Centrum för idrottsutveckling

Foto: Petter Arvidson / BILDBYRÅN

Under senare tid har det medialt synliggjorts en del missförhållanden inom elitidrotten som bland annat handlat om psykiska övergrepp och vikthets, detta i kombination med en tystnadskultur. Det kan leda till en negativ kroppsuppfattning som i sin tur kan utveckla sig till skadliga tränings- och ätbeteenden. Frågan kring hur barn och unga ser på sin kropp förstärks också av de kroppsideal som finns såväl inom olika idrotter som rent generellt i vårt samhälle. Vi vill i detta nyhetsbrev lyfta hur vi kan arbeta med en mer positiv utgångspunkt i detta tuffa ämne!

Det är centralt att idrotten utvecklar åtgärder för att både upptäcka och hantera den problematik som kan förekomma. Dessutom behöver idrotten utveckla verktyg och arbeta förebyggande för att negativa kroppsuppfattningar inte ska slå rot i ungas föreställningsvärld/tankar om sig själva – vad de kan och hur de ser ut. Vi har lyft tangerande frågor i tidigare CIU-nyhetsbrev och då i synnerhet när det gäller området kring relativ energibrist inom idrotten. Är du intresserad av att framför allt ta del av vad man som idrottsledare ska göra om man misstänker en problematik med osunda ät- och träningsbeteenden kan du ta del av ett inslag där forskaren Anna Melin delger sina tankar – se mer här.

Men utöver detta viktiga uppdrag är det också angeläget att arbeta från en mer positiv utgångspunkt, alltså främjande, det vill säga verka för att stärka barn och unga att ha en positiv syn på sin egen kropp i de idrottsliga sammanhang som de deltar i. Det är något som bör inledas tidigt och som kan få gynnsamma följder för hälsa och välmående genom livet.

Det finns många studier kring ungas negativa kroppsuppfattning som exempelvis kan yttra sig i form av missnöje med sin kropp, ätstörningar och felaktiga sätt att träna. Men det börjar komma mer forskning om vad som bidrar till att man tycker om och är nöjd med sin kropp – något som detta nyhetsbrev fokuserar på. Carolina Lunde från Göteborgs universitet är en av dem som har studerat och skrivit en del kring detta område och merparten av nedanstående tankar är hämtade från de sammanfattande slutsatser som Lunde har delgivit.

Rent generellt finns det ett samband mellan att träna/idrotta och ha en mer positiv kroppsuppfattning, detta oavsett vilken idrott det handlar om. Det är det första vi kan konstatera. Det förklaras bland annat av att de upplevda förändringar som det ger att vara fysiskt aktivt påverkar synen på sin kropp på ett positivt sätt. Samtidigt finns det i vissa idrotter en splittrad bild på så sätt att man som aktiv har en god uppskattning av sin kropps funktion i relation till det idrotten man utövar medan det ändå inte överensstämmer med de utseendeideal som råder i samhället. Det behöver heller inte vara ett direkt motsatsförhållande mellan kroppsmissnöje och en positiv kroppsuppfattning – det är exempelvis möjligt att främja en positiv kroppsuppfattning trots att ett visst ogillande av sin kropp finns kvar.

Lunde använder två intressanta begrepp för att diskutera hur man kan se på sin kropp och hur vi bör agera för att stödja en positiv kroppsuppfattning hos barn och unga. De är embodiment (förkroppsligande) och disembodiment (okroppslig). Embodiment står för att man känner sig bekväm i sin kropp samt känner tilltro till den, vilket i sin tur borgar för att kroppen är värd omsorg. En känsla av embodiment är därför grundläggande för en positiv kroppsuppfattning. Disembodiment å andra sidan innebär att man inte riktigt identifierar sig med sin kropp och mer betraktar den utifrån. Det kan leda till att man inte lyssnar på kroppen och till och med agerar på ett för kroppen skadligt sätt. I synnerhet för flickor i ungdomsåren finns det risker att olika erfarenheter som görs utifrån de utseendeideal som råder bidrar till att förstärka negativa frågor kring ”disembodiment”.

Det är viktigt att idrotten på olika sätt förstärker delar som hör till ”embodiment” för att bidra till att barn och unga har en positiv syn på sin kropp. Carolina Lunde tydliggör fyra råd som idrotten bör ta till sig och förverkliga. Läs dessa här:

LÄNK – DE FYRA RÅDEN TILL IDROTTSLEDARE

Vi vill också uppmärksamma att Linnéuniversitetet är i startgroparna för en studie som benämns Flickor är inte små pojkar. Anna Melin leder forskningsprojektet som till en del kommer att handla om att främja välmående hos unga kvinnliga idrottare, bl.a. genom ökad förståelse och accept av den kroppsliga förändring som sker under puberteten samt hur tränare och föräldrar kan stötta. Inom ramen för uppdraget ska utvecklas 12 filmer som ska öka kunskapen om de utmaningar flickor ofta möter i tonåren när de deltar i organiserad idrott. Filmerna kommer att handla om saker som normer om kroppsideal och pubertetsutveckling, men också vad det innebär att träna mycket. De riktar sig främst till flickor i åldern 13–18 år från de fem största idrotterna (fotboll, handboll, friidrott, simning och gymnastik), men även till deras föräldrar och tränare. För mer information, LÄS MER HÄR.

Källor

Drakenberg, Karin. (2023). Lär dig tycka om din kropp. 1177.se. https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/behandling–hjalpmedel/behandlingar-vid-psykiska-sjukdomar-och-besvar/lar-dig-tycka-om-din-kropp/ Hämtad 23-02-26

Lunde, Carolina. (2021). Så kan idrottsrörelsen främja ungas positiva kroppsuppfattning. Svensk Idrottsforskning. https://www.idrottsforskning.se/sa-kan-idrottsrorelsen-framja-ungas-positiva-kroppsuppfattning/ Hämtad 23-01-30.

Anna Melin jobbar på Linnéuniversitetet som docent på institutionen för idrottsvetenskap. Denna intervju publicerades först i februari 2021 i samband med ett nyhetsbrev kopplat till relativ energibrist. Vi har valt att lyfta ut Anna Melins tips till dig som idrottsledare. Tipsen kommer från och med 11:05 in i videon. Trycker du på playknappen på videon nedan kommer du automatiskt till den delen av videon. Självfallet går det bra att ta del av hela intervjun, men notera att det handlar mer om relativ energibrist än om mars månads tema Att stödja en positiv kroppsuppfattning för barn och unga

Vi vill också uppmärksamma att Linnéuniversitetet är i startgroparna för en studie som benämns Flickor är inte små pojkar. Anna Melin leder forskningsprojektet som till en del kommer att handla om att främja välmående hos unga kvinnliga idrottare, bl.a. genom ökad förståelse och accept av den kroppsliga förändring som sker under puberteten samt hur tränare och föräldrar kan stötta. Inom ramen för uppdraget ska utvecklas 12 filmer som ska öka kunskapen om de utmaningar flickor ofta möter i tonåren när de deltar i organiserad idrott. Filmerna kommer att handla om saker som normer om kroppsideal och pubertetsutveckling, men också vad det innebär att träna mycket. De riktar sig främst till flickor i åldern 13–18 år från de fem största idrotterna (fotboll, handboll, friidrott, simning och gymnastik), men även till deras föräldrar och tränare. För mer information, LÄS MER HÄR.

Foto: Joel Marklund / BILDBYRÅN

Detta är en fortsättning på en text. Läs del 1 här.

Det är viktigt att stödja en positiv kroppsuppfattning hos idrottande barn och unga. I en artikel på Idrottsforum.se skriver Carolina Lunde från Göteborgs universitet om följande fyra råd till idrottsledare:

Uppmuntra unga att uppskatta kroppen utifrån funktion och hälsa

Det är positivt för kroppsuppfattningen att sätta fokus på kroppens funktion, alltså allt det som går att göra med vår kropp. I idrottsliga sammanhang kan det handla om att uppmärksamma när saker fungerar, hur kroppen känns i olika situationer när det går bra och att stödja unga att sätta ord på det man upplever och känner.

 Uppmuntra kroppsacceptans

Det är även av vikt för en positiv kroppsuppfattning att acceptera kroppen, det vill säga oss, för vad vi är och kan samt godta de egenskaper som kroppen har – att fokusera på tillgångarna och inte ideal som är omöjliga att förverkliga. Det betyder också att man är accepterande gentemot andras kroppar. Som idrottsledare kan det innebära att tydligt visa att det finns plats för alla i verksamheten samt lägga märke till och uppmärksamma saker som aktiva är bra på, inte bristerna.

Skyddande filtrering av kroppsbudskap

Unga med en positiv kroppsuppfattning utmärks av en förmåga att kunna filtrera information som skyddar kroppsuppfattningen, exempelvis kan det handla om att undvika att jämföra sig med kroppsideal som inte är realistiska. Inom idrotten är det därför betydelsefullt att vara medveten om de budskap som unga aktiva möter kring hur man ska se ut och inspirera dem att vara kritiska till det som framkommer. Det kan även handla om att rekommendera de aktiva att avfölja konton i sociala medier som får dem att må dåligt.

Utbilda ledare och andra vuxna i frågor som rör kroppsuppfattning och den problematik som finns

Ledare, tränare, föräldrar och andra vuxna som finns med koppling till idrottslig verksamhet spelar förstås en viktig roll, det framgår bland annat ovanstående tre punkter. Det gäller allt från att tidigt identifiera och agera kring eventuella problem med kropp, mat och träning till att förmedla sunda vanor samt undvika att kommentera kroppsform och vikt. För att bli bättre, och mer samstämmiga, kring dessa många gånger svåra frågor kan det vara ändamålsenligt att arrangera utbildningar, mötesplatser etc. Det finns säkert en stor okunskap bland vuxenvärlden vad gäller vilka bilder och kroppar som unga människor möter på olika plattformar och communities som vuxna är frikopplade ifrån. Att tala med barn och unga om detta, om ideal och kroppar är säkert viktiga delar att belysa i utbildningssammanhang. RF-SISU distrikten kan vara behjälpliga med utbildningar kring dessa frågor. Kontakta ditt lokala distrikt för mer hjälp.

Ytterligare viktiga tankar hur man kan göra för att lära sig att tycka om sin kropp, men som inte är specifikt idrottskopplade, presenteras på 1177.se av Karin Drakenberg som är verksam på Ätstörningscentrum för barn och unga vuxna. Vill du ta del av en intressant text kan du läsa mer här:

https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/behandling–hjalpmedel/behandlingar-vid-psykiska-sjukdomar-och-besvar/lar-dig-tycka-om-din-kropp/

I texten delges bland annat tio råd hur man kan arbeta långsiktigt med sin kroppsuppfattning. De är:

• Uppskatta kroppen för vad den kan göra och känna i stället för hur den ser ut.
• Försök var kritisk till orealistiska skönhetsideal och hur de förmedlas i media och i sociala sammanhang.
• Tänk efter vilka egenskaper du själv uppskattar hos andra människor.
• Fundera aktivt på vad du uppskattar med din kropp – fokusera på att se dess tillgångar i stället för att leta fel och brister.
• Rensa i dina sociala medier, sluta följ konton och ta bort appar om de får dig att må dåligt. Fyll ditt mediaflöde med annat innehåll än kropp, träning och kost.
• Försök att omge dig med människor som uppskattar och intresserar sig för dig för den du är och där kropp och utseende inte är ett samtalsämne.
• Gör saker där du känner dig bekväm och fri i din kropp, där du känner dig närvarande i både kropp och själ. Är det för dig att dansa, dyka, klättra, spela gitarr, gå i skogen, måla, spela rollspel eller kanske något helt annat?
• Delta i träning, idrott eller annan fysisk aktivitet som inte fokuserar på kroppsform, vikt eller utseende utan hjälper dig att koppla bort den yttre blicken.
• Engagera dig i intressen som inte alls har med kroppens utseende att göra.
• Minska tiden framför spegeln och undvik helt att mäta eller på annat sätt kontrollera, jämföra och värdera din kropp.

Frågorna kring barn och ungas kroppsuppfattning och hur vi inom idrotten kan bidra på bästa sätt är centrala för en trygg och utvecklande idrottsmiljö. Det gäller att aktivt ingripa när problem föreligger men också arbeta både förebyggande med risker som finns och främjande med delar som bidrar till en positiv syn på sin kropp och dess möjligheter. Onekligen viktiga utmaningar!

Källor

Drakenberg, Karin. (2023). Lär dig tycka om din kropp. 1177.se. https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/behandling–hjalpmedel/behandlingar-vid-psykiska-sjukdomar-och-besvar/lar-dig-tycka-om-din-kropp/ Hämtad 23-02-26

Lunde, Carolina. (2021). Så kan idrottsrörelsen främja ungas positiva kroppsuppfattning. Svensk Idrottsforskning. https://www.idrottsforskning.se/sa-kan-idrottsrorelsen-framja-ungas-positiva-kroppsuppfattning/ Hämtad 23-01-30.