Centrum för idrottsutveckling

Välkommen till vår nyhetssida - en plats för intressanta reportage och spridning av aktuell kunskap

Idrotten och skolan – tillsammans för ökad rörelse

2023-10-13

Foto: Daniel Eriksson / BILDBYRÅN

I de kommande två nyhetsbreven i Centrum för idrottsutveckling – oktober och november månad – sätter vi fokus på ökad rörelse genom möjligheterna och kraften som finns via samverkan mellan idrottsrörelsen och skolan. I oktober månad belyser vi framför allt den så kallade Rörelsesatsningen i skolan och i november månad riktar vi blicken mot Svenska Skolidrottsförbundet och vad de kan bidra med.

Det har under många år funnits ett samarbete mellan skolors och föreningars idrottsliga verksamhet. Det har inte bara varit ett samarbete vid särskilda tillfällen utan ett av Riksidrottsförbundets alla idrottsförbund är Svenska Skolidrottsförbundet. Skolidrottsförbundets verksamhet över tid visar även på den utveckling som skett rent generellt när det gäller samverkan mellan idrotten och skolorna. Vi ska därför inleda med att titta till historien.

Under stora delar av 1900-talet (Svenska Skolidrottsförbundet bildades 1915) var tävling den dominerande verksamheten. Föreningslivet var inte lika utbrett och det var i stället vanligt att man tävlade för sin skola. Kända tävlingar var Skolungdomens, som senare bytte namn till Skol-SM, och ett stort utbud av distriktstävlingar i form av Skol-DM. Under 1970-talet inleddes diskussioner om dessa tävlingars ”vara eller inte vara”, bland annat beroende på att antalet tävlingstillfällen för ungdomar via sina idrottsföreningar ökade kraftigt.

Successivt blev det under 1900-talets senare del därför ett annat fokus och då på breddverksamhet och utbildning. På utbildningssidan genomfördes många idrottsledarkurser för unga – både för att fungera som aktivitetsledare och för mer administrativa uppdrag. Det var en viktig insats för att öka ungdomars inflytande. Men breddverksamheten har efter hand blivit en större del av såväl skolidrottsförbundets verksamhet som samverkan i allmänhet mellan skolor och idrottsföreningar. Under senare år har samarbetet utvecklats ytterligare och ett väsentligt bidrag har varit ett ekonomisk stöd från statsmakterna till en insats som benämns Rörelsesatsning i skolan.

Orsaken till rörelsesatsningen är att det å ena sidan finns god kunskap om sambandet mellan fysisk aktivitet och såväl fysisk som psykisk hälsa. Detta samtidigt som det å andra sidan finns många barn och unga som inte når de rekommenderade nivåerna av daglig fysisk aktivitet. Det innebär att det ur ett folkhälsoperspektiv är väsentligt att aktivera de som är minst fysiskt aktiva. Det finns också tydliga socioekonomiska skillnader kring vilka som är aktiva – ju bättre sociala och ekonomiska förutsättningar desto mera aktiv. För att nå långsiktiga resultat behöver insatser göras på olika nivåer, men inte minst i de miljöer där barn och unga finns. Givet detta är skolan en viktig aktör, en plats där ”alla finns”. I kombination med idrotten kan även fritiden involveras.

Rörelsesatsning i skolan är alltså ett regeringsuppdrag som påbörjades 2018 med syftet att ge de minst aktiva barnen, framför allt från idrottssvaga områden, möjlighet till mer rörelse och idrott under skoldagen. Satsningen handlar också om att bygga broar mellan barnen, skolan och idrottsrörelsen. Från och med 2021 har rörelsesatsningen blivit en integrerad av Riksidrottsförbundets ordinarie verksamhet och uppdraget är förlängt till 2025. Målen är att till och med 2025 ha nått minst 50 procent av landets skolor (F–6) och att 75 procent av dessa skolor ska ha inlett samverkan med idrottsföreningar.

Under 2022 deltog cirka 1 160 skolor i över 200 kommuner i Rörelsesatsning i skolan. I en nyligen genomförd undersökning framkommer att 85 % av de engagerade idrottsföreningarna tycker att skolsamverkan har ökat deras kunskap om inkludering av nya målgrupper. Nästan lika många (77 %) upplever även att det har bidragit till att få nya medlemmar och nästan hälften (44 %) anser att samarbetet med skolan har medverkat till att verkligen nå nya målgrupper i föreningen. Nycklar för ett lyckat resultat är god dialog mellan skola och förening, ett gemensamt syfte med samverkan samt att man har tydliga förväntningar på varandra.

Intressant att notera är att mycket av den kunskap som genererats nu finns i en webb som riktar sig mot kommuner, skolor, idrottsföreningar och vårdnadshavare. I nyhetsbrevet ges ett flertal exempel på goda insatser och du når kunskapsportalen med stöd och material för rörelsesatsning i skolan HÄR.

Ta också del av vår intervju med projektledaren för Rörelsesatsning i skolan från Småland, samt flertalet goda exempel på hur idrotter kan jobba i skolmiljö.

Källor

 

VIDEO: Projektledaren om Rörelsesatsning i skolan

I detta samtal för Centrum för idrottsutvecklings nyhetsbrev oktober 2023 så pratar Cecilia Wilhelmsson om Rörelsesatsning i skolan, en satsning som initierades 2017 efter att regeringen skjutit till extra medel. ”Cilla” berättar om bakgrunden till det och hur både skolor och föreningar kan göra för att skapa verksamhet ute i skolmiljön. Vi kommer även kort in på Smålandsmodellen, där Linnéuniversitetet är involverat via en 7,5 HP-kurs.

Idrotten i skolan – goda exempel på framgångsrik samverkan!

RF-SISU Småland besökte Norrgårdsskolan i Vetlanda. I detta exempel får vi ett exempel på hur anställd personal på skolan har extra fokus på rörelse för barnen.

Riktar vi istället blicken mot de olika specialidrottsförbunden så har nästan alla gjort anpassningar av sina mer ordinarie tränings- och tävlingsverksamheter för att bättre fungera i en skolmiljö. På RF:s hemsida för satsningen finns alla idrotter summerade, men här nedan kommer ett axplock!

Nattfotboll – idrottsaktivitet för inkludering

2023-05-15

Foto: Daniel Nilsson/Bildbyrån

CIU:s nyhetsbrev belyser under både april och maj månad idrottens viktiga arbete för att motverka segregation och verka för inkludering. I april månads nummer gjordes ett försök att ge en helhetsbild av den rådande situationen samt vilka utmaningar och lärdomar som finns. Detta nummer riktar sig däremot gentemot ett konkret exempel på arbete för inkludering och för att minska utanförskap – nämligen det som ofta benämns som Nattfotboll eller Midnattsfotboll.

Vad är Nattfotboll?

Nattfotboll är en organiserad form av spontan inomhusfotboll som vanligtvis bedrivs på fredags- eller lördagskvällar. Det behöver inte vara just fotboll även om det förekommer mest, det kan till exempel även vara basket. Tidsspannet är oftast på cirka 2-3 timmar någon gång mellan kl. 19:00-24:00. Nattfotbollen riktar sig till unga mestadels i åldrarna 12 till 25 år, men det finns även yngre och äldre utövare som medverkar. Dessutom är målgruppen ofta ungdomar som bor i områden som har föreningsidrottsliga- och socioekonomiska utmaningar. Syftet är såväl på ett mer övergripande plan att motverka utanförskap och bidra till inkludering som att mera konkret erbjuda en meningsfull sysselsättning och gemenskap på en trygg mötesplats.

Nattfotbollen finns numera på många ställen runt om i landet och kan arrangeras på olika sätt beroende på de lokala förutsättningarna. Verksamheten leds ofta av en lokal idrottsförening som bidrar med ledare som håller i aktiviteterna. I de flesta fall är det en förutsättning med stöd och samverkan med andra aktörer. Det kan handla om att berörd kommun bistår med subventionerad lokal och ekonomiskt stöd. Men det kan även finnas stöd från lokala sponsorer. Vidare kan Nattfotbollen inkludera en annan form av samverkan och då i form av polisen, socialtjänstens fältgrupper eller andra aktörer som arbetar med trygghetsskapande verksamhet.

Intressant att uppmärksamma är att ”konceptet” Nattfotboll i många fall har stöd av stiftelsen Goodsport. Stiftelsen Goodsport är partipolitiskt obunden och icke-vinstdrivande och stödjer verksamheterna bland annat genom sponsoravtal med företag, utbildningsinslag och hjälp med ansökningar samt uppföljningar. När det gäller utbildningar tillhandahålls ett material, Machofabriken, som kastar ljus på normer kring maskulinitet och dess koppling till våld. Goodsport själva uttalar att deras roll i Nattfotbollen är att sprida, utveckla och kvalitetssäkra verksamheten. Det är värt att notera att det inte finns något som hindrar att exempelvis en kommun eller förening arrangerar Nattfotboll utan samverkan med Goodsport.

Två regionala exempel

För att ytterligare få klarhet i vad Nattfotboll kan handla delges här, bland annat genom filminslag, två av många regionala exempel i Småland – IFK Värnamo och Östers IF.

IFK Värnamo

IFK Värnamo startade år 2021 Nattfotboll i centralorten Värnamo. Verksamheten äger rum på fredagar kl. 22:00-24:00 och riktar sig till ungdomar i åldrarna 13-18 år. Under år 2022 utvecklade föreningen Nattfotbollen och drog i gång en motsvarande verksamhet i Rydaholm. Initiativtagare är den kände fotbollsspelaren Alhassan ”Crespo” Kamara. Vi har träffat Crespo för att prata mer om Värnamos utmaningar och tankar.

 

Foto: Axel Boberg / BILDBYRÅN

IFK Värnamo vill finnas i flera orter – se intervjun med Crespo Kamara här!

 

Östers IF

Sedan 2015 har Östers IF arrangerat Nattfotboll i Tipshallen i Växjö under vinterhalvåret. Satsningen ligger under föreningens arbete med olika samhällsinsatser – ”Öster i samhället”. Föreningen uttalar att syftet är att presentera idrott och rörelse och bidra till att få upp ett intresse för att röra på sig. En annan viktig sida är att främja gemenskap, inkludering och trygghet för unga med olika etniska bakgrunder. Under sommarhalvåret fortsätter verksamhet i form av så kallad Kvartersfotboll på en fotbollsarena i en stadsdel.

Foto: Mats Glemne

Östers arbete med nattfotboll blir bara större och större – läs mer här!

Några reflektioner

En välfungerande verksamhet med Nattfotboll fyller förstås viktiga behov – det kan bidra till en meningsfull fritidsaktivitet, verka brottsförebyggande och erbjuda idrottslig verksamhet för en målgrupp som ofta har begränsad tillgång till idrott. Eventuellt kan det också utgöra en brygga till de lokala föreningarnas övriga verksamhet.

Men forskare som har studerat verksamheten uttalar att det gäller att ha rimliga förväntningar – det är inte lösningen på ett samhällsproblem. Segregation och ojämlikhet har ökat i vårt samhälle och visar sig på olika sätt som bostadssegregation, ekonomisk fattigdom och arbetslöshet. I förlängningen påverkar det också möjligheterna till deltagande i idrott. Det påpekas att ett socialt arbete som fokuserar på områdes- eller individnivå inte att i grunden klarar av att förändra de villkor som skapar segregation. Man skulle till och med kunna se en verksamhet som Nattfotboll som ett tecken på ojämlikhet – alltså att det på ett sätt är beklagligt att aktiviteten behövs.

Men det går som sagt inte att bortse från den potential som Nattfotbollen har. Deltagare lyfter i uppföljningar som gjorts betydelsen av alla de möten som görs. Det kan skapas relationer mellan ungdomar från liknande områden och med olika språk och bakgrunder. Även om det oftast inte handlar om möten med ungdomar med svensk bakgrund bidrar Nattfotbollen till viktig integration och gemenskap, och då vanligtvis med andra unga som har liknande livsvillkor. En annan kraft som lyfts fram är de ledarssatsningar som görs genom utbildningar, mentorsprogram med mera. Förutom att det ger möjligheter för ledarna själva kan ledarna utgöra viktiga förebilder för deltagande ungdomar.

Framgångsfaktorer

I april månads nyhetsbrev kastades ljus på några generella framgångsfaktorer för lyckad inkluderingsverksamhet, och dessa har förstås även bäring på Nattfotbollen. Det handlar om lokalkännedom/områdeskapital, dvs. att både ha en insikt för hur levnadsvillkor påverkar arbetet med inkludering och att ha en god bild kring människors villkor och förutsättningar i de stadsdelar/orter som deltagarna kommer ifrån.

Vidare betonades långsiktighet. Det är av vikt att idrottsföreningarna kan arbeta långsiktigt så det inte blir temporära satsningar som är beroende av tillfällig finansiering. Kopplat till långsiktighet finns också betydelsen av att verksamheten är väl förankrad i den arrangerade föreningen och inte enbart ses som en ”sidoverksamhet”. Att ha en inkluderingssatsning som är mer eller mindre bortkopplad från föreningens övriga aktiviteter borgar inte för hållbarhet över tid.

I studier kring mera specifikt Nattfotboll synliggörs vad som är viktigt för att det ska bli en fungerande verksamhet. Det som betonas är vikten av såväl strategisk och organisatorisk kapacitet som förmågan att bygga goda relationer. Det innebär att det inte enbart handlar om att leda och organisera själva fotbollsaktiviteten. Ekholm & Holmlid (2018) talar om tre olika delar i verksamheten:

  1. Praktiken – alltså själva fotbollsspelet och hur aktiviteten genomförs.
  2. Programmet – detta inkluderar delar som rekrytering av ledare, fördelning av arbetet, ekonomisk hantering, rutiner för samverkan med andra aktörer och vana att söka ekonomiska medel.
  3. Förutsättningarna – handlar om de lokala förutsättningar som framför allt präglar uppstarten – exempelvis lämpliga ansvariga föreningar och politiska möjligheterna för att stödja verksamheten.

Det räcker alltså inte att själva praktiken fungerar – för långsiktig och framgångsrik verksamhet är både förutsättningar och det samlade programmet grundläggande. Därför ger författarna följande råd för en framgångsrik etablering av Nattfotboll:

  • Använd etablerade föreningar och organisationer.
  • Fördela arbetsuppgifterna internt med särskilt ansvariga för ekonomiska och organisatoriska frågor.
  • Fördela externa arbetsuppgifter mellan samverkande aktörer, där olika aktörer får bidra med det som de är bra på och engagerade i.
  • Etablera former för regelbunden kontakt och dialog med viktiga aktörer, exempelvis den kommunala förvaltningen.

 

Avslutningsvis vill vi signalera att det är en förhoppning att de lärdomar som presenterats i både april och maj månads nyhetsbrev i CIU kan stimulera till nya och angelägna insatser inom idrotten för att ytterligare bidra till att minska på segregation och utanförskap.

Källor

Blomqvist Mickelsson, Tony & Lindström, Jonas. (2022). En match utöver det vanliga: Om ett kunskapsbaserat arbetssätt i idrottssvaga områden.

  • FoU-rapport 2022. Stockholm: Riksidrottsförbundet, 2022
  • Dahlstedt, Magnus & Ekholm, David. (2019). Midnattsfotboll – ett svar eller symptom på ojämlikhet? i I medlemmarnas eller samhällets intresse? (red. Christine Dartsch, Johan R Norberg och Johan Pihlblad). Stockholm: Centrum för idrottsforskning.
  • Ekholm, David & Holmlid, Stefan. (2018). Idrott för integration – så blir satsningen hållbar. Svensk Idrottsforskning. https://www.idrottsforskning.se/idrott-for-integration-sa-blir-satsningen-hallbar/ Hämtad 23-04-10.

IFK Värnamo vill finnas i flera orter

Foto: Axel Boberg / BILDBYRÅN

All Posts

IFK Värnamo startade år 2021 Nattfotboll i centralorten Värnamo. Verksamheten äger rum på fredagar kl. 22:00-24:00 och riktar sig till ungdomar i åldrarna 13-18 år. Under år 2022 utvecklade föreningen Nattfotbollen och drog i gång en motsvarande verksamhet i Rydaholm. Initiativtagare är den kände fotbollsspelaren Alhassan ”Crespo” Kamara. Du får mer information om verksamheten och dess ambition genom att ta del av en intervju med Kamara.

En intervju med Crespo Kamara genomfördes av CIU:s David Faxå. Se den för att få fler inspel och vinklar på IFK:s satsningar.

Östers arbete med nattfotbollen blir bara större och större

Foto: Mats Glemne

Östers ”Nattfotboll” genomförs varje fredag kl. 21:00-24:00 under perioden oktober-april för ungdomar mellan 13-25 år i Växjö med omnejd. Den stora inomhusarenan Tipshallen består då av många mindre planer och deltagarna delas in, efter en gemensam samling, i olika lag som möter varandra. Vid den inledande samlingen tas värderingarna med verksamheten upp och hur vi ska vara mot varandra. Bland annat använder man materialet från Goodsports som nämndes ovan. Nattfotbollen har blivit mycket populär och lockar i snitt 300-350 ungdomar vid varje tillfälle och ett rekord slogs i februari i år med 423 deltagare.

För att arrangera denna omfattande verksamhet finns många ledare – totalt upp mot ett 50-tal. Förutom ledarutbildningar erbjuds ledarna ett mentorsprogram. Programmet innebär att ledare blir tilldelade en mentor från offentlig sektor, ideell verksamhet eller näringsliv – inte minst för att underlätta vägen in till arbetslivet. Vidare följer föreningen upp ledarnas välmående kontinuerligt via samtal både individuellt och i grupp. Dessutom finns ett nära och betydelsefullt samarbete med andra parter som kommunen, socialtjänsten, polisen, näringslivet och andra organisationer.

För att få en uppfattning om Östers Nattfotboll kan du se mer på klippen nedan (0:25-6:25 in i första videon).

Att stödja en positiv kroppsuppfattning hos barn och unga – idrottens möjligheter och skyldigheter!

2023-03-14

Foto: Petter Arvidson / BILDBYRÅN

Under senare tid har det medialt synliggjorts en del missförhållanden inom elitidrotten som bland annat handlat om psykiska övergrepp och vikthets, detta i kombination med en tystnadskultur. Det kan leda till en negativ kroppsuppfattning som i sin tur kan utveckla sig till skadliga tränings- och ätbeteenden. Frågan kring hur barn och unga ser på sin kropp förstärks också av de kroppsideal som finns såväl inom olika idrotter som rent generellt i vårt samhälle. Vi vill i detta nyhetsbrev lyfta hur vi kan arbeta med en mer positiv utgångspunkt i detta tuffa ämne!

Det är centralt att idrotten utvecklar åtgärder för att både upptäcka och hantera den problematik som kan förekomma. Dessutom behöver idrotten utveckla verktyg och arbeta förebyggande för att negativa kroppsuppfattningar inte ska slå rot i ungas föreställningsvärld/tankar om sig själva – vad de kan och hur de ser ut. Vi har lyft tangerande frågor i tidigare CIU-nyhetsbrev och då i synnerhet när det gäller området kring relativ energibrist inom idrotten. Är du intresserad av att framför allt ta del av vad man som idrottsledare ska göra om man misstänker en problematik med osunda ät- och träningsbeteenden kan du ta del av ett inslag där forskaren Anna Melin delger sina tankar – se mer här.

Men utöver detta viktiga uppdrag är det också angeläget att arbeta från en mer positiv utgångspunkt, alltså främjande, det vill säga verka för att stärka barn och unga att ha en positiv syn på sin egen kropp i de idrottsliga sammanhang som de deltar i. Det är något som bör inledas tidigt och som kan få gynnsamma följder för hälsa och välmående genom livet.

Det finns många studier kring ungas negativa kroppsuppfattning som exempelvis kan yttra sig i form av missnöje med sin kropp, ätstörningar och felaktiga sätt att träna. Men det börjar komma mer forskning om vad som bidrar till att man tycker om och är nöjd med sin kropp – något som detta nyhetsbrev fokuserar på. Carolina Lunde från Göteborgs universitet är en av dem som har studerat och skrivit en del kring detta område och merparten av nedanstående tankar är hämtade från de sammanfattande slutsatser som Lunde har delgivit.

Rent generellt finns det ett samband mellan att träna/idrotta och ha en mer positiv kroppsuppfattning, detta oavsett vilken idrott det handlar om. Det är det första vi kan konstatera. Det förklaras bland annat av att de upplevda förändringar som det ger att vara fysiskt aktivt påverkar synen på sin kropp på ett positivt sätt. Samtidigt finns det i vissa idrotter en splittrad bild på så sätt att man som aktiv har en god uppskattning av sin kropps funktion i relation till det idrotten man utövar medan det ändå inte överensstämmer med de utseendeideal som råder i samhället. Det behöver heller inte vara ett direkt motsatsförhållande mellan kroppsmissnöje och en positiv kroppsuppfattning – det är exempelvis möjligt att främja en positiv kroppsuppfattning trots att ett visst ogillande av sin kropp finns kvar.

Lunde använder två intressanta begrepp för att diskutera hur man kan se på sin kropp och hur vi bör agera för att stödja en positiv kroppsuppfattning hos barn och unga. De är embodiment (förkroppsligande) och disembodiment (okroppslig). Embodiment står för att man känner sig bekväm i sin kropp samt känner tilltro till den, vilket i sin tur borgar för att kroppen är värd omsorg. En känsla av embodiment är därför grundläggande för en positiv kroppsuppfattning. Disembodiment å andra sidan innebär att man inte riktigt identifierar sig med sin kropp och mer betraktar den utifrån. Det kan leda till att man inte lyssnar på kroppen och till och med agerar på ett för kroppen skadligt sätt. I synnerhet för flickor i ungdomsåren finns det risker att olika erfarenheter som görs utifrån de utseendeideal som råder bidrar till att förstärka negativa frågor kring ”disembodiment”.

Det är viktigt att idrotten på olika sätt förstärker delar som hör till ”embodiment” för att bidra till att barn och unga har en positiv syn på sin kropp. Carolina Lunde tydliggör fyra råd som idrotten bör ta till sig och förverkliga. Läs dessa här:

LÄNK – DE FYRA RÅDEN TILL IDROTTSLEDARE

Vi vill också uppmärksamma att Linnéuniversitetet är i startgroparna för en studie som benämns Flickor är inte små pojkar. Anna Melin leder forskningsprojektet som till en del kommer att handla om att främja välmående hos unga kvinnliga idrottare, bl.a. genom ökad förståelse och accept av den kroppsliga förändring som sker under puberteten samt hur tränare och föräldrar kan stötta. Inom ramen för uppdraget ska utvecklas 12 filmer som ska öka kunskapen om de utmaningar flickor ofta möter i tonåren när de deltar i organiserad idrott. Filmerna kommer att handla om saker som normer om kroppsideal och pubertetsutveckling, men också vad det innebär att träna mycket. De riktar sig främst till flickor i åldern 13–18 år från de fem största idrotterna (fotboll, handboll, friidrott, simning och gymnastik), men även till deras föräldrar och tränare. För mer information, LÄS MER HÄR.

 

Källor

Drakenberg, Karin. (2023). Lär dig tycka om din kropp. 1177.se. https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/behandling–hjalpmedel/behandlingar-vid-psykiska-sjukdomar-och-besvar/lar-dig-tycka-om-din-kropp/ Hämtad 23-02-26

Lunde, Carolina. (2021). Så kan idrottsrörelsen främja ungas positiva kroppsuppfattning. Svensk Idrottsforskning. https://www.idrottsforskning.se/sa-kan-idrottsrorelsen-framja-ungas-positiva-kroppsuppfattning/ Hämtad 23-01-30.

VIDEO: Forskarens tips till idrottsledarna

Anna Melin jobbar på Linnéuniversitetet som docent på institutionen för idrottsvetenskap. Denna intervju publicerades först i februari 2021 i samband med ett nyhetsbrev kopplat till relativ energibrist. Vi har valt att lyfta ut Anna Melins tips till dig som idrottsledare. Tipsen kommer från och med 11:05 in i videon. Trycker du på playknappen på videon nedan kommer du automatiskt till den delen av videon. Självfallet går det bra att ta del av hela intervjun, men notera att det handlar mer om relativ energibrist än om mars månads tema Att stödja en positiv kroppsuppfattning för barn och unga

Vi vill också uppmärksamma att Linnéuniversitetet är i startgroparna för en studie som benämns Flickor är inte små pojkar. Anna Melin leder forskningsprojektet som till en del kommer att handla om att främja välmående hos unga kvinnliga idrottare, bl.a. genom ökad förståelse och accept av den kroppsliga förändring som sker under puberteten samt hur tränare och föräldrar kan stötta. Inom ramen för uppdraget ska utvecklas 12 filmer som ska öka kunskapen om de utmaningar flickor ofta möter i tonåren när de deltar i organiserad idrott. Filmerna kommer att handla om saker som normer om kroppsideal och pubertetsutveckling, men också vad det innebär att träna mycket. De riktar sig främst till flickor i åldern 13–18 år från de fem största idrotterna (fotboll, handboll, friidrott, simning och gymnastik), men även till deras föräldrar och tränare. För mer information, LÄS MER HÄR.

Kroppsuppfattning – här är råden idrottsledare bör ta till sig

Foto: Joel Marklund / BILDBYRÅN

Detta är en fortsättning på en text. Läs del 1 här.

Det är viktigt att stödja en positiv kroppsuppfattning hos idrottande barn och unga. I en artikel på Idrottsforum.se skriver Carolina Lunde från Göteborgs universitet om följande fyra råd till idrottsledare:

Uppmuntra unga att uppskatta kroppen utifrån funktion och hälsa

Det är positivt för kroppsuppfattningen att sätta fokus på kroppens funktion, alltså allt det som går att göra med vår kropp. I idrottsliga sammanhang kan det handla om att uppmärksamma när saker fungerar, hur kroppen känns i olika situationer när det går bra och att stödja unga att sätta ord på det man upplever och känner.

 

 Uppmuntra kroppsacceptans

Det är även av vikt för en positiv kroppsuppfattning att acceptera kroppen, det vill säga oss, för vad vi är och kan samt godta de egenskaper som kroppen har – att fokusera på tillgångarna och inte ideal som är omöjliga att förverkliga. Det betyder också att man är accepterande gentemot andras kroppar. Som idrottsledare kan det innebära att tydligt visa att det finns plats för alla i verksamheten samt lägga märke till och uppmärksamma saker som aktiva är bra på, inte bristerna.

 

Skyddande filtrering av kroppsbudskap

Unga med en positiv kroppsuppfattning utmärks av en förmåga att kunna filtrera information som skyddar kroppsuppfattningen, exempelvis kan det handla om att undvika att jämföra sig med kroppsideal som inte är realistiska. Inom idrotten är det därför betydelsefullt att vara medveten om de budskap som unga aktiva möter kring hur man ska se ut och inspirera dem att vara kritiska till det som framkommer. Det kan även handla om att rekommendera de aktiva att avfölja konton i sociala medier som får dem att må dåligt.

 

Utbilda ledare och andra vuxna i frågor som rör kroppsuppfattning och den problematik som finns

Ledare, tränare, föräldrar och andra vuxna som finns med koppling till idrottslig verksamhet spelar förstås en viktig roll, det framgår bland annat ovanstående tre punkter. Det gäller allt från att tidigt identifiera och agera kring eventuella problem med kropp, mat och träning till att förmedla sunda vanor samt undvika att kommentera kroppsform och vikt. För att bli bättre, och mer samstämmiga, kring dessa många gånger svåra frågor kan det vara ändamålsenligt att arrangera utbildningar, mötesplatser etc. Det finns säkert en stor okunskap bland vuxenvärlden vad gäller vilka bilder och kroppar som unga människor möter på olika plattformar och communities som vuxna är frikopplade ifrån. Att tala med barn och unga om detta, om ideal och kroppar är säkert viktiga delar att belysa i utbildningssammanhang. RF-SISU distrikten kan vara behjälpliga med utbildningar kring dessa frågor. Kontakta ditt lokala distrikt för mer hjälp.

 

Ytterligare viktiga tankar hur man kan göra för att lära sig att tycka om sin kropp, men som inte är specifikt idrottskopplade, presenteras på 1177.se av Karin Drakenberg som är verksam på Ätstörningscentrum för barn och unga vuxna. Vill du ta del av en intressant text kan du läsa mer här:

https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/behandling–hjalpmedel/behandlingar-vid-psykiska-sjukdomar-och-besvar/lar-dig-tycka-om-din-kropp/

I texten delges bland annat tio råd hur man kan arbeta långsiktigt med sin kroppsuppfattning. De är:

  • Uppskatta kroppen för vad den kan göra och känna i stället för hur den ser ut.
  • Försök var kritisk till orealistiska skönhetsideal och hur de förmedlas i media och i sociala sammanhang.
  • Tänk efter vilka egenskaper du själv uppskattar hos andra människor.
  • Fundera aktivt på vad du uppskattar med din kropp – fokusera på att se dess tillgångar i stället för att leta fel och brister.
  • Rensa i dina sociala medier, sluta följ konton och ta bort appar om de får dig att må dåligt. Fyll ditt mediaflöde med annat innehåll än kropp, träning och kost.
  • Försök att omge dig med människor som uppskattar och intresserar sig för dig för den du är och där kropp och utseende inte är ett samtalsämne.
  • Gör saker där du känner dig bekväm och fri i din kropp, där du känner dig närvarande i både kropp och själ. Är det för dig att dansa, dyka, klättra, spela gitarr, gå i skogen, måla, spela rollspel eller kanske något helt annat?
  • Delta i träning, idrott eller annan fysisk aktivitet som inte fokuserar på kroppsform, vikt eller utseende utan hjälper dig att koppla bort den yttre blicken.
  • Engagera dig i intressen som inte alls har med kroppens utseende att göra.
  • Minska tiden framför spegeln och undvik helt att mäta eller på annat sätt kontrollera, jämföra och värdera din kropp.

Frågorna kring barn och ungas kroppsuppfattning och hur vi inom idrotten kan bidra på bästa sätt är centrala för en trygg och utvecklande idrottsmiljö. Det gäller att aktivt ingripa när problem föreligger men också arbeta både förebyggande med risker som finns och främjande med delar som bidrar till en positiv syn på sin kropp och dess möjligheter. Onekligen viktiga utmaningar!

 

Källor

Drakenberg, Karin. (2023). Lär dig tycka om din kropp. 1177.se. https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/behandling–hjalpmedel/behandlingar-vid-psykiska-sjukdomar-och-besvar/lar-dig-tycka-om-din-kropp/ Hämtad 23-02-26

Lunde, Carolina. (2021). Så kan idrottsrörelsen främja ungas positiva kroppsuppfattning. Svensk Idrottsforskning. https://www.idrottsforskning.se/sa-kan-idrottsrorelsen-framja-ungas-positiva-kroppsuppfattning/ Hämtad 23-01-30.