Aktiv

Idrottare eller influencer – hur kan idrotten tänka?

fredag, november 13th, 2020

Foto: Bildbyrån

De senaste decenniets digitalisering och tekniska utveckling sammanflätas allt mer med samhällets olika delar och berör oss alla i någon utsträckning. Idag lever många av oss ett uppkopplat liv där internet och sociala medier spelar en central roll, men frågan är hur idrotten och dess utövares relation till sociala medier ser ut? Tidigare styrde de traditionella medierna bilden av idrottare och idrottsföreningar, men nu har var och en större möjligheter att påverka hur man själv framställs.

Denna text är relaterad till en uppsats som vi har gjort och som har namnet Idrottare eller Influencer. Studien bygger på nio intervjuer med individuella idrottare, där vi undersökte deras användning av Instagram. Valet föll på just Instagram eftersom det i dagsläget är en av de viktigaste plattformarna för digital marknadsföring och en av medieplattformarna som växer allra mest. Trots att studien är riktad mot individuella elitidrottare tror vi att delar av resultatet även kan tillämpas på idrottsföreningar. Vi ger därför några avslutande generella slutsatser.

Resultat från studien

Hur ser idrottarnas användande av Instagram ut?

Att ha ett starkt personligt varumärke och många följare gav idrottaren större möjligheter att få sponsorer och samarbetspartners. Ett ökat antal sponsorer var i sin tur en hjälp i deras idrottsutövande på olika plan, inte minst ekonomiskt. Instagram användes som en del i deras jobb som elitidrottare och de hade strategier för att öka sitt följarantal och därmed bli mer attraktiva för sponsorer och samarbetspartners. Användandet av Instagram var därför vanligt förekommande i syfte att visa den önskade bilden av sig själv.

Hur vill idrottarna framställas på Instagram?

Hur bygger då idrottaren sitt personliga varumärke? Samtliga intervjuade idrottare strävade efter att framställas på ett positivt sätt. Genom att lägga ut tränings- och tävlingsbilder visade de att de var hängivna till sin idrott. Några delade ett mer personligt innehåll där de ville lyfta fram sin vardag och visa privatpersonen bakom idrottaren. Gemensamt för samtliga var att innehållet var väl genomtänkt då de eftersträvade stärka det egna varumärket. Att framstå som en god förebild och vara en ambassadör för sin idrott var därför en självklarhet.

Hur påverkas idrottarna av sociala medier?

Studien visade att idrottarna påverkades av sociala medier beroende på hur mycket energi och tid de la på plattformen. Det fanns en stor medvetenhet om hur deras följare uppfattade dem, vilket i sin tur gjorde att de agerade på olika sätt. De ville upprätthålla en god kontakt med sina följare, och vissa läste och svarade på alla kommentar som skrevs medan andra var måna om att lägga ut rätt bilder. Användandet av sociala medier upplevdes som mer eller mindre krävande, men det uttrycktes överlag att det var angeläget.

Sociala medier i idrottsföreningar

Hur kan då denna kunskap var användbar för en idrottsförening? Sociala medier är kanske det enklaste sättet att synas på och det är förhållandevis lätt att använda. Samtidigt är det väldigt många som använder sig av sociala medier som exempelvis idrottare, föreningar, politiker, influensers m.fl. Alltså är det tusentals andra som slåss om just den uppmärksamhet som du och din förening vill ha.

För det första visade studien vikten av att rikta innehållet så att det blir tydligt. Att verkligen tänka igenom hur föreningen vill framställas. Lite som det låter, att lägga ut sådant innehåll som stärker den bild föreningen vill att andra ska ha av den.

För det andra, att lägga ut bilder och filmer frekvent är en enkel strategi, vilket kan bidra till ökad trafik och aktivitet på din profil. Beroende på hur ofta någon är inne på föreningens profil desto troligare är det att innehållet dyker upp i användarens egna flöde.

För det tredje så har föreningen själv makten att styra sitt innehåll och förknippas med rätt värden. En förening som vill framstå som öppen och välkomnande kan exempelvis lägga ut bilder som visar stark gemenskap. Helt enkelt – olika bilder ger olika värden.

Avslutningsvis kan sociala medier vara ett viktigt verktyg för den som vill skapa aktivitet kring sin förening, men också för de som vill locka sponsorer eller öka sin biljettförsäljning. Sociala medier kan användas för att stärka föreningen, men varumärket kan också skadas om det görs på fel sätt. De senaste åren konsumeras mer idrott och annan media digitalt. Den pågående pandemin har dessutom öppnat upp för ytterligare digital konsumtion genom att erbjuda publiken livesändningar direkt i mobilen från appar såsom exempelvis Min fotboll och Svensk innebandys app.

I dessa prövande tider då publik fortsatt hålls utanför arenor behöver föreningar hålla idrotten tillgänglig genom att synas på sociala medier. Det är viktigt att se det som en möjlighet till nya vägar, vilket i längden kan utveckla idrotten. Syns man inte, finns man inte.

 

Skrivet av: Adam Carlsson & Simon Åkesson

Vill ni ta del av uppsatsen Idrottare eller influencer i sin helhet finns den HÄR.

VIDEO: ”Det fina med styrketräning? Det är en så potent träningsform!”

tisdag, september 15th, 2020

Bör egentligen barn och ungdomar styrketräna? Hade du frågat gemene idrottsledare för 10-15 år sedan hade nog svaret blivit ”nej, det är skadligt”. Idag vet vi mer. I en videointervju med en av Sveriges ledande forskare på området – Jesper Augustsson – diskuterar vi styrketräning för barn och ungdomar.

Hur mycket bör man styrketräna? Är det direkt på skivstången som gäller och hur kan ledare tänka när det kommer till att kombinera ordinarie idrott med styrketräning? Dessa är några av frågorna vi diskuterar i videointervjun med Jesper. Jesper betonar också att styrketräning passar allra bäst som komplement till någon annan aktivitet, detta eftersom det är en så ”potent träningsform”.

Jesper har även en egen YouTube-kanal där han fördjupar sig i dessa frågor. Du når den HÄR.

Jesper Augustsson jobbar som docent på Linnéuniversitetet i Kalmar. Han är också sjukgymnast och har ett stort intresse i styrketräning.

Vill du läsa mer om den studie som Tonkonogi publicerade för RF 2009 finns den här.

 

Styrketräning för barn och unga – vad gäller idag?

fredag, september 11th, 2020

Foto: Jonas Ljungdahl/Bildbyrån

Om barn och unga ska träna styrketräning har länge varit en omdiskuterad fråga. Från att nästan ha varit ett tabubelagt område, där risker med skador och till och med problem med normal längdtillväxt har lyfts fram, är tonen en annan idag. Nu visar aktuell forskning mer på det motsatta, det vill säga det är ofarligt och istället positivt för såväl barns och ungas hälsa som deras utveckling.

Det finns olika studier som tydliggör att det kan vara av vikt för både den fysiska och psykiska hälsan att träna styrketräning. Därigenom har det förstås positiva effekter på den idrottsliga prestationen. Olika delar som lyfts fram är bland annat betydelsen för en god motorik och för att minska på skaderisken. Men även kopplingar till en aktiv livsstil rent generellt och positiva psykiska effekter som stärkt självkänsla och självförtroende finns.

Det är dock viktigt att påpeka att styrketräningen ska bedrivas på ett sätt som är anpassat för barn och unga. Det kan innebära allt från att det ska vara rimliga belastningar, som inte handlar om maximala påfrestningar, till att träningen utövas på ett lekfullt och varierat sätt. Hänsyn ska tas till rådande styrkenivå och den motoriska samt tekniska förmågan. Just att lära sig en god teknik i unga år bidrar till att barn och unga kan träna på ett säkert och effektivt sätt.

Mer information om den rådande synen på styrketräning för barn och unga, och vad det kan innebära för bland annat deras idrottsliga utveckling, finns i en artikel som har skrivits av en av landets största experter – Michail Tonkonogi – och som är publicerad på Idrottsforskning.se. I artikeln finns också tips på hur rolig och tillförlitlig styrketräning för barn och unga kan läggas upp och utföras. Du når artikeln genom att klicka här.

Källa

Ovanstående introduktion är baserad på Tonkonogis artikel ”Det viktigaste du behöver veta om styrketräning för barn”. (2020).
Centrum för idrottsforskning. https://www.idrottsforskning.se/det-viktigaste-du-behover-veta-om-styrketraning-for-barn/ (hämtad 2020-09-05)

Att fortsätta träna i Corona-tider!

fredag, maj 15th, 2020

Foto: Mattias Hangst/Bildbyrån

Som alla är mycket medvetna om har Coronapandemin på mycket kort tid i grunden förändrat förutsättningarna för såväl många arbetsplatser och föreningar som för enskilda personer. Den sätter spår i vår vardag och begränsar våra möjligheter att ”leva som vanligt”. En del i detta sammanhang är förändrade förutsättningar när det gäller att röra på oss, att träna.

Den rådande situationen kan å ena sidan innebära att de träningsaktiviteter som man vanligtvis sysslar med begränsas eller stängs ner. Men å andra sidan kan det leda till att man upptäcker och provar andra aktiviteter för att hålla igång. Vi ser också att idrottsföreningar är kreativa och tar initiativ till nya eller förändrade aktiviteter. Vid intresse kan du ta del av vad några föreningar i Småland gör via RF-SISU Smålands nyhetssida. På den klickbara länken här intill finns det exempel på fyra olika föreningar runt om i Småland som alla ställt om på sina unika vis.

När träningsförutsättningarna förändras är det viktigt att kunna hålla motivationen. Motivation är en drivkraft som exempelvis får oss att träna. Men när villkoren blir annorlunda – när kanske träningslokalen stänger, vi blir mer hemma och de sociala kontakterna begränsas – då sätts motivationen på prov.

Karin Weman Josefsson, som är verksam vid Högskolan i Halmstad, är expert på motivationspsykologi. Hon har medverkat i en artikel om hur man håller träningsmotivationen uppe under kristider som du når om du klickar här. Ta gärna del av denna. Inslaget har publicerats på Idrottsforskning.se, som är en webbaserad tidning för den som är intresserad av idrott, hälsa och träning och som görs av Centrum för idrottsforskning. Karin Weman Josefsson har också gjort en kortare film där hon ger fem tips för hållbar motivation till motion.