Centrum för idrottsutveckling

Välkommen till vår nyhetssida - en plats för intressanta reportage och spridning av aktuell kunskap

Ny idrottskunskap från ”nybakade” studenter!

2023-06-14

Foto: Johannes Rydström/Pressbild

Juni månads nyhetsbrev har precis som förra året lite annan karaktär än ett vanligt månadsnummer med ett särskilt tema. Istället presenteras tre aktuella idrottsliga studier gjorda av studenter på Linnéuniversitetet. Studierna belyser olika områden som idrottssatsningar i socioekonomiskt utsatta områden, juniortränares vardag i ishockey och varför det är svårt att bedriva elitverksamhet i fotboll och ishockey i samma förening/stad. Studenternas undersökningar presenteras genom inspelade intervjuer både ”live” och via Zoom. Det går även bra att ta del av såväl skriftliga sammanfattningar som hela studierna.

Studenterna kommer från ett utbildningsprogram vid Linnéuniversitetet som benämns Coaching och Sport Management. Det är ett treårigt program som vänder sig till idrottsintresserade som vill utveckla sitt intresse yrkesmässigt. Det är en bred utbildning med ledarskap i fokus. Man kan säga att Coaching mer står för ett operativt ledarskap på individ- och gruppnivå (aktivitetsledare), medan Sport Management handlar om ett ledarskap på organisationsnivå (organisationsledare). Coachingdelarna riktar sig mycket mot tränarskap på olika nivåer och managementdelarna mer gentemot ledning, organisering och utveckling inom idrotts-, fritids- och evenemangsområden. Samtidigt är en tanke att programmet ska motverka en uppdelad idrottsorganisation där det finns svaga kopplingar mellan idrottsutövandet och ledningsfunktioner, utan istället se att det är viktigt att de går hand i hand med varandra.

Man kan alltså säga att Coaching och Sport Management är ett generalistprogram. Studenterna läser kurser som spänner över ett brett område – exempelvis ledning och organisering, idrottscoaching, träningslära, idrottsdidaktik (lärande i idrott), marknadsföring, entreprenörskap, ekonomistyrning och juridik – och utvecklar därigenom en bred kompetens för att leda och utveckla idrott på olika nivåer. I programmet finns också nära samverkan med olika idrottsliga verksamheter. För dig som är intresserad av mer information går det bra att gå in på DENNA LÄNK.

Mot slutet av den treåriga utbildningen skriver studenterna ett så kallat examensarbete, en kandidatuppsats. Det är ett arbete som sträcker sig över tio veckor där studenterna väljer ett område som de vill studera närmare och som preciseras i ett tydligt syfte och frågeställningar. Studenterna läser in sig på området och väljer sedan hur de bäst kan finna svar på sitt syfte samt sina frågor och gör en undersökning. Vanligt är att man gör enkäter och/eller intervjuer. När studenterna fått in sina svar så bearbetas och analyseras dessa. Här görs jämförelser med andra studier inom det valda området och teoretiska utgångspunkter. Resultat och analys följt av en egen diskussion avslutar examensarbetet.

Det är alltså tre examensarbeten från Coaching och Sport Management som utgör juni månads nyhetsbrev. Som framgått spänner studierna över ett brett område, precis som hela utbildningsprogrammet, och vi önskar intressant lyssning och läsning!

Du hittar de tre uppsatserna här:

Matchen mellan fotboll och hockey


Foto: Jesper Zerman / BILDBYRÅN

Matchen mellan fotboll och hockey – En kvalitativ studie kring varför inte fotboll och hockey kan korrelera med varandra i samma stad

Författare: Anton Abelstad & Adam Nilsson

Studien behandlar frågan: varför inte fotboll och hockey, i samma stad och förening, kan korrelera med varandra samtidigt? Det finns många exempel på detta i vårt land, inte minst i större städer. Frågan kan finnas såväl i samma stad och förening som enbart i samma stad. I studien har AIK Fotboll och AIK Hockey studerats.

För att finna svar på frågan har författarna intervjuat personerna i de aktuella verksamheterna, men också någon utomstående med en god bild av den rådande situationen.

Resultatet visar att det råder stora skillnader mellan de två sporterna trots att de ingår i samma förening. Verksamheterna är helt uppdelade, egentligen är det enda som för dem samman själva namnet AIK. Deras förutsättningar är också helt olika från start, där fotbollssektionen prioriteras i dagsläget. De har lyckats bättre sportsligt, har bättre sponsringsförutsättningar och högre publiksnitt.

Studien visar på tre olika slutsatser: (1) människor drar sig till det lag som levererar bäst resultat, (2) det kan lätt skapas rivalitet mellan sporterna då de slåss om bland annat publik och sponsorer, trots att de i vissa fall ingår i samma förening och (3) bilden som skapas i media reflekterar inte alltid med verkligheten, i detta fall för AIK hockey. Hockeyverksamheten kan egentligen inte jämföras med fotbollsdelen då de är av helt olika storlekar och prioriteras inte på samma sätt. Därför blir det felaktigt att anta att de borde lyckas lika bra som fotbollsverksamheten.

 

Vill du läsa uppsatsen i sin helhet kan du göra det HÄR. Notera att detta inte är den allra sista varianten. Vill du ta del av slutprodukten så kommer den finnas via uppsatssökverktyget Diva, som du finner via DENNA länk.

I spåren av svensk ishockeys professionalisering

Foto: Linnea Rheborg / BILDBYRÅN

Författare: Jesper Forslund & Jonathan Karlsson Rosengren

I spåren av svensk ishockeys professionalisering – En kvalitativ studie om juniortränares vardag på elitjuniornivå

Idrotten rent generellt har alltmer professionaliserats – såväl när det gäller utövandet i form av träning och matcher som själva verksamheten som finns i ett gränsland mellan idrott, underhållning och företagande. Detta gäller inte minst ishockeyn. Denna utveckling blir uppenbar i olika delar av verksamheten och på skiftande nivåer. Exempelvis verkar idag tränare på juniornivå i en miljö som balanseras mellan ungdomsidrott och senioridrott. Det finns förväntningar från olika intressenter som innebär att man måste prestera i en resultatfokuserad bransch.

Syftet med studien har varit att undersöka hur professionaliseringen av ishockey påverkat arbetet för juniortränare på elitnivå. I studien har åtta juniorcoacher på elitnivå samt en anställd medarbetare på Svenska Ishockeyförbundet intervjuats – detta för att nå en djupare förståelse och inblick i juniortränarnas vardag.

Studien visade att tränarna lever under press med långa arbetsdagar, samtidigt som det finns en stor kärlek till ishockeyn som gör att de vill fortsätta. Professionaliseringen har tagit sig ner i åldrarna och det präglar juniorcoachernas vardag med högt ställda krav från föreningen men framför allt från sig själva. Det finns inte någon större oro för risken att förlora sitt jobb, men däremot en medvetenhet om spelets regler som är att prestera eller hitta ett annat jobb.

Jesper och Jonathan har också tagit fram en egen modell, för att beskriva en juniortränarens arbetssituation. Modellen ska kunna hjälpa tränare att sortera sin arbetsvardag. Modellen och mer information om den finns i uppsatsen, som du kan läsa i sin helhet HÄR. Notera att detta inte är den allra sista varianten. Vill du ta del av slutprodukten så kommer den finnas via uppsatssökverktyget Diva, som du finner via DENNA länk.

 

 

Nytta eller onytta med idrottsprojekt i socioekonomiskt utsatta områden?

Elin Gustavsson och Elias Olastuen. Foto: Privat

Nytta eller onytta med idrottsprojekt i socioekonomiskt utsatta områden?
– En kvalitativ studie om utmaningar och framgångar med idrottsprojektet ”miniorlandslaget” i stadsdelen Araby.

Författare: Elin Gustavsson och Elias Olastuen

Barn och ungdomar i socioekonomiskt utsatta områden är i betydligt mindre utsträckning medlemmar i en idrottsförening än ungdomar i socioekonomiskt starka områden. Om man ser till området där studien har genomförts, Växjö kommun, har stadsdelen Araby ett föreningsdeltagande på 12 procent för kvinnor och 29 procent för männen i jämförelse med stadsdelen Öjaby där kvinnors kvinnornas deltagande ligger på 71 procent och männens på 79 procent. Detta är orsaken den verksamhet som studien undersöker – friidrottsföreningen IFK Växjös satsning på miniorlandslaget.

Företaget Atea och svensk friidrott har gått samman och skapat miniorlandslaget som är ett projekt i idrottssvaga områden för att välkomna barn in i föreningsidrotten. Verksamheten finns för närvarande på ett 10-tal platser i Sverige. Avsikten är att fler barn ska röra på sig och få ta del av den gemenskapen som idrotten/friidrotten erbjuder. Satsningen riktar sig mot barn i åldrarna 9 till 12 år. I Växjö har det naturligt blivit stadens friidrottsförening, IFK Växjö som genomför projektet miniorlandslaget.

 Syftet med studien har varit att undersöka miniorlandslagets påverkan på området utifrån ledares och deltagares perspektiv. Följande frågeställningar har varit centrala:

  • Gör ett idrottsprojekt som miniorlandslaget någon skillnad i ett socioekonomiskt utsatt och idrottssvagt område som Araby utifrån ledares och deltagares perspektiv?
  • Vad har miniorlandslaget haft för framgångsfaktorer, barriärer och utmaningar utifrån ledares och deltagares perspektiv?

Undersökningen har gjorts via observationer och intervjuer av ledare och medverkande. Resultatet visar att miniorlandslaget har gjort skillnad i stadsdelen Araby. Runt 50 nya barn och ungdomar är nu medlemmar i en idrottsförening. De har fått lära sig nya idrottskunskaper, men också hur man uppför sig under träning och inför ledare. Nyckeln för att lyckas med en satsning som denna är många engagerade ledare. Utmaningarna som kommer med projektet är hur de ska få med barnen till ordinarie verksamhet i föreningen eftersom den bedrivs flera kilometer därifrån. Planen är att verksamheten fortsättningsvis inte ska bedrivas i projektform, utan finnas inom ramen för ordinarie verksamhet.

 

Vill du läsa uppsatsen i sin helhet kan du göra det HÄR. Notera att detta inte är den allra sista varianten. Vill du ta del av slutprodukten så kommer den finnas via uppsatssökverktyget Diva, som du finner via DENNA länk.