Centrum för idrottsutveckling

Säker och Trygg förening är ett utbildnings- och utvecklingsarbete som pågår i lite olika former i flera kommuner i Småland. En kommun som nyligen tagit ett nytag kring Säker och Trygg är Växjö kommun. Vi tog en pratstund med Emeli Sjöberg och Jacob Gustafsson från föreningsservice på Växjö kommun om hur deras syn på Säker och Trygg är.

Ljungbyholms GOIF har Kalmar kommuns Säker och Trygg-certifiering en hel del att tacka. Arbetet efter certifieringsmaterialet har under de senaste snart 15 åren hjälpt föreningen mycket. Det berättar ordförande Janne Martinsson när jag når honom på telefon en solig eftermiddag i januari.

– Den 1:a januari blev jag pensionär, så nu har jag mycket tid att lägga på föreningen. Jag går och skrotar och sorterar i klubbstugan, det är bara att slå en signal när det passar!, hälsar en glad man vid namn Janne Martinsson när jag ringer honom tidigare i veckan.

Janne är ordförande i Ljungbyholms GOIF, en förening som han själv beskriver som ”på pappret är vi en idrottsförening, men som också fungerar som samhällsförening eftersom vi saknar byalag”. Föreningen är verksam inom fotboll och innebandy, men gör också många sociala aktiviteter och har en nystartad skateboardsektion i uppstartsfas.

Anledningen till att jag ringer Janne är att han representerar en förening som varit med i Kalmar kommuns Säker och Trygg-arbete.

– Vi har varit med sedan starten, vi har varit en certifierad Säker och Trygg förening sedan 2007-2008 där någon gång. Det finns många anledningar för oss att vara med, men det viktigaste är att man får hjälp att få en struktur på det arbete vi bedriver i föreningen. När vi gick med ledde det till att vi började skriva på ett dokument vi kallar för ”Röda tråden”, där alla Säker och Trygg-delarna ligger tillsammans med mycket annat, berättar Janne.

Men att få ordning och reda på dokument är inte den enda fördelen.

– Det är ju såklart bra för vårt varumärke också. Vi kan säga till medlemmar, föräldrar och sponsorer att vi är en Säker och Trygg förening. Det skänker en trygghet till hela föreningens bild. Att vi är ”Säkra och Trygga” ligger med i all kommunikation vi har, från utskick till vår hemsida.

Men nu har ni er röda tråd där ni bockar av stora delar av certifieringen. Är det inte bara för er föreningen att sitta av nödvändiga möten och visa upp dokumentet för att bli certifierade?

– Så enkelt är det inte. Vi måste hela tiden kommunicera mot våra medlemmar om vårt arbete och det dyker ständigt upp nya utmaningar. Vi går alltid igenom handlingarna tillsammans med kultur och fritid i Kalmar kommun, och vi pratar också om vilka utmaningar vi har just detta år. Framöver kommer vi exempelvis jobba ännu mer med förankringen ut i föreningen och för att inte korvstoppa med information så portionerar vi ut Säker och Trygg-delar i det nyhetsbrev vi skickar ut med jämna mellanrum.

Tror du ni hade gjort detta arbete med strukturen och röda tråden utan Säker och Trygg?

– Jag tror vi hade gjort delar av det oavsett. Exempelvis hade vi nog haft antimobbing- och drogpolicys oavsett. Men att vi jobbar med många andra delar, typ som trafik- och brandsäkerhet har vi Säker och Trygg att tacka.

När jag pratar med Janne känns mycket självklart och ganska problemfritt. Men inte heller Ljungbyholms GOIF är ett självspelande piano (det är generellt sätt rätt få föreningar som är det…).

– Det finns såklart en stor risk att det blir papper i en pärm, det är den stora utmaningen. Det gäller att ta upp Säker och Trygg med framförallt föräldrar. Det gäller att vi kommunicerar mycket med föräldrarna och det kommer nya föräldrar hela tiden. Så det är inte helt lätt. Sedan brukar vi jobba med implementeringen internt. Vi tar hjälp av RF-SISU och åker varje år iväg med ledare och styrelse för att titta över Säker och Trygg-arbetet och för att eventuellt korrigera vissa skrivningar och arbetssätt. Vi måste hela tiden vara aktuella såklart.

Det sistnämnda beskriver väl rätt bra hur föreningsverksamhet behöver fungera. Det går att standardisera mycket, men slutar man vara på tårna och slutar man tänka kritiskt så stannar utvecklingen. Ljungbyholms GOIF har fått en hjälp på traven av Säker och Trygg i Kalmar kommun och går varje år vinnande ur arbetet.

Läs mer om Säker och Trygg här.

Under senare år har det utvecklats en verksamhet i flera kommuner i Småland som benämns Säker & Trygg förening. Verksamheten finns i lite olika varianter runt om i Småland, bland annat i Kalmar och Växjö kommun samt i Ölands båda kommuner. Förutom respektive kommun är den regionala idrottsorganisationen, RF-SISU Småland, ansvarig för genomförandet. Här följer en redogörelse för vad Säker & Trygg förening handlar om och vad det kan innebära för att utveckla ännu bättre barn- och ungdomsverksamhet. Förhoppningen är att det kan inspirera andra kommuner att göra motsvarande satsningar.

Vad är Säker & Trygg förening?

Man kan säga att Säker & Trygg förening är namnet på både ett utvecklingsprogram för föreningen och en form av kvalitetsmärkning av verksamheten. Inte minst kommunerna är intresserade av det sistnämnda i syfte att få en koll på att kommunens idrottsföreningar bedriver en ändamålsenlig verksamhet för barn och ungdomar. Därför ställs det vissa krav på vad som ska nås kopplat till genomförandet av utvecklingsprogrammet, och som leder fram till en certifiering av föreningen. I Kalmar och Ölands kommuner uttrycks att:

Säker & Trygg förening är en kvalitetsmärkning för bättre hälsa, minskad skadefrekvens och ökad säkerhet och trygghet i föreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet.

I Växjö kommun beskrivs syftet som att:

Säker & Trygg förening ska stödja utvecklingen av ett hållbart föreningsliv med en positiv samhällspåverkan utifrån jämställdhet, mångfald, miljö och ekonomi. Det ska bidra till en föreningsverksamhet som ger möjlighet till en aktiv fritid för barn och ungdomar i en säker och trygg föreningsmiljö.

Samtidigt är det viktigt att påpeka att Säker & Trygg förening innebär goda möjligheter att utveckla föreningen på bred font. Detta eftersom utbildnings- och utvecklingsmaterialet spänner över många viktiga områden, samtidigt som det finns bra stöd av kompetens från kommunen och den regionala idrottsorganisationen. Dessutom erbjuds deltagarna aktuell kunskap genom utbildningsinspel som görs av externa aktörer. Det noteras för kommunerna i Kalmar och på Öland att deltagande i Säker & Trygg förening kan bidra till att föreningen:

• får lättare att rekrytera medlemmar, ledare och styrelse
• skapar tydligare ansvarsområden och rutiner
• har god säkerhet och trygghet
• höjer sin status
• får ökad kontakt och samarbete med andra föreningar

För föreningarna i Växjö kommun uttalas att vid medverkan i Säker & trygg förening får man stöd i sitt arbete att erbjuda en så god idrottslig verksamhet som möjligt genom att:

• ha en god regelbunden kontroll på viktiga säkerhetsrutiner för er verksamhet
• ta fram underhållsplaner för att långsiktigt erbjuda hållbara anläggningar
• se över, och vid behov ta fram, värdegrundsdokument och andra riktlinjer för verksamheten
• planlägga hur de olika riktlinjerna ska utgöra en naturlig del i den idrottsliga verksamheten
• både rekrytera och behålla såväl aktiva som ledare
• ha en bra och hållbar organisation för verksamheten i föreningen

Säker & Trygg förening – upplägg och innehåll

Själva upplägget och innehållet ser lite olika ut i de aktuella kommunerna, men Säker & Trygg förening sträcker sig över tid och basen finns i ett certifierings-/utvecklingsmaterial. I kommunerna i Kalmar län är det en årlig process som sker mellan den enskilda föreningen och medarbetare vid både kommunen och idrotten. En årscykel ser ut enligt följande:

Klicka på bilden för förstorning.

I Växjö kommun är det en utvecklings- och certifieringsprocess över två år, där det första året mer handlar om de ”hårda” säkerhetsfrågorna och år två fokuserar på ”mjuka” frågor kring värdegrund, barnrättsperspektiv, rekrytera/behålla och goda idrottsliga miljöer. Här sker det såväl föreningsgemensamma träffar med olika föreläsningar och diskussioner som individuella träffar mellan föreningen, kommunen och idrottsrörelsen. De två årscyklerna kan illustreras på följande sätt:

Klicka på bilden för förstorning.

När det gäller själva innehållet berör det som nämnts både konkreta säkerhetsfrågor och angelägna värde- och utvecklingsfrågor. För att ge en uppfattning delges här innehållsrubrikerna för de två certifierings- och utvecklingsmaterial som vi har tagit del av:

Material i kommunerna i Kalmar län

1. Mål och vision
2. Brandsäkerhet
3. Regler och besiktning av anläggning/lokaler
4. Utemiljön i er närhet
5. Utrustning för den verksamhet som bedrivs
6. Föreningskultur – klimat. Trygga idrotts/föreningsmiljöer
7. Olycksfall/akut insjuknande
8. Föreningskunskap
9. Ledarskap
10. Alkohol/narkotika/doping/tobak/spel
11. Resor – transporter

Material i Växjö kommun

Del 1 (år 1) – Säker förening

1. Säkerhet verksamhet
2. Säker anläggning
3. Underhåll
4. Brandsäkerhet
5. Utemiljö

Del 2 (år 2) – Trygg förening

1. Policy, värdegrund och handlingsplaner
2. Föreningens inkludering och likabehandling
3. Föreningen och barnrättsperspektivet
4. Föreningens HR-arbete
5. Goda idrottsliga utvecklingsmiljöer

Till de olika innehållsdelarna finns underlag för att dels granska var föreningen står i dagsläget, dels hur man kan arbeta för att genomföra en positiv utveckling. Kopplat till de olika områdena ställs sedan krav på redovisnings- och utvecklingsuppgifter som i sin tur ligger till grund för certifieringen.

Avslutningsvis

Slutligen vill vi understryka att en möjlighet att delta i Säker & Trygg förening kan vara ett betydelsefullt stöd för att vidareutveckla sin förening på bästa sätt. Därför är det en förhoppning att såväl fler kommuner startar upp en motsvarande verksamhet som att föreningar i kommuner där detta erbjudande finns tar chansen. För frågor i sammanhanget går det bra att kontakta sin lokala föreningskonsulent vid RF-SISU Småland.