu har ni er röda tråd där ni bockar av stora delar av certifieringen. Är det inte bara för er föreningen att sitta av nödvändiga möten och visa upp dokumentet för att bli certifierade?

– Så enkelt är det inte. Vi måste hela tiden kommunicera mot våra medlemmar om vårt arbete och det dyker ständigt upp nya utmaningar. Vi går alltid igenom handlingarna tillsammans med kultur och fritid i Kalmar kommun, och vi pratar också om vilka utmaningar vi har just detta år. Framöver kommer vi exempelvis jobba ännu mer med förankringen ut i föreningen och för att inte korvstoppa med information så portionerar vi ut Säker och Trygg-delar i det nyhetsbrev vi skickar ut med jämna mellanrum.

Tror du ni hade gjort detta arbete med strukturen och röda tråden utan Säker och Trygg?

– Jag tror vi hade gjort delar av det oavsett. Exempelvis hade vi nog haft antimobbing- och drogpolicys oavsett. Men att vi jobbar med många andra delar, typ som trafik- och brandsäkerhet har vi Säker och Trygg att tacka.

När jag pratar med Janne känns mycket självklart och ganska problemfritt. Men inte heller Ljungbyholms GOIF är ett självspelande piano (det är generellt sätt rätt få föreningar som är det…).

– Det finns såklart en stor risk att det blir papper i en pärm, det är den stora utmaningen. Det gäller att ta upp Säker och Trygg med framförallt föräldrar. Det gäller att vi kommunicerar mycket med föräldrarna och det kommer nya föräldrar hela tiden. Så det är inte helt lätt. Sedan brukar vi jobba med implementeringen internt. Vi tar hjälp av RF-SISU och åker varje år iväg med ledare och styrelse för att titta över Säker och Trygg-arbetet och för att eventuellt korrigera vissa skrivningar och arbetssätt. Vi måste hela tiden vara aktuella såklart.

Det sistnämnda beskriver väl rätt bra hur föreningsverksamhet behöver fungera. Det går att standardisera mycket, men slutar man vara på tårna och slutar man tänka kritiskt så stannar utvecklingen. Ljungbyholms GOIF har fått en hjälp på traven av Säker och Trygg i Kalmar kommun och går varje år vinnande ur arbetet.

Läs mer om Säker och Trygg här.